maj 8, 2016 av lenakautsky
I helgen gjorde vi en tur ut till Vattuholmarna rakt ut i ytterskärgården från Räfsnäs. Tången är mycket överväxt med trådslick, Pilayella littoralis även här ute i ytterskärgården. Många av förökningstopparna som finns uppe vid ytan är fyllda med syrgas och helt uppblåsta. Vattnet är ännu för kallt för att ägg och spermier skall ha hunnit bli mogna men håller värmen i sig kan det bli en tidig förökning i år – kanske redan om två veckor runt den 21 maj vid nästa full måne? Platsen ligger i ett smalt sund – och skyddat från vågor och kommer att kunna värmas upp fort i det varma vädret.

Det mest spännande fyndet var en grönalg, Östersjösallat, Monostroma balticum som kan bilda upp till 25 cm långa tunna blad ett cellskikt tjocka. De har en osäker systematisk status där det behövs genetiska studier. Ett samarbete är på gång med kollegor från Tvärminne Zoologiska station och Helsingfors universitet.

Publicerat i Fakta, Uncategorized | Märkt Alg, Östersjösallat, östersjön, blåstång, forskning, genetik, Helsingfors Universitet, Monostroma baltica, Pilayella littoralis, trådslick, Tvärminne Zoologiska station | Leave a Comment »
april 29, 2016 av Ellen Schagerström
För att fira Konung Carl XVI Gustaf 70-års dag gavs en unik föreställning ” En afton om Östersjön – hoppfullhet och hot” till hans ära på Kungliga Dramatens scen på måndagen den 25 april. På scenen deltog över 10-talet forskare tillsammans med ledande personer från olika myndigheter och politiker som berättade livfullt om vad som händer i Östersjön. Allt ifrån de långa geologiska förändringar som skett till utveckling av nya arter till det säkerhetspolitiska läget idag.

Ett mycket dramatiskt ögonblick var när professor emeritus Ragnar Elmgren från Stockholms Universitet pratade om vilka arter som hittas i Östersjön idag. Plötsligt dimper det ner en stor knöltångsplanta från taket och landar på scenen bakom honom!
Ragnar konstaterar att denna art inte klarat att invandra till Östersjön för att den inte tål den låga salthalten här. Den vanliga tångarten som många känner till, blåstången, är däremot en viktig art för livet i Östersjön, eftersom många arter finner skydd eller hittar små kräftdjur att äta i tången.
Det är nu som den för Östersjön unika arten smaltång gör sin entré på Dramatens stora scen, när Ragnar plockar fram den ur sin ficka. Smaltången har bildats ur blåstången för bara några tusentals år sedan och är Östersjöns enda kända endemiska art, vilket betyder att den enbart finns här och ingen annan stans i världshaven.
Professor emeritus Ragnar Elmgren visar upp smaltången, som ser liten ut i jämförelse med den stora knöltången som föll ner
”Hur luktar knöltången…?”
Tång luktar hav och den går också bra att äta. En som smakat på smaltångssnittar (se tidigare inlägg) är Kungen, vid ett besök på Askölaboratoriet.
Att skilja de två arterna smaltång och blåstång åt när de växer på samma plats är relativt lätt. Smaltången gör skäl för sitt svenska namn. Bålen, eller grenarna är mycket smalare än blåstången och den har aldrig de flytblåsor som gett blåstången sitt namn.

Mellan presentationerna på scenen underhölls vi i publiken med vacker musik från blåsorkestern och sång. Bland annat en tolkning av Evert Taubes ”Rönnerdal han dansar över Sjösala äng”, där det i bakgrunden svajade gröna blad från en vacker sjögräsäng.

Föreställningen avslutades med alla medverkande på scenen där Kungen framförde sitt tack för en givande kväll och uttryckte sitt stora intresse för miljöfrågor och speciellt Östersjön.

