Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Havsfruarna är nätverket för alla kvinnor som jobbar med marina/limniska/akvatiska frågor.
Förra året hölls mötet i Stockholm och vi skrev om det här på Tångbloggen.

Den Lille Havfru

I år hålls mötet i Visby på Campus Gotland.
Vill du vara med och ha en mycket trevlig och lärorik träff, lära känna nya kollegor och träffa gamla vänner?
Registrera dig via denna länk bums!
Registreringen stänger tisdagen den 7 april.

Har du frågor hör du givetvis av dig till
Gunilla Rosenqvist: gunilla.rosenqvist@udam.uu.se Telefon: 070-­‐1679913
eller
Josefin Sundin:josefin.sundin@neuro.uu.se

vi ses på Gotland
hoppas
Tångbloggen

Vad kan väl vara vackrare än en kråmande nakensnäcka fångad i närbild?
För alla med ett marint intresse finns det nu en bok på svenska om just våra svenska arter av nakensnäckor, rikt illustrerad med bilder och fotografier.
Personerna bakom detta fantastiska verk (som Tångbloggen fick smyg-glutta i redan i fredags) är docent Kennet Lundin på Göteborgs Naturhistoriska museum och undervattensfotografen och marinbiologen Klas Malmberg, bägge inbitna dykare.

En ovanlig färgkombination av gult och lila på en 7 cm stor smörsnigel, som den kallas på norska.

En ovanlig färgkombination av gult och lila på en 7 cm stor smörsnigel, som den kallas på norska.

Nakensnäckor tillhör molluskerna, dit även musslor, snäckor och bläckfiskar hör hemma. Som namnet förklarar är de snäckor utan skal, alltså ”nakna”. På latin heter de Nudibranch, och entusiaster brukar ofta kort o gott kalla dem ”nudisar”.
Många tror kanske att man måste åka till tropiska vatten för att se nakensnäckor, men så är icke fallet. Visst är de större och kanske fler i varmare vatten, men om man vet när på året och var någonstans man ska leta, så belönas man rikligt även i våra svenska vatten.

Läs hela artikeln om boksläppet i Göteborgs Posten. Där finns även några fina bilder på nudisarna. Vill du köpa boken ”Svenska Nakensnäckor” går du in på Aquatilis hemsida och beställer den. Där kan du även köpa Klas bok”Livet under ytan -en marin artguide”.

Fick du just nu ett akut behov av att se dessa små skönheter så är påsk en bra tid att leta nudisar på västkusten. På dykcentret Dive Team i Lysekil finns det flera bland personalen som kan hjälpa dig hitta de små skönheterna. Ett tips är att man ska leta i tången… Många arter lever grunt, så även den som snorklar kan se dem.

Helsingfors Universitet och Stockholms universitet har bildat ett strategiskt samarbete, där ett av områdena är Östersjöforskning.

Nu lyser man ut två post doc-tjänster inom samarbetet.
En är placerad på Tvärminne fältstation i Finland och den andra på Askölaboratoriet i Trosa skärgård.

För mer information om vad man är intresserad av för profil hos de sökande, kan man klicka här för Tvärminne (deras hemsida finns HÄR)
eller HÄR för tjänsten på Askö.

Sista ansökningsdag är 30 mars!

Hangö och Tvärminne

I fredags disputerade Filip Svensson vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik här på Stockholms Universitet.
Avhandlingen hade titeln ”Effects of warming on the ecology of algal-dominated phytobenthic communities in the Baltic Sea” och Filip har bland annat undersökt hur trofiska interaktioner och ekofysiologiska processer i filamentösa algbälten påverkas av uppvärmning.
Merparten av studierna har genomförts i eller i närheten av den stora Biotest-bassängen, där kylvattnet från Forsmark svalnar av.

Filips avhandlingFramsidan visar Biotestbassängen utanför Forsmark

Vad Filip visar med sina studier är att en höjning av temperaturen medför stor inverkan på algsamhället genom en kombination av direkta effekter på de fysiologiska processerna och indirekta effekter av interaktioner mellan olika arter och trofiska nivåer.
Filip hade en mycket bra föreläsning och efterföljande försvar höll hög kvalitet. Vi på Tångbloggen gratulerar Filip till doktorstiteln och hoppas att han själv är mycket nöjd med dagen.

