Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Alg’

I fredags disputerade Filip Svensson vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik här på Stockholms Universitet.
Avhandlingen hade titeln ”Effects of warming on the ecology of algal-dominated phytobenthic communities in the Baltic Sea” och Filip har bland annat undersökt hur trofiska interaktioner och ekofysiologiska processer i filamentösa algbälten påverkas av uppvärmning.
Merparten av studierna har genomförts i eller i närheten av den stora Biotest-bassängen, där kylvattnet från Forsmark svalnar av.

Filips avhandlingFramsidan visar Biotestbassängen utanför Forsmark

Vad Filip visar med sina studier är att en höjning av temperaturen medför stor inverkan på algsamhället genom en kombination av direkta effekter på de fysiologiska processerna och indirekta effekter av interaktioner mellan olika arter och trofiska nivåer.
Filip hade en mycket bra föreläsning och efterföljande försvar höll hög kvalitet. Vi på Tångbloggen gratulerar Filip till doktorstiteln och hoppas att han själv är mycket nöjd med dagen.

Doktor Filip SvenssonDoktor Filip Svensson

Read Full Post »

Igår kunde vi läsa i tidningen Dagens Nyheter att man har börjat odla sockertare (Saccharina latissima) i Kosterhavet uppe i norra Bohuslän.

Saccharina latissimaSockertaren kan bli nästan två meter lång

Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, startade för ett och ett halvt år sedan och ska hålla på i totalt fem år. Projektledare är Fredrik Gröndahl, forskare på KTH. Det ska bli otroligt spännande att följa projektet tycker vi på Tångbloggen, som lyckligtvis har tillgång till första parkett från Saltö.
För den som inte har provat kan jag meddela att man kan lätt torka sockertare i varmluftsugn tills den blir krispig. Då är den helt underbar att äta som chips eller mala till pulver att ha på mat. De är bäst att plocka på våren, innan massor med andra djur och alger sätter sig på bladen som har växt sig stora under vintern.

Här på Tångbloggen har vi tidigare bloggat om odling av sockertare när vi var på kurs i Århus sommaren 2013 och besökte AlgeCenter. Där fick vi lära oss hur man sår ut sockertare på reprullar, som sedan sätts ut i havet när bebisarna blivit tillräckligt stora.

Saccharina latissima juveniles on ropeSmå sockertare på rep som ska sättas ut i havet för att växa till sig

Alger blir allt mer populära i Sverige. Tommy Myllymäki vann kock-EM i våras med en förrätt där alger ingick. Vi på Tångbloggen hoppas att algernas ökade popularitet även ska medföra att den ack så vanliga och felaktiga benämningen ”sjögräs” på alger ska försvinna. Det finns flera exempel ute i handel på att varor som helt klart innehåller alger, ibland står det även ”seaweed” på etiketten, har översatts med ”sjögräs”. Oss veterligen finns det få, om ens några dokumenterade fall av mänsklig konsumtion av sjögräs. För en biolog är det lika fel att kalla alger för sjögräs som att sälja griskött märkt ”biff”…

Seaweed SnackFinn ett fel…

Read Full Post »

Odling av alger är begränsad i Vietnam. På vägen från Phu Long till Cat Ba såg jag plötsligt alger lagda på tork utmed vägen. Flera kvinnor gick och krattade ihop de torkade algerna som tidigare samlats in från den intilliggande dammen där de växer naturligt. Algerna samlas in och läggs i stora säckar som väger runt 10 kg. Ersättningen för 1 kg torkade alger är ca 1 kr (ca 7000VDN). Det låter inte mycket men kan ändå bli ett bidrag till lönen som ligger runt 2000 -3000 kr/ månad.
samla torkade rödalger
rödalgskörd
Kvinnor som krattar ihop rödalgerna och stoppar dem i säckar.
Min första gissning på vilken art det var, var Gracillaria, vilket gick att bekräfta när jag hittade några plantor som inte var torra.
Gracilaria spp.
Bild på Gracillaria spp. från algskörden fotat på ett kaffekoppsfat på hotellet. Hade glömt att packa ner presspapper!
Daniel plockar alger
Vid besöket på fiskodlingarna i går, samtidigt som de andra pratade med odlaren och undersökte vilka fiskar som odlades i de olika kassarna och vad de matades med låg jag på knä och kollade efter vad som växte på kanterna till kassarna och på näten. På ett ställe var det så smalt så där fick jag hjälp av Daniel, en av masterstudenterna med att gå ut och leta alger.
Cladophora
Ulva
Här kommer några bilder på fynden! En Cladophora spp. och en Ulva spp., ser precis ut som vår art på västkusten, en Bryopsis spp. och en Polysiphonia spp. De sista två arterna var så små så jag lyckades inte fota dem bra. Algerna hittades bara i de innerst belägna fiskodlingarna, närmast kusten och bara ner till ca 0,5 meters djup. Troligen för att vattnet är så grumligt så att ljuset inte räcker till. Det som annars växer mest på kassarna är olika arter av filtrerare, som svampdjur och hydroider.
Hydroid med symbiontisk rödalg
Vackert rödfärgad och fint förgrenad hydroid, liknande Dynamena. Den röda färgen har den från en symbiontisk rödalg som lever inne i djuret vägg.
Svampdjur och ostron