Grattis på födelsedagen, Kungen! önskar vi på Tångbloggen.
Publicerat i Nyheter | Märkt östersjön, blåstång, Carl XVI Gustaf, kungen, kungen 70 år, Kungliga Dramaten, Ragnar Elmgren, smaltång, tång | 1 Comment »
april 19, 2016 av lenakautsky
För flera veckor sedan var vi några stycken som gick en kurs i att göra smycken i silverlera! Det var jätteroligt att få utlopp för att skapa ett smycke i silver, utan att hamra eller gjuta, bara sitta helt lugnt och knåda en liten ljusgrå klump av silverpulver uppblött med lite, lite vatten. Det finns böcker om hur man gör en avgjutning och en modell och mycket mer.

Resultatet blev en hel liten uppsättning av olika smycken.
För att göra mitt mönster använde jag en liten sjöborre, Psamechinus miliaris, kallad tångborre på svenska, som jag hittat för flera år sedan på Tjärnö, nära Strömstad. Som namnet anger hittar man dem ofta inne ibland tångruskor. Genom att rulla den fram och tillbaka blev det en intressant yta.

När mönstret var klart torkades smycket med en hårtork så att allt vatten försvann. Sen in i en brännugn en kort stund i 750 grader. Ett tips. Den sista putsningen kan antingen göras med en dyr kniv med agatspets eller baksidan på en kaffesked.Och vips – efter att ha polerat smycket blev det silvergränsande!

Publicerat i Nyheter, Uncategorized | Märkt psammechinus, silverlera, sjöborre, Smycken, Sven Lovéns centrum, tång, Tjärnö, västkusten | Leave a Comment »
april 12, 2016 av lenakautsky
Var i Öregrund på Kustlaboratoriet (http://www.slu.se/kustlaboratoriet), på besök och hittade flera tavlor som prydde väggen i korridoren. Tavlorna visade kvantitativa botten prover från lokaler i området runt Gräsö insamlade genom dykning av professor Mats Waern på 40- 50 talet.


Tavlorna där han pressat alger som fanns inom en ruta på botten ser ut som de vackraste tavlor. De berättar också hur sammansättningen och proportionen av olika arter såg ut på just den platsen vid provtagningsstället.

En provruta från 6 meters djup med Cladophora och rödalger.
Metodiken används i det nationella miljöövervakningsprogrammet fortfarande. Allt materialet från rutor på 20×20 cm samlas in genom att skrapa det som finns inom rutan, och sedan tas materialet till laboratoriet och sortera upp de olika arterna och väga biomassan av varje art och räkna antalet musslor och små tångmärlor mm.
Mats Waerns metodik att pressa allt material han hittade i en ruta är idag ett spännande bildarkiv och ger oss tydliga bilder på hur det såg ut för länge sedan. Genom noga noteringar går det att hitta tillbaka till samma lokaler och följa upp förändringar som skett under åren både i hur djupt t.ex. blåstången växer och förändrad sammansättning av arter
. 
Ett pressark med tång och tjusig orange färgad trådslick, Pilayella, Cladophora och en rödalg från 4 meters djup i Gräsöområdet, ett område som Mats Waern ägnade många av sina dykstudier.
Publicerat i Fakta, Uncategorized | Märkt Öregrund, östersjön, Cladophora rupestris, grönslick, Kustlaboratoriet, kvantitativa prover, Mats Waern, miljöövervakning, Pilayella, pressade alger, rödalger, tavlor, tång | 1 Comment »
mars 29, 2016 av lenakautsky
Strandpromenaden på Annandag påsk gav flera positiva vårtecken. Ett var de vackra ljusgröna tunna bladen av strutsallat, (Monostroma grevillei)som växer på stenar och större sandkorn eller på olika vattenväxter. Detta är en typisk vårart och kan bli ca 1-1,5 dm stor, och går att hitta i strandzonen antingen fastsittande eller så småningom lossnar de strutformade bladen och driver in i skyddade vikar. Den likarna lite havssallat (Ulva lactuca) och östersjösallat (Monostroma balticum), men såhär års finns det ingen risk för förväxling för de andra två arterna är arter som förekommer på sommaren. De har också tjockare blad eller båldelar.

