Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Ett släkte av grönalger som frodas på senhösten när vattnet blir kallt är tarmalgerna, olika arter av Ulva. De kallades tidigare för Enteromorpha, men genetiska analyser visar att de hör till samma grupp som havssallat Ulva lactuca dit också Linné placerade dem. På skyddade stränder och täcker dessa fingrenade rör- eller tarmformiga alger stenarna. Här ligger också ilanddrivna tångplantor. Med algerna och tången kommer också stora övervintrande exemplar av tångmärlor, Gammarus spp. som fastnar och dör när de torrläggs. Många av de ryggradslösa djuren som tångmärlor och havsgråsuggor vandrar ut till djupare vatten och övervintrar på större djup.

grönalger frodas i början av novemberStrandad Gammarus

De alger som bildar ett grönt bälte på klipporna på sommaren är grönslick, Cladophora glomerata. Den är en art som trivs i varmt och näringsrikt vatten. När vattnet värms upp på våren  och grönslicken växt till kommer många av de små djuren tillbaka från större djup till detta grunda bältet för att föröka sig.

Ett sätt att följa vad som händer med tången under året är att ha insamlade plantor knutna på en trådback så att de kommer upp från botten och inte blir täckta av slam. Det är lätt att följa tillväxt och när de anlägger sina förökningstoppar. Med nära till stranden flyttar nu delar av tångforskningen norrut – till i närheten av Kappellskär. Tångforskningen flyttar norrut

För mer än en vecka sedan fick jag möjligheten att på berätta om mitt doktorand projekt i Brunnsviken, en liten då jätteförorenad vik av Östersjön, där Solna stads avloppsvatten gick ut orenat fram till 1970. Varje vår och höst när vattenmassan blandades om stank det som av ruttna ägg från viken från allt svavelväte som kom upp från botten. Döda fiskar flöt upp till ytan när isen lossnade.

Brunnsviken flygfoto

Flygfoto över Brunnsviken från 1970-talet.

På Café Sjöstugan som ligger vid stranden av Brunnsviken, samlades ca 35-40 personer under för att lyssna på det första av tre vattentema. Dagens ämne var ”Hur rent är vattnet i Brunnsviken”.Brunnsviken påannonsering

När jag startade mina studier i Brunnsviken 1970, hade jag inte kunnat föreställa mig att jag över 40 år senare skulle kunna få berätta hur det var då och hur mycket bättre vattenkvalitén blivit. Idag går det att bada i Brunnsviken! Och många har glömt hur illa det var på 60-70 talet i de närmaste vattnen runt Stockholm. Mannaminnet är kort! Brunnsviken 2015 till bloggen del 1 Samtidigt så innehåller fortfarande fisken i Brunnsviken för höga halter av olika miljögifter för att få lov att säljas. Brunnsviken 2015 till bloggen del 2

Och nya prover från september visar på mängden Ecoli-bakterier är höga i norra delen där dagvattnet går ut. Mer åtgärder behövs och planeras. Brunnsviken är en del av Östersjön och får fortsatt hjälp så att det inte blir så stora syrefria bottenområden, genom att syrefattigt näringsrikt bottenvatten pumpas ut i Värtan och mer näringsfattigt och syrerikt vatten rinner in. Och om inte Ålkistan byggts 1863-64 skulle Brunnsviken idag varit en sjö.

Brunnsviken 20150108

Det kom många frågor och diskussionen var livlig. Det blev en för min del givande kväll och precis som på vägen till Café Sjöstugan i skymningen med en spegelblank yta av Brunnsviken som inte avslöjade något alls – syntes kanske en kommande skur som en speglingen av de grå moln på himlen.

Hösten har varit solig och delvis varm. Men med klart väder på natten blir det kallt på nätterna. Vid högtryck blir det lågt vattenstånd i Östersjön.Helgens promenad utmed stranden nära Kapellskär gav en stor utdelning. Nu börjar det bli så kallt i vattnet att jag inte direkt vill bada även om solen fortfarande värmer. Lågvattnet gör att det är lätt att komma ut en bit i vattnet och mycket ligger nästan torrt bland stenar och på sanden.