Doktor Filip SvenssonDoktor Filip Svensson

Denna vecka är Tångbloggen på visit i vårt vackra grannland Finland på ett första möte inför stundande samarbete mellan fältstationerna på Helsingfors Universitet och Stockolms Universitet, Tvärminne och Askö. Således har Stockholms Universitets Östersjöcentrum bjudits hit för att se stationen, mötas och språkas och självfallet basta. Tångbloggen, som inbiten vinterbadare, fick följa med.

SarduriaSkorven är sympol för Tvärminne Fältstation

Det är alltid roligt att besöka olika fältstationer. Tvärminne grundades av Johan Axel Palmén för 112 år sedan och drevs länge på privata pengar, men övergick i Helsingfors Universitets ägo när han gick bort 1919. De största byggnaderna på stationen är byggda 1970 och gjorde det möjligt för forskarna att arbeta här året om, eftersom tidigare trähus, trots skönhet, saknade isolering.

Huvudbyggnad med lab och matsalHuvudbyggnad med arbetsrum, lab och matsal med fantastisk utsikt

Dagens seminarium inleddes av Tvärminnes stationschef Markko som presenterade lite bakgrund kring stationen, samt Alf Norkko, stationens Östersjöprofessur, som berättade om de utmaningar och möjligheter för Östersjöforskning man ser på Tvärminne. Det är kul, tycker jag, att fler och fler marina stationer inser att det finns stora möjligheter att göra bra och spännande forskning genom samarbeten. Inte bara lokalt för Östersjön utan även kring frågor av global relevans. Det börjar även bli alltmer vanligt att man samarbetar mellan olika discipliner för att få ett större och mer komplett perspektiv, vilket även speglar kriterierna på de forskningspengar som kan sökas inom EU.

Joanna och Alf NorkkoJoanna och Alf Norkko hälsar välkomna till stationen

Christoph Humborg visade sedan motsvarande fakta om vilka vi är och vad vi gör för Östersjöcentrum/Askö. Det är nyttigt att då och då få se det man gör satt i ett större sammanhang.

Johan Eklöv (Askö) och Camilla Gustavsson (Tvärminne) sammanfattade forskningen kring vegetation, fisk och näringsvävar som gjorts och görs på de respektive stationerna. Jag blir genast nyfiken på vad doktoranden Antti Takolander kommit fram till i sin forskning kring klimatförändringars påverkan på östersjöns olika makroalger. Vi kommer nog ha en lång konversation om alger senare idag hoppas jag.

Camilla Gustavsson Camilla har tidigare doktorerat på ålgräs (Zostera marina)

Volker Brüchert från Askö visade bilder på de roliga tekniska prylar och instrument som de marina biogeokemisterna använder och hur de arbetar för att studera flödet av kol och kväve i planktonceller och hur olika kemikalier vandrar mellan vatten och sediment. Tom Jilbert från Tvärminne fyllde i med vad de två biogeokemiska och bentisk/pelagiska (botten och fria vattenmassan) grupperna vid Helsingfors Universitet bedriver för forskning. Mycket arbete har lagts ner på att hitta bra stationer att mäta och att få fram fungerande och pålitliga metoder. Över kaffet pratade jag med forskaren Petra Tallberg vars forskning fokuserar på de olika formerna som kisel återfinns i inuti organismer och sedimentet. Hon tittar både på kiselalgerna i vårblomningen men även på svampdjur, vilket ska bli spännande att höra mer om.