Titta noga på fotot på spetsen av det stora bladet åt vänster, så ser du små bubblor. Det är det syre som algen producerar när den tillväxer och som bidrar till att öka syrehalten i havet.
En annan art som tål lite kallare vatten än grönslick är tarmalg (Ulva intestinalis, tidigare kallad Enteromorpha intestinalis). Den börjar dyka upp på stenar och klippor i strandkanten redan nu. Dessa uppblåsta trådar är ännu så länge korta och ligger som lite krulliga gröna trådar på stenen. Också går det att se syrebubblor i tråden.

Den sista arten som finns hela året runt men växer till på våren är trådslick (Pylaiella littoralis). Hittade en liten tångplanta som var helt överväxt av trådslick. Trådslicken kommer att öka nu under de kommande månaderna och täcka mycket av tången.Det vita som täcker den torrlagda delen av stenen är intorkade kiselalger. Det är de som gör så att det ser ut som om någon målat alla klippor och stenar i skärgården vita på våren när det blir lågt vattenstånd och kiselalgerna som tidigare var gulbruna i färgen torkar in och förlorar sitt pigment.
Ännu så länge är det inte mycket djurliv i den grunt sittande blåstången. Hittade en och annan snäcka under stenarna i strandkanten. Inte så konstigt, vattentemperaturen är ännu bara några grader plus. Har satt ut ett par små temperatur- och ljusmätare för att följa förändringarna under de kommande månaderna. En sitter nära bryggan och en inne i ett tångbälte. Att ljusmängden skiljer sig är säkert men hur är det med temperaturen? Var blir det varmast fortast? 
Mätinstrumentet är den lilla vitaktiga saken fastknuten med tandtråd på en sten. Tandtråd är ett utmärkt material för oss forskare som vill fästa saker på olika föremål i vattnet, vattenfast och lite seg men sliter inte sönder material.
Publicerat i Fakta, Uncategorized | Märkt Alg, östersjön, blåstång, Enteromorpha, grönslick, kiselalger, ljusmätning, Monostroma, strutsallat, tarmalg, tång, temperaturmätning, Ulva intestinalis, Ulva lactuca | 2 Comments »
mars 20, 2016 av lenakautsky
I Östersjön är tidvattnet försumbart, bara ca 2 cm. Vågsvallet från de många stora färjorna som kör genom Stockholms skärgård skapar stora svallvågor som skapar ett algbälte, som liknar det som finns på en tidvattenskust. Den regelbundna översköljningen av klippor och stenar utmed färjeleden gör att det bildas ett tydligt bälte av gröna alger ovanför vattenlinjen.

Under våren består detta bälte av t.ex. Spirogyra arter och på sommaren av grönslick (Cladophora glomerata) och olika arter av tarmalger (Enteromorpha spp.). Precis nedanför grön algsbältet bildas en zon av blåstång, Fucus vesiculosus. Vågorna som skapas av färjetrafiken är tillräckliga för att hålla algerna fuktiga så att de inte torkar ut innan nästa färja passerar.

Det dagliga svallet från färjorna påverkar också samhällena i de små vattensamlingarna kallade hällkar. Om du vill veta mer om dessa förändringar ta en titt på artikeln av Östman och Rönnberg ” https://www.researchgate.net/publication/290921186_Effects_of_ships’_waves_on_rock-pools_in_the_aland_archipelago_Northern_Baltic_Sea” Fotografierna är från förra veckan när jag var på väg hem från Mariehamn till Stockholm. De mindre positiva effekter från färjetrafiken är den kraftiga erosionen av de mer sandiga kuststräckorna där träd ramlar när rötterna inte har kvar något fäste och stränder successivt håller på att försvinna. Längst ner ansamlas stenar och block längs stranden, som är så grova att de inte spolas bort. Med tiden kan de också bli beväxta med grönalger och kanske t.o.m. blåstång om det är tillräckligt stora stenar och block som ligger still och inte rullar runt.

