Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Dagens exkursion var att besöka ett antal av de 120 familjer som livnär sig på fiskodling i området strax utanför Cat Ba.
karta Lan Ha Bay
Karta över Lan Ha Bay. Området är kraftigt påverkat av både lokalt från fiskodlingarna, orenat avlopp från samhällena kring kusten, hamnbyggen och från avrinningen från Röda floden som transporterar ut stora mängder sediment, organiskt material och näringsämnen.
vy av fiskodlingVy över några av fiskodlingarna.
De ligger väl skyddade mellan höga klipptoppar. Odlingar flyttades in efter en häftig tornado som kom oväntat och förstörde många kassodlingar för runt 3 år sedan. Vi åkte iväg på tidigt på morgonen för att hinna ut till de flytande bostäderna omgivna av kassar där olika arter av fisk odlas för att så småningom säljas på närliggande marknad. Väl framme vid den första odlingen som vi besökte pågick avlastningen för fullt i lådor dels för matning i den odlingens kassar och dels till försäljning och transport till närliggande kassodlingar.skräpfisk försäljning
skräpfisklådor till försäljning
Bildern visar den pågående försäljningen av skräpfisk och lastning i lådor. Nästa steg var att mata fisken i de olika kassarna för hand tills de var mätta och belåtna.

Många olika skräpfiskar:räkorPå några ställen var det många arter både olika fiskar, räkor och någon liten krabba som användes för att mata den odlade fisken med.
Vi åkte vidare till forskningsstationen som också såg ut som en vanlig fiskodling med ett litet hus och många kassar. I en av kassarna var flera av de stora fiskarna sjuka, med sår på fenor, kroppen eller t.o.m. blinda. För att kunna hålla fiskar i täta bestånd i en kasse krävs en god skötsel. Vad som gått fel här fick vi inte veta, men det pågår forskning och hjälp till odlarna vid en forskningsinstitution i närheten.
såriga fiskögonSjuk fisk med såriga ögon

Här testades om det går att behandla fiskarna med sötvatten för att få bort parasiter. De bytte färg när de hamnade i sötvattnet. Först blev de bleka och sedan ändrades storleken på prickarna.
tvätta i sötvatten

behanlding med sötvatten
Bilden visar hur de flyttas från havsvatten till sötvatten och sedan fick de ligga i vattnet runt 10 min. och sedan flyttades de tillbaka till saltvattnet.

På hemvägen såg vi detta vackra fartyg som används för att fånga bläckfisk med på natten med sina många lampor. trålfiskebåt
I morgon kommer jag att berätta om algodlingar i området och vilka algfynd jag gjorde i och runt kassodlingarna.

Det har gått några dagar på resan i Vietnam och här kommer en första rapport. Med på resan finns två masters studenter som kommer att stanna kvar i tre månader och studera odlingar i mangrove av räkor och krabbor och kassodlingar med fisk där man använder skräpfisk som mat. Målsättningen är att se hur odlingsverksamheten utvecklats i Vietnam och hur miljöpåverkan kan minskas.

Landade i Hanoi och startade med ett möte på MCD, Marine Life Conservation and Community Organisation, där det serverades kaffe och vi hade en första genomgång. MCD är Stockholms universitets och Institutionen för ekologi, miljö och botaniks samarbetspartner i Vietnam sedan många år tillbaka.

Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.

Nästa dag bar det av till Cat Ba, för att studera olika typer av odlingar, allt ifrån högintensiva räkodlingar till lågintensiva odlingar i mangrove där både fisk främst Tilapia odlas i kombination med krabbor och räkor.
skylt vid odlingen

Intensivodling av räkorIntensivodling av räkor
För att hålla värmen bättre under denna kyligare period täcks odlingen.
I den intensiva odlingen tas 2-3 skördar per år av räkor. Efter skörd görs dammen ren med klorin för att döda bakterier och sjukdomar. Ytan i Phu Long området är ca 110 ha och det är ett stort företag som äger den. Det är runt ca 150 -200 personer anställda för att hålla odlingen igång.

Det var otroligt vackert att åka ut till de mindre intensiva odlingarna. Ett landskap som liknar kinesiska målningar. Det är denna typ av landskap som sträcker sig från Vietnam in i Kina.
vy på väg till odlingarna
Karta över Phu Long areaKarta över Phu Long area
Kartan visar området där det finns mycket olika typer av odlingar. Den extensiva odlingen tar upp en 10 gånger större yta och det är runt 120 familjer som lever på vad odlingarna producerar.

hus på damm kanten
Familjen bor i små hus placerade på kanten av dammen. De hade varit ute och skördat stora krabbor som låg i en vackert flätad korg på väg till marknaden. Krabbor är mer lönsamt än räkor att odla i den extensiva odlingsformen i mangroven och har ett högre pris på marknaden. För att starta krabbodlingen tippar de i en större mängd död skräpfisk som mat till krabborna.
odlade krabborOdlade krabbor

Mellan 1990- 2000 när vattenbruket runt ön var som störst förlorades 50 ha av mangrove. Planen är nu att återplantera mangrove och öka arealen. Stora delar av ön ingår i ett av UNESCOs världsarv och för mangrove är 4000 ha skyddade.