svampdjur, blå o röda

Krabba i svampdjur
De som hade de vackraste färgerna var olika arter av svampdjur, i färger från rödbrunt, rött till klart blåa. I en av dem hade en liten krabba hittat ett bra skydd. Strax tar vi speed boat till Phu Long och tillbaka till fastlandet och sen transport till Hanoi för de sista två dagarna innan hemresan till Stockholm. Kommer att berätta lite om strandfynd i morgon.

Read Full Post »

Dagens exkursion var att besöka ett antal av de 120 familjer som livnär sig på fiskodling i området strax utanför Cat Ba.
karta Lan Ha Bay
Karta över Lan Ha Bay. Området är kraftigt påverkat av både lokalt från fiskodlingarna, orenat avlopp från samhällena kring kusten, hamnbyggen och från avrinningen från Röda floden som transporterar ut stora mängder sediment, organiskt material och näringsämnen.
vy av fiskodlingVy över några av fiskodlingarna.
De ligger väl skyddade mellan höga klipptoppar. Odlingar flyttades in efter en häftig tornado som kom oväntat och förstörde många kassodlingar för runt 3 år sedan. Vi åkte iväg på tidigt på morgonen för att hinna ut till de flytande bostäderna omgivna av kassar där olika arter av fisk odlas för att så småningom säljas på närliggande marknad. Väl framme vid den första odlingen som vi besökte pågick avlastningen för fullt i lådor dels för matning i den odlingens kassar och dels till försäljning och transport till närliggande kassodlingar.skräpfisk försäljning
skräpfisklådor till försäljning
Bildern visar den pågående försäljningen av skräpfisk och lastning i lådor. Nästa steg var att mata fisken i de olika kassarna för hand tills de var mätta och belåtna.

Många olika skräpfiskar:räkorPå några ställen var det många arter både olika fiskar, räkor och någon liten krabba som användes för att mata den odlade fisken med.
Vi åkte vidare till forskningsstationen som också såg ut som en vanlig fiskodling med ett litet hus och många kassar. I en av kassarna var flera av de stora fiskarna sjuka, med sår på fenor, kroppen eller t.o.m. blinda. För att kunna hålla fiskar i täta bestånd i en kasse krävs en god skötsel. Vad som gått fel här fick vi inte veta, men det pågår forskning och hjälp till odlarna vid en forskningsinstitution i närheten.
såriga fiskögonSjuk fisk med såriga ögon

Här testades om det går att behandla fiskarna med sötvatten för att få bort parasiter. De bytte färg när de hamnade i sötvattnet. Först blev de bleka och sedan ändrades storleken på prickarna.
tvätta i sötvatten

behanlding med sötvatten
Bilden visar hur de flyttas från havsvatten till sötvatten och sedan fick de ligga i vattnet runt 10 min. och sedan flyttades de tillbaka till saltvattnet.

På hemvägen såg vi detta vackra fartyg som används för att fånga bläckfisk med på natten med sina många lampor. trålfiskebåt
I morgon kommer jag att berätta om algodlingar i området och vilka algfynd jag gjorde i och runt kassodlingarna.

Read Full Post »

Det har gått några dagar på resan i Vietnam och här kommer en första rapport. Med på resan finns två masters studenter som kommer att stanna kvar i tre månader och studera odlingar i mangrove av räkor och krabbor och kassodlingar med fisk där man använder skräpfisk som mat. Målsättningen är att se hur odlingsverksamheten utvecklats i Vietnam och hur miljöpåverkan kan minskas.