Det är inte alltid som orsaken till att grönalgsbältet syns ovanför vattenlinjen.Det kan också vara ett tecken på att det blivit lågvatten i Östersjön och det är vanligt såhär års. På våren i mars blir det ofta lågt vattenstånd i Östersjön i samband med högtryck. Här nedanför är dels en bild från Räfsnäs nära Kapellskär på svenska kusten och en bild från den sandiga långgrunda kusten i Estland runt Saaremaa.

Just denna strand som nu ligger torrlagd finns vid varvet i Nasva, där Askölaboratoriets nya forskningsfartyg byggs. Lågvatten ett av många härliga vårtecken!
Publicerat i Fakta, Uncategorized | Märkt Askö, östersjön, blåstång, Enteromorpha, erosionsskador, Färjetrafik, Fucus vesiculosus, lågvatten, Spirogyra, Tarmalger, Tidvattenvariation, vårtecken | Leave a Comment »
mars 6, 2016 av lenakautsky
På morgonen på väg ut till Askölaboratoriet låg det ganska mycket is i viken efter de kalla och klara nätterna i veckan. Målsättningen med resan var att ta upp och flytta trådbackar med fastsatta tångplantor så att de hamnade utanför området i hamnen på Askö som kommer att muddras för det nya fartyget. Gömt inne ibland tång hittade vi små tångsnällor, blåmusslor och en slamdamsnäcka.


Det som avslöjar att det börjar bli vår i havet fastän vattnet är kristallklart och man kan se botten på flera meters djup är att klippor och stenar under ytan skiftar i brunt eller har små slingor av grönt som täcker dem.Det krävs en skarp syn och uppmärksamhet på vad du skall kolla efter.

I luppen inne på laboratoriet ser man att det är långa ogrenade trådar. Med en stark lupp eller mikroskop förstår man lätt varifrån släktet som heter Spirogyra fått sitt namn.
I cellerna syns långa spiralformade kloroplaster
.
Det börjar bli dags att följa våren i havet inte bara på land. Men ännu är det kallt i vattnet –bara 0,4 0C!
Publicerat i Nyheter | Märkt Alg, Askö, Askölaboratoriet, östersjön, blåmussla, blåstång, kantnål, Mytilus, nyheter, Radix peregra, slamdamsnäcka, Spirogyra, tång, vårblomning | 1 Comment »
februari 25, 2016 av Ellen Schagerström
I dagarna 6 har det firats att allas vår Tant Tång fyllt 70 år. Firandet började ute på Askölaboratoriet och avslutades i Stockholm inne på Östersjöcentrum.
Ett fyrfaldigt leve för Lena. Hipp hipp HURRA HURRA HURRA HURRA!!!

Lena Kautsky brinner fortfarande för tången och havet
Publicerat i Nyheter, Uncategorized | Märkt Askö, Östersjöcentrum, östersjön, Lena Kautsky, Tant Tång, tång | 2 Comments »
februari 16, 2016 av lenakautsky
The number of posters was very large and one poster presented by a PhD student won the award as the best poster, selected by the board of Oikos during the conference. This was number 100 with the title: “Ant larvae as a secret weapon against social parasites” by Unni Pulliainen. During the poster session lots of engaged presentations occurred.

Winner of ”Best Poster Award”

Ben presents his poster
There were also a number of marine and aquatic posters, for some the author had the possibility to pitch their poster in 3 minutes.
Tiina Salo, now being on a post-doc, showed in her poster that Lymnea stagnalis responds more strongly to a heat wave after exposure to a mixture of micropollutants. But they recovered fast after the heat wave had passed. To feed the snails she used ecological salad. In the future experiments they will be fed leaves from different aquatic plant species.