Mangrove planteringRhizophora utmed damm kantRhizophora utmed dammkanten
De arter som planeras är i första hand Rhizophora och Avicennia, men vi hittade några arter till. För att säkert kunna bestämma dem behövs frukterna, men det verkar inte vara säsong för dem.

Mangrove, okänd, Rhizophora, Avicennia, okänd, ormbunkeFrån vänster: Obestämd, Rhizophora, Avicennia, obestämd och ett blad från en ormbunke som är vanlig i kanten av mangrove vegetationen.

Sättet är att plantera dem utmed dammen på vardera sidan. I dammarna hittade vi också en art av Ruppia. Det var lågvatten när vi var ute och gick på de smala kanterna av lera mellan dammarna och det fanns många spår av hål där olika arter av krabbor ligger gömda.

krabbhålTre krabbhål, ett med hög kant och ett där det syns att krabban grävt ut slam ut hålet.

Vid den första odlingen hittade vi ett långsmalt kalkrör som ingen visste vad det var förrän vi frågade ägaren till odlingen som berättade att det är röret till en havsborstmask som det finns gott om i dammarna och det gör ont i foten när man trampar på dem.
havsborstmaskrörMan ska inte kliva på någons hus

PÅ torsdagen den 20e november är det Asködag på Stockholms Universitets campus från kl 13 till 17 i Geohuset (karta finns vid tunnelbanan).

Kom och lyssna på vad forskarna gör ute på Askö marina laboratorium ute i Trosa skärgård och ställ dina egna frågor om Östersjön.

Tångbloggen kommer självklart vara där för at svara på Dina frågor om tång.

Dagen ordnas av Östersjöcentrum

Askölab i maj

I fredags vaknade jag av att högtalaren ropade ut: ”Bästa passagerare, vi ankommer nu Åbo och ber att få göra er uppmärksamma på att städningen av hytter påbörjats.” Efter en sekunds förvirring fick jag grepp om var jag befann mig. Jag var ju på väg till min goda vän och kollega Tiina Salos disputation vid Åbo Akademi i Finland.

Tiina har gjort något som kallas för en double degree, vilket innebär att hon varit inskriven som doktorand vid två universitet samtidigt, och även försvarat sin avhandling två gånger. Redan för någon vecka sedan disputerade hon vid Roskilde Universitet i Danmark. Du kan läsa tidigare inlägg då jag varit nere och gjort experiment tillsammans med Tiina på RUC.

Ålgräs (Zostera marina) finns på hela norra halvklotet.

Ålgräs (Zostera marina) finns på hela norra halvklotet.

Men i fredags var det alltså Åbo och sjögräs som gällde. Titeln på Tiinas avhandling var: ”From genes to communities: stress tolerance in eelgrass (Zostera marina)”. Det som jag gillade mest med avhandlingen är hur Tiina gjort experiment på olika nivåer (genetisk individ, population, samhälle och juvenil vs adult) och visat på vikten av att inte bara testa vuxna stadier eller bara en population, samt att andra arter påverkar och påverkas av sjögräsets väl och ve.

I Finland är det ungefär samma upplägg på disputationer som i Sverige, men lite mer traditionellt och ordnat. Något som jag tyckte var kul var att Tiinas ena handledare, professor Erik Bornsdorff, kom in med en doktorshatt som ställdes framme på bordet för att markera att det var ett högtidligt tillfälle , och som stod där under hela disputationen. Jag funderade på om den hade samma funktion som the Sorting Hat på Hogwarts och var den som avgjorde ifall man klarat sig, eller om den delade ut vilken framtida forskning man skulle ägna sig åt. ”Du ska bli….ekolog!”

Från vänster: Tiina, Erik och Anne Lise. Notera hatten framför Erik.

Från vänster: Tiina, Erik och Anne Lise. Notera hatten framför Erik.

Tiinas opponent var den danska tångforskaren Anne Lise Middleboe från DHI (här kan du se ett litet föredrag om stenrev med Anne Lise) som bjöd publiken på en mycket givande och intressant diskussion mellan henne och Tiina. Självklart klarade Tiina det hela galant. Hon inledde med att nämna att hon gillar stress, och även om hon nog menade det som en faktor att arbeta med, så var det mycket passande för tillfället. Tiinas andra handledare i Åbo, docent Christoffer Boström satt i publiken och såg inte ut att vara orolig. Tiinas danska handledare, professor Morten Foldager Pedersen kunde tyvärr inte närvara på grund av ohemula mängder undervisning.

Efter disputationen bjöds det på tårta och kaffe, sedan var tog jag en tur i höstvackra Åbo innan kvällens karonkka på Svenska Klubben.

Tiina omgiven av opponent och handledare.

Tiina omgiven av opponent och handledare.

Det serverades god mat (svampsoppan var helt otrolig), gott vin och stämningen var på topp! En riktig energi-boost inför vintens mörker och jobb. Tiinas doktorand-kollegor och vänner hade förberett en tävling där de skulle pröva om Tiina nu var mer dansk än finsk, efter att hon bott några år i Danmark. Genom att välja Danmark eller Finland i olika val, fick hon en dansk eller finsk sak att ta på sig, så att vi kunde se hur hon utvecklats.

Dansk eller fink, det är frågan.

Bland annat fick hon välja mellan karelsk pirog och danskt smörrebröd, ett lätt val för Tiina som inte kan leva utan piroger.

När tävlingen var klar kom förra årets Sjögräsdrottning Camilla Gustavsson och krönte Tiina till Sjögräsdrottning 2014, med krona och spira!

Sjögräsdrottning 2014

Sjögräsdrottning 2014

Festen fortsatte till sent…eller tidigt… Jag hade träningsvärk i magen av allt skrattande dagen efter. Åbo är verkligen en trevlig stad, full av fantastiska människor. På återseende!

Jag är ofta nere på västkusten och har följt utvecklingen av det japanska jätteostronet sedan de hittades första gången 2007 på flera platser i närheten av forskningsstationen på Tjärnö, utanför Strömstad. På en av lokalerna med bra vattenomsättning har de blivit mycket vanliga de senaste åren. Inte ens efter den kalla vintern 2009-2010 märktes någon större nedgång. Idag bildar de artrika rev på många ställen.
Ostronekosystem
Här är ett lite skrovligt ostronskal med både blåstång, skorpformiga rödalger, en liten tångborre och många havstulpaner. Ett helt litet ekosystem!
ostron tång och sten
Sitter ostronet direkt på stenen kan det i sin tur få havstulpaner och tång som lättare får fäste på dess ruggliga yta än direkt på stenen.

Rapporter om massdöd av japanskt jätteostron på flera ställen i Oslofjorden och Strömstad kom i mitten av september, både i GöteborgsPosten och SVT. Så nyfikenheten var stor när jag kom ner till vårt ställe på Tjärnö förra veckan. Hur skulle det se ut? Massor med döda skal både på stranden och ute på ostronrevet?

Så fort på med vadarbyxorna och ut i vattnet för att kolla läget! Jo visst låg det lite skal på land och det fanns döda skal ute på banken – men alla skal var mer eller mindre täckta av årets nya ca. 1-2 cm stora jätteostron. Den varma sommaren 2014, har resulterat i den bästa föryngringen som jag sett något år sedan de kom till våra svenska vatten.
ostronpå hjärtmussla20141024
Ett hjärtmusselskal klätt med små unga jätteostron och ett levande ostronskal med både nya små ostron och små groddplantor av blåstång. Ytan på ett skal av ett ostron är en mycket mer gynnsam miljö för ett befruktat blåstångsägg att få fäste och klara sig undan bete från strandsnäckor under den första tiden än ett slätt blåmusselskal.
ostron yngel o tång
Så visst har det varit många större och äldre japanska jätteostron som dött en naturlig död efter att de lekt och spritt sina ägg och spermier i vattnet under den för deras förökning gynnsamma höga temperaturen i sommar, men det är ingen risk för att det har slagits ut. Det är mycket mer troligt att det nästa år kommer att finnas ännu fler japanska jätteostron. Deras larver kan spridas över stora områden innan de bottenfälls och sätter sig fast på en lämplig yta.
ostron på nätkasse
Ett bevis på hur mycket larver det funnits i vattnet i år är denna nätkasse som hängt i vattnet och som nu är fullsatt med små japanska ostron. Så i varje fall kring Tjärnö, utanför Strömstad kommer det att fortsätta att finnas gott om japanska jätteostron även nästa år.

Vill du läsa mer om de olika rapporterna finns de på Havet.nu. Havs- och Vattenmyndigheten vill också få in rapporter från dig om du hittar döda ostron i massor.

Som en del i Berättelseprojektet kan Tångbloggens följare nu ta del av Tant Tångs berättelse om hur det gick till på Botaniska Institutionen innan mobiltelefonernas inträde.

Om du klickar HÄR kan du läsa hennes berättelse.

"Hallå, det är Tant Tång på tråden"

”Hallå, det är Tant Tång på tråden”

Naturskyddsföreningen kan man själv starta en insamling för att stöda något av föreningens arbetsområden:

Djur & natur
Hav & fiske
Jordbruk & mat
Klimat
Miljögifter
Skog

Ett ypperligt sätt att hjälpa och en bra present till den som inte vill ha fler koppar, espressomaskiner eller slipsar.

Hans Nilsson firar sin 50-års dag genom att starta en insamling för att rädda Östersjöns tångskogar från de negativa effekterna av övergödning. Känner man Hans och vill ge honom en present är det bara att klicka på knappen så kan man välja hur mycket man ger. Även om man INTE känner Hans är man såklart välkommen att stödja insamlingen. Målet är 6000 kronor.

Vi på Tångbloggen tycker att det är den bästa födelsedagspresent man kan ge.
Släng in en slant till Hans insamling eller starta en egen för något DU brinner för.

En ny artikel har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science av Ellen Schagerström, Helena Forslund, Lena Kautsky, Merli Pernoja och Jonne Kotta.

Författarna har jämfört thalluskomplexiteten (”buskigheten”) och kvantifierat abundans och biomassa hos de förekommande epifytiska alger och evertebrater hos de två tångarterna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) från Bottenhavet och runt den estniska ön Saaremaa, mer känd som Ösel i Sverige.

Du kan läsa hela artikeln HÄR helt gratis fram till den 8:e november.

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Den gångna helgen var jag på västkusten och letade efter spår av höst på stränderna och i havet. Det fanns många hösttecken och många strandväxter hade fått höstfärger men också passat på att efter torkan i somras blomma en gång till. Hittade både glasört och plockade en blombukett som skulle kunnat vara från i juli med prästkrage, rosor, styvmorsviol, rölleka, marviol, och många fler arter, och inte mitten september.
blombuketthöströd glasört
Glasört, när den är ung och spröd är jättegod att bara snabbt förvälla och äta med lite smör ungefär som sparris. På hösten blir den praktfullt röd. Marviolen blommande för andra gången vackert bleklila mot den grå himlen.

Driftvallen en bit upp på stranden är fylld med torkat ålgräs (Zostera marina) som spolades iland senast när det blåste. Detta sker varje höst när mycket av årets tillväxt lossnar och spolas iland. Ålgräs användes förr i världen som tätningsmaterial i väggar.

marvioldrivvall med ålgräs torrt

Högtryck har dominerat under en vecka eller mer och vattenståndet var långt under hela helgen. I vattenbrynet låg plantor av spiraltång torrlagda. De flesta var hårt betade av strandsnäckor, så att bara mittnerven var kvar, men har fått nya grenar som sitter som en rosett från fästskivan. I topparna på de längsta grenarna finns välutvecklade förökningstoppar. Detta är tidigt för året och kan vara ett tecken på att även spiraltången har en andra omgång av förökningstoppar vissa år. Normalt brukar de nya förökningstopparna synas sent på året i november – december.

spiraltång nya receptaklerspiraltång hårt betad

På plantan som ligger på stenplattor syns nya förökningstoppar på de gamla längsta grenarna. Några små tångplantor var också helt överväxta av två olika arter av kolonibildande sjöpungar. Botryllus schlosseri kallas blomsjöpung på svenska och ser lite ut som en oregelbunden formad blomma. Den andra arten Botrylloides sitter individerna i längre slingrande band. Den ser också mörkare ut. Båda kan täcka stora ytor och växter över tångplantor, på stenar och skal. Detta är helt klart ett lyckat år för dessa två arter av sjöpungar. Har aldrig sett så mycket av dem växande överallt på grunt vatten.

bottyllus stenbotryllus och botrylloides

På tegelstenen sitter en massa blomsjöpungar. Den undre tångplantan är täckt av Botrylloides och den övre av Botryllus, samma som på tegelstenen.

Det finns också massor med små nya japanska ostron. Förökningen har varit bra i år genom den varma sommaren och höga vattentemperaturer.Det sitter massor på piren vid Tjärnö och i sundet mellan Tjärnö och Saltö. Så även om en del kommer att dö under vintern har denna nya art kommit för att stanna. Jag går vidare och njuter av de härliga höstfärgerna utmed stranden i solen, från rödbrun marips, framför gul strandråg och knallgröna välgödslade väster på gammal tångvall.

marsipsstrandbild 1

Här är en liten film där Tångbloggens Tant Tång, professor Lena Kautsky, berättar om hur blåstången har fått det bättre.
Glada nyheter för alla tångälskare!