1klippa i höstfärger2vissna ceramium3ceramium blekt

Klipporna har ett snyggt rött bälte med rödsläke, Ceramium tenuicorne typiskt för hösten. När de lossnar och driver i land bleks de och ser nästan ut som lite rosafärgad snö som ligger i drivor utanför tångvallen.

5hårt betad tång6påväxt på blåstång

Mycket av blåstången var kraftigt betad, troligen av havsgråsuggor som ätit stora hål i bålen hos tången. På själva tången växte mossdjur, ser ut som smårutor i ett nät de heter Electra crustulenta, små mörkt gröna nästan svarta är en cyanobakterie kallad Rivularia atra och de små bruna kuddlika tofsarna kallas tångludd, Elachista fucicola.

5Brygghörnet stenar med PylaiellaÅlnate o Ceramium

I hörnet vid bryggorna är stenarna täckta med brunslick, Pilayella littoralis. Det ligger också många bitar av lossryckta vattenväxter. En vanlig art är skott av ålnate, på bilden med ett tomt skal av en snäcka och igen en blekt tofs av rödsläke.

sjön Getaren Lida friluftsgårdMesodinium blomning

Har också fått några foton från sena algblomningar för några veckor sedan. Den första blomningen är från Askö straxt söder om Stockholm, i en vik med brackvatten för två veckor sedan där vattnet blev plötsligt rött. Ett prov togs in och ett foto i mikroskopet avslöjade att det var en ciliat som heter Mesodinium rubrum. Ciliaten innehåller kloroplaster som färgar den röd – en märklig blandning av ett litet djur med möjlighet att fotosyntetisera som en alg.

Många arter både algblomingen av Mesodiunium och rödsläke på klippor och på stranden har höstfärger. Alltid kul med en strandpromenad i solsken. På väg hem genom skogen syns alla spindelnät. Två små granar var helt täckta. Också på land syns det att hösten är här.

6spindelväv - syns

För att binda sanden finns flera olika dyngräs. En vanlig art är sandrör, Ammophila arenaria, som täcker mycket av sanddynerna på ön. Det finns också fina trä spångar för att inte störa växttäcket så att vinden kan få tag i sanden. Nere på stranden är det mycket folk som promenerar och vinden kan komma åt i kanten på dynerna. Här har man byggt stängel av ris för att hålla sanden på plats.

1 dyn gräs  2 dyn skydd

Det finns lite hus på ön och även här samlas och driver sanden in och lagrar sig mot väggarna.

3 vind och sandskydd

På stranden driver det in mycket alger som städas bort och ligger i stora högar. Huvuddelen av algerna är Stortare, Laminaria hyperboria, med kraftiga fästen som liknar rötter som sitter inkilade i klipporna för att hålla fast plantan i kraftiga vågor. De är också skogen i havet i tareskogen finns det plats, skydd och föda för många arter. Det är en artrik och fascinerande miljö.

5 Laminaria hyperborea6 Laminaria tree

På den nedre stenen syns några små tare plantor- det är fantastiskt att de kan sitta kvar och ännu mer att det finns några små ryggradslösa djur som kan hålla sig fast.

7 Laminaria vid lågvatten

Nere vid vattnet fanns en koloni med sälar. Det är en ganska ny etablering av en sälkoloni och har bara funnits i ca 20 år. För den som har skarpa ögon syns en stor vindkraftspark.

4 sälstrand med vindkraftspark i bakgrunden

På kvällen i solnedgången satte den traditionella tävlingen om att få ha EMBS vandringspris ”The yellow submarine” på stranden. Det gällde att bygga ett stort sandslott och svara på frågor samtidigt som någon skulle springa ner till stranden och hämta 1 liter vatten och fylla vår hink. Det svenska laget byggde såklart en ”Yellow submarine” på väg till Helgoland och den lilla ön utanför där vi hade tävlingen.

8 Submarine

Nu är det dags att undersöka ön ovan vattenytan. Helgoland är liten till ytan men uppdelad på två nivåer, den lägre kallas Unterland och den högre för Oberland. Det finns en hiss som transporterar dig upp till Oberland.Helgoland bombades sönder under andra världskriget och bebyggelsen är från 50-60 talet där alla hus ser likadana ut.

1 Helgoland karta2 vy från oberland

Solen sken från en blå himmel med sommarmoln och de belysta röda klipporna speglade sig i det lugna havet.