Landade i Hanoi och startade med ett möte på MCD, Marine Life Conservation and Community Organisation, där det serverades kaffe och vi hade en första genomgång. MCD är Stockholms universitets och Institutionen för ekologi, miljö och botaniks samarbetspartner i Vietnam sedan många år tillbaka.

Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.

Nästa dag bar det av till Cat Ba, för att studera olika typer av odlingar, allt ifrån högintensiva räkodlingar till lågintensiva odlingar i mangrove där både fisk främst Tilapia odlas i kombination med krabbor och räkor.
skylt vid odlingen

Intensivodling av räkorIntensivodling av räkor
För att hålla värmen bättre under denna kyligare period täcks odlingen.
I den intensiva odlingen tas 2-3 skördar per år av räkor. Efter skörd görs dammen ren med klorin för att döda bakterier och sjukdomar. Ytan i Phu Long området är ca 110 ha och det är ett stort företag som äger den. Det är runt ca 150 -200 personer anställda för att hålla odlingen igång.

Det var otroligt vackert att åka ut till de mindre intensiva odlingarna. Ett landskap som liknar kinesiska målningar. Det är denna typ av landskap som sträcker sig från Vietnam in i Kina.
vy på väg till odlingarna
Karta över Phu Long areaKarta över Phu Long area
Kartan visar området där det finns mycket olika typer av odlingar. Den extensiva odlingen tar upp en 10 gånger större yta och det är runt 120 familjer som lever på vad odlingarna producerar.

hus på damm kanten
Familjen bor i små hus placerade på kanten av dammen. De hade varit ute och skördat stora krabbor som låg i en vackert flätad korg på väg till marknaden. Krabbor är mer lönsamt än räkor att odla i den extensiva odlingsformen i mangroven och har ett högre pris på marknaden. För att starta krabbodlingen tippar de i en större mängd död skräpfisk som mat till krabborna.
odlade krabborOdlade krabbor

Mellan 1990- 2000 när vattenbruket runt ön var som störst förlorades 50 ha av mangrove. Planen är nu att återplantera mangrove och öka arealen. Stora delar av ön ingår i ett av UNESCOs världsarv och för mangrove är 4000 ha skyddade.

Mangrove planteringRhizophora utmed damm kantRhizophora utmed dammkanten
De arter som planeras är i första hand Rhizophora och Avicennia, men vi hittade några arter till. För att säkert kunna bestämma dem behövs frukterna, men det verkar inte vara säsong för dem.

Mangrove, okänd, Rhizophora, Avicennia, okänd, ormbunkeFrån vänster: Obestämd, Rhizophora, Avicennia, obestämd och ett blad från en ormbunke som är vanlig i kanten av mangrove vegetationen.

Sättet är att plantera dem utmed dammen på vardera sidan. I dammarna hittade vi också en art av Ruppia. Det var lågvatten när vi var ute och gick på de smala kanterna av lera mellan dammarna och det fanns många spår av hål där olika arter av krabbor ligger gömda.

krabbhålTre krabbhål, ett med hög kant och ett där det syns att krabban grävt ut slam ut hålet.

Vid den första odlingen hittade vi ett långsmalt kalkrör som ingen visste vad det var förrän vi frågade ägaren till odlingen som berättade att det är röret till en havsborstmask som det finns gott om i dammarna och det gör ont i foten när man trampar på dem.
havsborstmaskrörMan ska inte kliva på någons hus

Read Full Post »

Det är inte bara torrt på land och landväxterna tappar bladen, utan det långvariga högtrycket har också gjort att det är mycket av de alger som växer grunt ligger torrlagda i solen under många timmar varje dag. Det gör att även de grunt växande algerna har problem.

lågvatten med spiral spirlatång torr receptakler

Den grundast växande tångarten, spiraltång klarar att ligga torr i gassande solsken. Förökningstopparna ser ut som någon har tappat mängder med pärlor på stranden.Senare på året kommer förökningstopparna att ha försvunnit och spiraltångens plantor ser små ut med nya gröna toppar.Blåstång klarar inte att torkas ut lika mycket och växter lite djupare och sågtång hittas alltid under det lägsta vattenståndet och tål knappt att bli uttorkad alls. Hur mycket uttorkning och hur långe de olika tångarterna tål att ligga torrlagda är en av de faktorer som gör att det finns en zonering av arter från de grunt växande till de som förekommer på större djup. Många fintrådiga arter av alger tål uttorkning dåligt.