Tiina (left) pitches her poster
Several posters presented different aspects on the hot topic “ top- down – bottom-up” regulation of different ecosystems and impact of cascading effects and interactions between species. One species that creates lots of emotions is the cormorant, when establishing large populations on small islands along the Baltic coast.

Top-down fish poster

Bottom-up cormorant poster
From the Department of Ecology, Environment and Evolution two posters were presented, one on the long-term effect of Pilayella on the settlement of Fucus vesiculosus by Susanne Qvarfordt and the other one presented results from a master project on the Swedish west coast about two closely related Littorina snail species behaviour when placing their egg sacs on different fucoid species.

Susanne Qvarfordt show how the effects of Pylaiella can be seen for a long time in the macroalgal community

Our poster!
The last poster that I want to present was of high interest dealing with the new crab species, the mud crab, Rhithropanopeus harrisii and its impact on the local fauna. It is just a question when this crab will arrive on the Swedish coast. Keep your eye out for it.

The conference ended after three intense days.

Publicerat i Nyheter | Märkt Ascophyllum nodosum, Baltic Sea, conference, Fucus vesiculosus, introduced species, Littorina fabalis, Littorina obtusata, mud crab, OIKOS, research, Seaweeds, Susanne Qvarfordt, tång, Tiina Salo | 1 Comment »
februari 4, 2016 av lenakautsky
Here is the first report from the Baltic Sea Weed blog participating in the OIKOS conference. The conference was opened by professor Gunilla Rosenqvist. She has been engaged in Baltic Sea research for many years and is the Coordinator of the Baltic Sea Region at Uppsala University. Professor Mikko Mönkkönen from Turku University gave some information about the conference, the importance of net-working and pointed out that the Nordic countries have a strong tradition in long-term studies and the high value of these data sets, which should be regarded as national assets for ecological research and management. A panel discussion “Open science” was chaired by him after the coffee break.
During the conference a broad range of research subjects were presented. In the first plenary lecture by Tómad Grétar Gunnarsson I learned about the dynamics of Godwit populations and how their migration and increased populations may be affected by volcanic dust deposition on Iceland during their breeding period together with feeding on polychaetes and Macoma on the large mudflats during overwintering in England and Scotland, linking these two ecosystems together.
This presentation was followed by a talk on how water quality changed during the last 20 years (1990- 2010) in Danish lakes focusing on benthic vegetation and species richness. The interesting question addressed by Lars- Baastrup-Spohr was if it has been worth while all the costs put into cleaning the sewage water? The answer was YES!
Alga biomass has decreased in the polluted in lakes but it was not possible to record as an increase in Secchi depth. The number of species had increased since 20 years ago and more species had spread and were found in more of the lakes. This has resulted in the lakes becoming more similar. One functional group that had increased in abundance were Lemnids, small species floating on the surface. So the tremendous effort in restoring lakes in Denmark is starting to pay off. Still, there seems to be some time-lag effects possibly from the sediments containing large stores of nutrients.
Next talk was given by Fiia Haavisto. She presented together with professor Veijo Jormalainen cage experiments testing the spread of water-borne herbivore resistance in natural marine environment.
There is good evidence for such induced resistance in land plants and has also been found in macroalgae, especially in dense stands among other species, Ascophyllum nodosum, Fucus vesiculosus, and several red algal species. You find some references in the picture.
Cage experiments were performed in a shallow sandy bay at Seili during 25 days in May. The results presented showed a resistance in the Fucus thalli being less grazed by Idotea balthica and increased phlorotannin content. The conclusion from the study was that resistance spreads to undamaged not grazed thalli near by but that currents will result in strong spatial variation in water borne substances. One question from the audience was related to how fast do Idotea move between thalli and what could the effect be since the induction takes a few days? Issues that still will have to be studied further. After a presentation or study you are usually left with more questions.
Publicerat i Fakta, Uncategorized | Märkt Ascophyllum nodosum, Fucus vesiculosus, grazing, induced resistance, phlorotannins, Seaweeds | 1 Comment »
« Newer Posts - Older Posts »