3 röda klippor

På klipphyllorna sitter vackra havssulor. Tyvärr är havet utanför fyllt med plast, och nät som fåglarna samlar in för att bygga sina bon av. Färgglad plast blått och orange syns i havssulornas bon. Ofta går det bra men ibland fastnar en fågel i plastnätet och dör. Det går att se döda skelett av fåglar som inte klarat det.

4 Havssulor5 plast i sulornas bon

Vandringen runt ön är vacker och vyn skiftar. Nära Helgoland ligger en mindre ö som är en enda stor sanddyn. Dit skall vi åka över till imorgon och där kommer tävlingen för att vinna ”The Yellow Submarine” gå av stapeln och konferensmiddagen.

7 Utsikt till dune

Morgonens presentation handlade om den stora databas som långsamt håller på att byggas upp och är en utveckling och specialisering av WORMS, World Register of Marine species. Den heter WRIMS, och startade 2004 och lanserades på nätet i mars 2015. WRIMS står för World Register of Introduced Species, I denna databas kan man söka efter förekomst av introducerade arter i olika havsområden, t.ex. Östersjön. Det går att söka på alla arter eller bara på brunalger eller någon speciell art som man är intresserad av. Gör man en sökning så skall man bara vara klar över att Östersjöns gräns är satt vid Kattegatt och inte vid sunden. Så det kan dyka upp arter på listan som inte finns inne i Östersjön.

5 Word Register of Introduced Marine Species

Ett annat intressant föredrag presenterades av norska forskarkollegor om hur det japanska jätteostronet sprider sig norrut utmed kusten i Norge. Det visar sig kunna tåla temperaturer mellan – 25 oC till + 40 oC och förökar sig och tillväxer med stor hastighet på många ställen utmed den norska kusten. Sommaren 2014 som var mycket varm resulterade i en kraftig lek hos ostronen.

4 ostron lek

När de släpper ut sina spermier och ägg färgas vattnet vitt – som syns på den övre högra bilden. Efter presentationen fick vi också några nya förslag på hur man kan tillaga ostron, t.ex. lägga dem på grillen och sen efter att man öppnat dem , lägga på parmesanost och grilla lite till. Vid lunchen var det dags att göra nya fynd vid stranden nära piren.

2 torkskadade algtoppar

De små blåstångsplantorna som sitter högst upp på stranden visade på skador efter en längre period av uttorkning. Det gör att bålen delas så att det ser ut som om de har långsmala blåsor i gren topparna. Lite längre ner närmare lågvattenlinjen växer sågtången med sina stora platta förökningstoppar. Hösten är tiden för sågtångens förökning.

3 Sågtång

6 Mastocarpus på piren7 Mastocarpus

Vågbrytarnas pollare; tripoder är helt täckta med en mörkt rör lite buskig alg. På nära håll liknar den lite Chondrus cripsus, karragentång, men har en massa små papiller som får den att få ett lite risigt utseende. Detta är Mastocarpus mammilaris en rödalg som introducerats till Helgoland och kommer från Island. Det förekommer också Chondrus crispus på klipporna men den skall växa djupare ner. På vägen tillbaka till konferensen hittade vi en stig mellan höga havtornsbuskar fulla med bär. En ren C-vitamin dos för att hålla igång några timmar till och lyssna på mer föredrag.

8 Havtorn

Under en vecka kommer vi att vara på ön Helgoland i Nordsjön och delta på European Marine Biology Symposium, EMBS. Detta är det 50 året sen EMBS första symposium hölls på Helgoland. Resan ut från Hamburg var ganska blåsig när vi kom ut på öppet vatten och skumpig i en katamaran som for fram över vattnet trots 2-3 meter höga vågor. Ibland gick det att skymta Helgoland vid horisonten men det syntes inte mycket av hamnen när vi närmade oss land.

1 katamaran i solsken2 Helgoland i fjärran3 regn igen sikt alls5anlöper hamnen i Helgoland

Dag ett på symposiet fick vi höra lite om hur den första konferensen initierades. Helgoland var tidigt en plats dit biologer gjorde exkursioner. Bilden visar deltagarna på en biologisk exkursion till Helgoland 1865. Inför fotograferingen har de ställt upp sig med planktonhåvar. E. Haeckel som den konstnär han var är såklart helt klädd i vita kläder.