Med varierande vattenstånd och små vågor som rullar in mot stranden sorteras större och mindre skalbitar som bildar ett vackert vågigt mönster – ett minne efter när vågorna kom in vid förra högvattnet. Varje dag när jag kommer ner till viken ser mönstret annorlunda ut.

Spår av vågor

En av dagarna hade det kommit in ganska många öronmaneter, men vinden hade drivit upp dom på stranden och när vattnet drog sig tillbaka blev de kvar på sanden och torkade in. Torra blanka skinn där de fyra ringarna eller öronen som gett den dess namn fortfarande syns. Det har varit en härlig sommar utan mycket maneter av något slag och definitivt inga brännmaneter. Toppen för oss badare.

torra öronmaneter

I små vattensamlingar som blir kvar under lågvattenperioden växter blåstång och Sargassosnärjan, en nyinvandrat art som hittades i området vid Tjärnö marina station under mitten av 1980-talet och nu växter överallt. Den kunde sprida sig snabbt genom att en planta både har ägg och spermier och kan bilda nya små groddplantor själv. Speciellt i hamnområden på småstenar och skal där det inte växte några stora alger förut är den vanlig. Där ser den lite ut som en enebuske och kan bli stor hög med ett rikt liv av många små kräftdjur och snäckor. Andra arter i den grundaste delen är olika grönalger som frodas i år. Varmt och lågvatten – kan de torkas ut och hinna med en generation till. Det syns tydliga tecken på att tarmalgen håller på att föröka sig är de vita tömda delarna av algen. Hela cell innehållet har delats upp i många hundra sporer per cell. Var kommer de att sätta sig fast och hur ser det ut under de närmaste veckorna. Mer om detta från Östersjön under veckan. Detta och en rapport från resan till Estland så klart. Vill du veta mer om vad som händer i strandzonen och i tångbältet- fortsätt följa oss.

Sargassosnärja och tångEnteromorpha har reproducerat sig

Read Full Post »

En galet varm sommar började för mig i föreläsningssalen på Frescati Backe uppe på Stockholms Universitet en regnig morgon i juni. Den efterlängtade kursen i marinbiologi startar efter att ha betat av grundkurser i två år. 14 studenter i ett litet klassrum kommer att tillbringa sommaren tillsammans på Askölaboratoriet och Tjärnö marinbiologiska laboratorium med allt det innebär; tidiga mornar, sena kvällar och intensivt lärande. Inte trodde jag att det skulle bli oerhört mycket återkoppling till min tidigare yrkesbana som kock.

När vi fiskade upp provtagningsnäten en tidig morgon på Askö hade en grupp fått en hungrig gädda (fastställt efter en magsäcksanalys som resulterade i tre små spiggstackare) på 2,7 kg. Efter analyser av gäddan fileades den enligt konstens alla regler varpå den smörstektes och serverades med finhackad persilja till hungriga studenter. Senast jag själv åt gädda var nere på stjärnkrog i Tyskland där vi gjorde gäddqueneller/frikadeller (Haechtklösschen) för 6 år sedan!

Spigg är mums för gäddan!

Spigg är mums för gäddan!

Efter att ha spanat in tångbestånden (och så mycket mer) i Östersjön under två veckor så styrdes kosan västerut där ett helt annat ekosystem (och ett helt annat tångbestånd!) skulle studeras.

Första lördagen på stationen samlades hela kursen för att tillsammans laga middag där vi lekfullt experimenterade med havssallad (Ulva lactuca) ihop med rimmad gurka och sesamfrön, Knöltång (Ascophyllym nodosum)-toppskott uppsmakat med vinägrett på dijonsenap, vinäger, honung och soja. Därtill gjordes riktigt smaskiga chips på sockertare (Saccharina latissima) på två olika sätt, stekta och ugnsbakade.

Diskussionen om de respektive sensoriska upplevelserna (smakade det gott eller bara konstigt?) var oerhört kul och givande. Till tången inmundigades japanska jätteostron (Crassostrea gigas)på flera olika sätt. Klassiskt råa, gratinerade med parmesanost och den riktigt vilda varianten “ostronkräm” (en grå majonäs där äggula ersatts med…ja, ostron.)

Japanskt jätteostron är en rejäl matbit.

Japanskt jätteostron är en rejäl matbit.

Det hackas och kryddas inför lördagens middag.

Det hackas och kryddas inför lördagens middag.