HorisontenUtsikten från stationen, där horisonten kan skymtas

BalticNest Institute, en del av Östersjöcentrum, är riktigt vassa på att analysera stora mängder data och ta fram modeller på tänkbara framtida scenarier. Detta är mycket populärt att göra inom forskning just nu, framförallt inom klimatförändringsfrågor där man verkligen vill försöka se in i framtiden. Något som diskuterades kring detta var såklart hur det rekordhöga inflödet av saltvatten i Östersjön under vintern kommer påverka både modeller och verkligheten. Tobias Tamelander tog vid och redogjorde för den pelagiska forskningen på Tvärminne som pågått sedan 1967, då med Åke Niemi i spetsen. Under 1980-90 talen gjordes en hel del coola storskaliga mesokosm- experiment för att kartlägga den mikrobiella näringsväven. Idag finns det tre pelagiska grupper: vinterekologi (mikrober och encelliga alger i isen), zooplankton (historiska data från sediment) och marina ekosystems dynamik (kolets kretslopp i näringsvävar över tid).

Till sist berättade Micke Tedengren i roliga termer och med viss vikt på blåmusslan om vilka marina kurser Stockholms Universitet har på Askö. Elina Leskinen gjorde likadant för Tvärminnebaserade kurser vid Helsingfors Universitet, där möjligheterna för specialiserade doktorandkurser verkar vara bättre. Det känns verkligen som att det finns goda möjligheter till riktigt bra samarbeten här!

Micke och Hollings åttaMicke Tedengren förklarar hur allt hänger ihop

Igår kunde vi läsa i tidningen Dagens Nyheter att man har börjat odla sockertare (Saccharina latissima) i Kosterhavet uppe i norra Bohuslän.

Saccharina latissimaSockertaren kan bli nästan två meter lång

Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, startade för ett och ett halvt år sedan och ska hålla på i totalt fem år. Projektledare är Fredrik Gröndahl, forskare på KTH. Det ska bli otroligt spännande att följa projektet tycker vi på Tångbloggen, som lyckligtvis har tillgång till första parkett från Saltö.
För den som inte har provat kan jag meddela att man kan lätt torka sockertare i varmluftsugn tills den blir krispig. Då är den helt underbar att äta som chips eller mala till pulver att ha på mat. De är bäst att plocka på våren, innan massor med andra djur och alger sätter sig på bladen som har växt sig stora under vintern.

Här på Tångbloggen har vi tidigare bloggat om odling av sockertare när vi var på kurs i Århus sommaren 2013 och besökte AlgeCenter. Där fick vi lära oss hur man sår ut sockertare på reprullar, som sedan sätts ut i havet när bebisarna blivit tillräckligt stora.

Saccharina latissima juveniles on ropeSmå sockertare på rep som ska sättas ut i havet för att växa till sig

Alger blir allt mer populära i Sverige. Tommy Myllymäki vann kock-EM i våras med en förrätt där alger ingick. Vi på Tångbloggen hoppas att algernas ökade popularitet även ska medföra att den ack så vanliga och felaktiga benämningen ”sjögräs” på alger ska försvinna. Det finns flera exempel ute i handel på att varor som helt klart innehåller alger, ibland står det även ”seaweed” på etiketten, har översatts med ”sjögräs”. Oss veterligen finns det få, om ens några dokumenterade fall av mänsklig konsumtion av sjögräs. För en biolog är det lika fel att kalla alger för sjögräs som att sälja griskött märkt ”biff”…

Seaweed SnackFinn ett fel…

Tidningen Nya Åland, mitt i Östersjön så att säga, hade en mycket trevlig krönika av Kiki Alberius-Forsman igår.

Fullmånen är alltid vacker och lite magisk. För den tång-medvetna har den även ett romantiskt budskap.

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

1.SVEA TILL FACKBOOK FPROLIGBILD+
Det blåste bra ute på Saltö den 2 januari, då årets första storm Svea drog in över västkusten och några av fynden som drev in var riktigt spännande. Från tidigare på året hittade vi ett säl skelett och sen fågelvinge högt upp på stranden.
2 SÄLSKELETT
3 FÅGELVINGE
Skelettet av säl känner man igen på att själva bäckenet är lite och sitter långt bak. Huvudet fanns inte kvar. Det var inte heller mycket kvar av fågeln.
4 många backar
Längre ner låg en bred zon med material som spolats iland. Det innehöll massor med backar i olika färger, stor skyffel och olika arter av tång.
5 KNöltång o spade
6 knöltång betad o ostron
Grön skyffel med påväxt och stor knöltång med jättestora förökningstoppar på väg att utvecklas och mogna. Det syns också att någon snäcka varit framme och betat på de stora flytblåsorna och skavt av ytan så det bildats ljusa fläckar på dem. Ett annat tecken utöver knöltången på att mycket av materialet kommer från andra länder än den svenska kusten var de långa repliknande banden från remtång, Himentalia elongata. Dessa är deras förökningsdelar och det fanns både han och hon delar.
6 a Remtång
På bilden syns groparna på den övre honplantan från vilken det kommer ut äggpaket när den är mogen. På den undre hanplantan syns tydliga orangefärgade fläckar. Detta är massor med spermier som kommit ur de som gropar som finns på ytan. De närmaste områdena där denna art förekommer är norska kusten.
7 blå hink
10 havsborstmask
Det riktigt långväga fyndet var en blå hink, med lite grönalger på utsidan och vita kalkrör på insidan. Det tillhör en art av havsborstmask som också finns i våra vatten som heter Pomatoceros triqueter på latin, men kallas trekantsrörmask på svenska. Vid noggrannare kontroll av insidan hittade jag också två andra havsborskmaskar som var klädda med små skalbitar och sandkorn. Har inte kunnat bestämma vilken art det är.
8Trollhummer o havstulpan
9 sjöborre
Att hinken kommer ända ifrån Engelska Kanalen avslöjar de små lite rosafärgade havstulpanerna. De närmaste lokalerna för denna art som heter Balanus perforatus på latin finns just där. Den är en sydlig art och förekommer också i Medelhavet. Tillsammans med dem och en liten trollhummer och en sjöborre har de gjort en lång resa till havs innan de spolades iland på en av stränderna på Saltö, nära Tjärnö där den marinbiologiska forskningsstationen ligger.
12Rotsystem binder sanden
Den lilla stranden vid sidan om piren hade mycket sand spolats bort. Det är tur att rotsystemet av strandrågen och andra växter kan hjälpa till att hålla kvar en del av sanden så den inte helt försvinner.
13handske höger
14handske vänster
Några dagar tidigare var det ganska kallt och allt täckt av rimfrost. Det som är underligt är att man alltid bara hittar en gummihandske inte två. Så här låg högerhandsken. Efter stormen Svea hittade jag vänsterhandsken på en annan strand , så nu har jag ett par.
15 solnedgång vid piren
Sista kvällen innan vi åker hem till Stockholm. En underbart vacker solnedgång vid piren på Svallhagen. En God fortsättning på det nya året – med förhoppning om många nya spännande upptäckter och ny lärdom om allas vårt hav.

Igen har stormar slängt upp en massa saker på stränderna nere på Tjärnö. En kort promenad på den närmaste stranden på Saltö gav en mängd fynd, av olika plast föremål. Ett himmelrike för Pippi Långstrump! Hon hade säkert kommit på någon spännande historia kring fyndet av en blå napp, en grön spade fastsatt i sanden, en jacka lindad om en sten, en gul hjälm och två trasiga ballonger. Allt lite mindre vanliga fynd.
blå nappspade glömdfrostig jackahjälm och ballonger
Däremot var det dåligt med fynd av fastsittande spännande arter på det ilanddrivna materialet. Bara lite havstulpaner och hydroider. Förra året var mer givande med långhalsar och knöltång från Norska kusten eller ännu längre bortifrån.
långhalsar
Måste få visa en bild på inlagda långhalsar på burk i ett basarstånd i Cat Ba. Eller denna bild från basaren där det fanns allt från sjöstjärnor till ödlor i sprithaltig dryck. Bara att tappa från de små kranarna i botten på flaskan. Ser lite ut som tomteluvor på långt håll och med svaga ögon.
långhals på burkbasaren i Cat Ba

Gott slut på det gamla året!

Tångbloggen vill passa på att önska sina läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år med mycket tång!

Här får ni Passion Pit’s stillsamma Seaweed Song att mysa till under julen.