4 Biologisk exkursion

Professor Otto Kinne, startade EMBS 1967 som sedan har hållits varje år någonstans i Europa. Organisationen är liten och det är nästa års värdinstitution som bestämmer program och ordnar symposiet. Ett moment har funnits med sen start en 1967, är en tävling där den vinnande nationen får ta emot vandringspriset ” the Yellow submarin”. Tävlingen om denna förväntas bli hård i samband med 50 års jubileet. Efter flera intressanta föredrag om vikten av att samarbeta över ämnesgränserna och använda historiska data. För den som vill veta mer om förändringar i fisket i världen finns en bra länk här. 11 Ocean Past Plattform Cost Action Sen var det dags för lunch och tid att spana på den närmaste stranden. För att skydda stränderna mot vågorna finns stora vågbrytare runt piren.

6 Pir vågbrytare7 Porphyra

På dessa växte både grönalger av släktet Ulva, blåstång och olika arter av purpurhinna Porphyra spp.

8 Littorina

Jag hittade stora strandsnäckor, Littorina littorina och det roligaste fyndet var två små krabbor av en ny introducerad art, Hemigrapsus sanguineus.

9 Hemigrapsus sanguineus

I morgon kommer många av presentationerna just att ta upp ämnet introducerade, främmande arter, arter som transporteras medvetet eller omedvetet av oss människor till ett nytt havsområde, lyckas etablera sig och sprida sig och eventuellt ställa till olika problem. Fortsättning följer.

På land blommar ljungen för fullt och lingonen ser ut att vara mogna snart på soliga ställen. Lite tecken på att det börjar dra mot höst på land. Finns det liknade tecken i våra vatten och vid stränderna i Östersjön? Tog ett dopp vid bryggan nära Kapellskär och det var friskt, inte riktigt 15 grader men solen värmer fortfarande.

bild 1 lingon och ljungBild 2 tro det eller ej - knappt 15 grader

Nu är jag tillbaka vid Askölaboratoriet några dagar så här kommer lite tecken på att det blir kyligare i vattnet och sker förändringar, även vilka alger som finns och driver iland och hur vattenväxter beter sig. Så länge det var lågvatten drev det in lite cyanobakterier bland de fintrådiga algerna i strandkanten. Men nu när det börjar blåsa mer och vattenståndet stiger då är både den för hösten ovanliga synen av cyanobakterieblomningarna över och den långa perioden med lågt vatten slut. Denna har gjort att de grunt växande fastsittande grön- och brunalgerna blivit mer eller mindre vita och dött. De kommer att finnas kvar ett tag men sedan slitas bort från klipporna.

Bild 3 Foto från stranden vid gamla båthuset

bild 4 torkad blåstång -kanske överlever de?

Vid fören på den lilla båten har det drivit in lite cyanobakterier. De sista resterna av den sena sommarblomningen? Men man vet aldrig.

Bild 5 algblomning vid fören

Det är lika svårt eller svårare att förutspå var och när de driver in till en strand än vädret. För det finns få modeller och inte alls på samma skala som för väderförutsägelser idag.

Så nu till vilka spår jag hittar i strandkanten vid den närmaste sandstranden. Ett är när jag hittar de första små täta skott som axslinga, Myriophyllum spicatum börjar bilda när det blir kallare i vattnet eller dygnslängden blir kortare. Tror inte att någon vet bestämt vad det är som gör det. Något att undersöka? Det är dessa skott som de övervintrar med och som de kan spridas med långa vägar. På fackspråk kallas de för turioner. Mer om detta senare i höst.

Bild 6 Myriophyllum - hösttecken?

Det lilla täta gröna skottet till vänster är ett första spår på ankomsten av sensommar och höst i havet.

Det andra är en typisk sensommarart ibland makroalgerna som heter violettslick eller Polysiphona violacea. Lite svagt rödlila i färgen som bildar ganska stora tofsar som ser ut som luddiga moln. Dessa två låg nära bryggan inne ibland ålnaten. En vacker syn för en algforskare som mig.