Bara några dagar efter denna djupdykning (västkusthumor?) i havets läckerheter så blev det dags igen, då genom ett kul sammanträffande Stefan Eriksson, årets kock 2005, med familj kom på besök på stationen. Matglada forskare bidrog med olika matnyttigheter och tillsammans laborerades det lekfullt i köket med snabbhalstrade ostron, blåmusselbuljongkokt- och rå snultra, tångchipsen gjordes igen av både havssallad, tarmalg och sockertare (Ulva lactuca, Ulva intestinalis och Saccharina latissima). Den här gången i något större skala och med lite bättre intrimmade metoder, 150 grader i 6-8 minuter på oljat hålbläck i varmluftsugn (inte för kraftig fläkt, då blåser algerna bara bort).

Kvällens råvaror snyggt upplagda i väntan på tillagning.

Kvällens råvaror snyggt upplagda i väntan på tillagning.

Stefan Eriksson, årets kock 2005, halstrar ostron.

Stefan Eriksson, årets kock 2005, halstrar ostron.

Under kvällen utfördes en sensorisk analys (smaktest) av blåmusslor från både väst- och östkust, tyvärr utan konsensus om vilken kust som bidrar med bäst musslor. Testa gärna själva!

Vilken oerhört lärorikt och spännande kväll där jag fick höra kunskap om allt från hur sakerna växer och fungerar i de marina systemen i området till hur man bäst äter hela härligheten!

Nisse Kautsky, professor, blåmusselexpert och känd skaldjurskonsument delar med sig av sin visdom och passion till Stefan med familj

Nisse Kautsky, professor, blåmusselexpert och känd skaldjurskonsument delar med sig av sin visdom och passion till Stefan med familj

När man ändå är på västkusten, har matintresse, tångintresse och snorkelutrustning så varför hejda sig här?
Vi delar logement med en grupp studenter från Göteborgs Universitet varvid några delar samma brinnande intresse av havets läckra flora. Två tjejer ställde sig och svängde ihop en tång-lasagne av sockertare (Saccharina latissima) med tång istället för pastaplattor. Resultatet blev mycket smakligt.

Någon dag senare hade vi samlat på oss gaffelgrenad svamptång (Codium fragile), som vi torkade i ugnen med målet att använda den likt svamp.
Den torkade svamptången stekte vi i rikligt med smör tillsammans med finhackad gul lök och vitlök och svepte sedan in i en omelett. Jag kan ärligt säga att smaken var riktigt fin, men svamptången var långt ifrån behaglig att tugga på. Jag ser det som en kul utmaning inför kommande projekt.

Här ser ni mig preppa inför middagen.

Här ser ni mig preppa gaffelgrenad svamptång inför middagen.

Säg omelett! Med gaffelgrenad svamptång.

Säg omelett! Med gaffelgrenad svamptång.

Än är det inte slut på tånglagningen, ovan nämnda tjejer hade i samband med inhämtningen av Codium också tagit in en massa karragentång/pärlmossa/brosktång (Chondrus crispus, som den kan kallas på latin).

Att se dessa alger under vatten en solig dag skulle kunna få vilken tuffing som helst att bli tårögd. De har en vaxlik hinna på sina toppar som gör att de reflekterar blått ljus, det kallas att de iridiscerar. Det skimrar otroligt vackert i blått och lila, likt pärlemor där de svajar i strömmarna.

Dessutom är det en viktig alg inom matindustrin ur vilken man utvinner karragen. På samma sätt som gelatin används till att göra puddingar tjocka och fasta används karragen som en konsistensgivare. Som kock blir jag otroligt glad av att kunna uppnå en dallrig konsistens till mina desserter utan att tillsätta avkok av slaktrester, vilket gelatin de facto är. Allt som krävdes var att koka upp några nävar rensade Chondrus toppar med lite vatten och laka ur karragenet, sila av och därefter blanda med mjölk och hallonsylt och sedan ställa in i kylen för att svalna och stelna.

Dallrande tångpudding till dessert

Dallrande tångpudding till dessert

Jag var inte med vid kokandet av dessa men fick njuta av resultatet som var slående gott! Enligt uppgift gav kokningen av tången ifrån sig en otroligt intensiv doft av… tja, kokt tång. Det är knappast något man vill smaksätta sin dessert med, men jag kände inte ett spår av den smaken i den färdiga puddingen.