Bild 7 Polysiphonia och ålnate

Så för att avsluta detta inlägg på bloggen, med en lite annan vinkling skall jag ta med er på ett traditionellt inslag som sker när en doktorand är klar med sin avhandling och den skall spikas upp/ anslås. För Tångbloggen var detta en stor händelse när Ellen spikade sin avhandling på en för detta ändamål uppsatt stor planka. Den andra, för institutionen flyttade just.

bild 8 spika avhandling

Efter det att avhandlingen, som såklart handlade om smaltång, vederbörligen satt fast på plankan serverades en utsökt smaltångstårta (obs förökningstoppar och betare), som Ellen bakat till det traditionella ”Spika fikat”. Fortsättning följer både på vad som händer i havet under hösten och inom tångforskningen och då speciellt smaltången

!bild 9 ellen med smaltångstårta bild 10 Avhandling vid fin tavla

Algblomningen – kom sent men hann med att bli ett inslag i TV! Det årliga inslaget. Det de ville prata om var hur farlig algblomningen är. Så som start – jag brukar inte bada om jag inte kan se fötterna när jag står till knäna i vattnet. Och barnen bör inte få bada heller. Hundar som inte riktigt förstår hur äckligt det är skall man hålla från vattnet. Efter att ha badat sitter mycket av de giftiga cyanobakterierna i pälsen som hunden slickar i sig. Den kan bli sjuk eller i värsta fall dö eftersom  levern skadas. Samma sak med boskap – de skall inte dricka av vattnet. Vad betyder ordet algblomning? Det är massförekomst av något växtplankton, cyanobakterie eller någon fintrådig makroalgsart som lossnat och driver runt i viken. Nu till hur TV programmet kom till och lite mer om algblomningar.

Den första algblomningen som jag fotade var näst sista dagen i Almedalen på Gotland, men få, om någon, verkade märka den tjocka soppan vid stranden i Visby.

Visby algblomning

I mitten på veckan ringde TV för att nu fanns det rapporter om större ytansamlingar ute på öppna Östersjön och meteorologerna förutspådde att vindarna skulle driva in dem till kusten. Frågan var ”Kan vi komma ut till Askölaboratoriet och göra en intervju och filma lite?”

1Askö på Rapport idag 20150813.

Letade algblomning vid piren på eftermiddagen men det syntes inte ett spår av någon blomning. Nästa morgon på onsdagen var det däremot fullt med cyanobakterier som täckte ytan i viken vid det gamla båthuset.

2Algblomning för en dag.

Det gick lätt att håva in massor, så mycket att det var svårt att få dem att rinna ut ur håven. Efter att ha hällt upp lite i ett mätglas flöt de upp till ytan. Detta är typiskt i slutet av en blomning, då fylls cellerna med små luftbubblor som får dem att flyta upp till ytan i lugnt väder. Sen vart de driver iland beror på väder och vindförhållanden.

3håva algblomning4visa att blågröna alger flyter upp

Hur vet man att det är cyanobakterier och inte grönalger som bildar blomningen? Ett säkert tecken är att när cyanobakterier dör så kommer den blågröna färgen fram. Syns tydligt på håven som låg och torkade i solen en stund jämfört med de levande som är mer gröngrå i färgen. Ordet cyan betyder blå- turkos och kommer från grekiskan.

5cyanobakterie färg i håven

Intervjun tog säkert 30 min eller mer på bryggan och bland det som inte kom med i TV var att den viktiga blomningen av växtplankton sker på våren i slutet mars- april. Då är det kiselalger, dinoflagellater och andra grupper av små växtplankton som har mycket högre produktion och är centrala för havets produktion av djurplankton och mat till många filtrerande musslor på bottnarna. Hur denna blomning utvecklas följs noga av forskarna men får inga rubriker i tidningarna. Detta beror dels på att de inte flyter upp till ytan så de syns och kan dokumenteras med satelliter, men också på att det är kallt i vattnet i mars och inga är ute och badar.

6Vad vi pratar om som inte kom med

Lika fort som cyanobakterieblomningen dök upp, lika fort försvann den. Nästa morgon var den borta, vattnet var klart så det gick att se botten med vattenväxter och stim av småfisk.

7algblomingen borta

Men det betyder inte att den inte har påverkan på Östersjöns ekosystem. Det började blåsa mer och mycket av algblomningen blandas då ner i vattnet och sjunker till botten där det går åt syre för att bryta ner dem. Så istället för att göra det mindre behagligt att bada så blir det ett problem som vi inte ser men varje år så bildas det ungefär lika mycket cyanobakterieblomningar så länge det finns fosfor tillgängligt i öppna Östersjön och kväve att fixera från luften.

Jag tycker det är dags att även börja rapportera om allt annat som sker i havet under året. En start kan vara att undersöka när havstulpanerna kommer och sätter sig på badstegens undersida eller använda en uthängd platta som den som finns på Askölaboratoriet.

Havstuplansplattor, 20150813, rengjord för 4 veckor senDär kom havstulpanerna relativt tidigt i år. Redan i mitten av juli skrapades den översta halvan av plattan till vänster ren. Sen dess har det inte kommit mycket mer havstulpaner. Den till höger är en gammal platta som fått hänga kvar och har både döda havstulpaner, blåmusslor och mossdjur som påväxt. Det lönar sig att göra något om du vill ha en ren båtbotten.

Några sista bilder från sommarens fynd på västkusten.Det har skrivits en del om nya små arter av krabbor som introducerats till västkusten. Så när jag vänder på en taktegel platta som jag lagt ut vid min strand och ser en liten blek lila krabba med ovanlig form, definitivt inte en vanlig strandkrabba så var min första tanke –kul en ny art. Men om man riktigt tittar noga så syns det att den klorna har svarta spetsar- som avslöjar att det är en riktig krabbtaska, Cancer pagurus. De som blir stora och goda att äta när de är fullmatade på hösten. Alla är små först.

1krabbtaska - liten

Vid starten av juli drev det in ovanligt många blå brännmaneter, men som tur var så blåste många upp på land så det gick fint att bada efter några dagar. När, var och hur många maneter som dyker upp vid en strand är svårt att förutse. I år har rapporterna varit många om att det varit just varit de blå brännmaneterna som dominerat. Lite senare i juli dök några få röda brännmaneter upp vid badpiren.

2 massor med maneter

Blå och röda klumpar av brännmaneter som ser ut som gelé tillsammans med lite plast som vanligt. Och massor av fler maneter i vågorna utanför. Att undersöka stenar och lyfta och vända på skal –bra ställen att hitta olika arter. Detta skall av bollmussla, Artica islandica, var fullt med vackra orangefärgade mossdjur som bildar stora kolonier. Tittar man noga så sitter det en ledsnäcka, till vänster på skalet och många små nya havstulpaner. De bruna fläckarna är en alg art som jag inte bestämt och skalet ser lite grönt ut – en annan grönalg som är mikroskopisk. Ett dött skal som är fullt av nytt liv.

3Cryptosula på Bollmusselskal

Det som växer utanför i vattnet på klippor och stenar kan spåras i vad som flyter i land på stranden. Ektofsing, Sphacelaria bipinnata de bruna bollarna i vattnet och torra på stranden och för den om inte är färgblind finns det några röda bollar om man tittar noga, de är tunnare och försvinner på stranden. De heter Spermothamnion repens, minns inte det svenska namnet nu. Ektofsing sitter på ektång, Halidrys siliquosa, och ser ut som runda tofsar. därav namnet. Ektång hittar du på lite måttligt vågexponerade klippor på ca 2 m djup och de ser lite ut som små enbuskar där de står rätt upp från botten. De har långsmala flytblåsor som ser ut som ärtskidor. Har ingen bild tillgänglig nu på denna art inser jag.

4 Drivande bollar av ektofsing och ...5 Ilandflutna och torkade

Annat som drivit iland under sommaren är murkelalg, Leartesia difformis och liten filtkudde , Spongomorpha aeruginosa. Visst är det fina svenska namn på de stora algerna. Sitter med i ArtDataBankens algkommitté som bestämmer vad algarter skall heta på svenska. Ett kul och spännande uppdrag.

6Murkelalg o liten filtkudde

Till sist för sommaren från västkusten en ilandspolad släke, Ceramium. Den är som en tavla som ligger där framför mig på stranden. Har många alger pressade i mitt herbarium – men denna liggande på en slät lite fuktig sand var helt fantastik.

7Ceramium solblekt  avtryck

Nu fortsätter rapporter från Östersjön och allt spännande som finns där!             Den nya lokalen ligger nära Kapellskär!