Imorgon blir det till att sätta sig på tåget från Strömstad och vinka farväl till västkusten för den här gången.
Hoppas ni kan bli nyfikna på de fantastiska möjligheter som svajar under era fötter när ni simmar omkring i havet.
Tack för mig!

P.S. Pröva att säg “Västkustsk skrubbskädda” snabbt några gånger. D.S.

Oskar Nyberg, student vid SU, marinbiologiprogrammet år 3.
(Tidigare kock, bl. a som kock på Lydmar Hotel, kökschef vid Södra Teatern, och kreativ kock för Nowyourecooking.tumblr.com)

Read Full Post »

Här kommer en kort rapport om läget i det översta bältet utmed stranden. 
Vattennivån är fortfarande låg och blåstångens förökningstoppar hos de grunt växande plantorna ligger och flyter i ytan. Djupare sittande förökningstoppar kommer det att ta ytterligare flera veckor för att växa ut och mogna. I den grunda viken finns redan små fiskyngel av skrubbskädda. Många tecken finns på att våren och sommaren är tidiga också i havet. Är du ute i skärgården kommer du att se att det finns ett brett grönt bälte, delvis ovanför vattenytan. Det är grönslicken som redan vuxit till sig och ligger som en skir ljusgrön bård utmed klipporna.

Bild

Såhär års är det ofta som det kan se ut som en algblomning ilanddriven i strandkanten. Det är inte alger utan pollen ifrån olika landväxter, som björk, tall och många andra arter. Pollen är gulaktiga till färgen och ser ut att ligga mer som ovanpå vattenytan än de små mikroskopiska växtplankton och cyanobakterier som bildar algblomningar.

Bild

Bild från hamnen i Uttervik en solig majmorgon. 

Vi provade att samla in blåmusslor som vi kokade till lunchen och provsmakade. Östersjöns blåmusslor blir inte mycket mer än några centimeter långa beroende på den låga salthalten. Själva musselköttet är som en liten blek klump runt 0.5 -1 cm stor. De hade en mild smak och hade ännu inte hunnit leka utan var feta och goda. Så det är inget som man blir mätt på. Efter leken tappar de runt hälften av innehållet. Detta sker när temperaturen i vattnet är över 10-12 grader. Efter leken tar det till hösten innan de börjar bli feta igen.

 Bild

Prova gärna, men plocka inte musslor nära båthamnar eller andra platser med mycket föroreningar, t.ex. nära industriutsläpp eller avlopp. De filtrerar stora mängder vatten och samlar in massor med små partiklar som kan innehålla giftiga ämnen från förorenade områden. 

Read Full Post »

Idag, den första april, gjordes ett unikt fynd i centrala Stockholm. Brunnsviken, som är en avsnörd vik av Östersjön, har historiskt sett varit mottagare för Solna stads avloppsvatten fram till 1970. Sedan dess har den återhämtat sig och man har sett tydlig förbättring av dess vatten och en ökning av dess salthalt.

Vid en tidig morgonpromenad hittade professor emeritus Lena Kautsky, en av Tångbloggens flitiga skribenter, något häpnadsväckande.
På en sten i vattenbrynet växte ett exemplar av den annars marina tångarten Pelvetia caniculata, på svenska kallad kanaltång eller fårtång. Arten är vanlig på Irland men har inte tidigare hittats i större omfatttning i svenska vatten.

”Det är mycket underligt hur en såpass marin art har kunnat etablera sig här i Brunnsviken” säger Lena Kautsky. ”Det kan vara så att vi ser en effekt av den globala miljöförändringen. Det är mycket möjligt att den milda vintern och tidiga våren har gynnat förökningen.”

Lena Kautsky upphör aldrig att förvånas öven naturens fantastiska påhitt. ”Det är sannerligen en dag värd att markera i kalendern när man hittar något sådant här” säger hon.

"Det är inte var dag man finner en ny tångart"

”Det är inte var dag man finner en ny tångart”

Read Full Post »

Äntligen kan man få se lite av vår vackra kust under ytan!

Som en del i Naturkartan, ett projekt i Östergötland som främjar naturintresset, har man även lagt ut små filmer som visar naturen i Östergötland under ytan. Kika in på Undervatenskartan och njut av sommar, sol och härligt vatten.

Underbart att kunna ta ett virtuellt dopp och njuta av grönskan så här i februari. Vi hoppas att fler kustkommuner hänger på trenden och väljer att visa upp sin blå sida.

Skogen under ytan är också värd att besöka

Skogen under ytan är också värd att besöka

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »