Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Askö’

Helsingfors Universitet och Stockholms universitet har bildat ett strategiskt samarbete, där ett av områdena är Östersjöforskning.

Nu lyser man ut två post doc-tjänster inom samarbetet.
En är placerad på Tvärminne fältstation i Finland och den andra på Askölaboratoriet i Trosa skärgård.

För mer information om vad man är intresserad av för profil hos de sökande, kan man klicka här för Tvärminne (deras hemsida finns HÄR)
eller HÄR för tjänsten på Askö.

Sista ansökningsdag är 30 mars!

Hangö och Tvärminne

Read Full Post »

PÅ torsdagen den 20e november är det Asködag på Stockholms Universitets campus från kl 13 till 17 i Geohuset (karta finns vid tunnelbanan).

Kom och lyssna på vad forskarna gör ute på Askö marina laboratorium ute i Trosa skärgård och ställ dina egna frågor om Östersjön.

Tångbloggen kommer självklart vara där för at svara på Dina frågor om tång.

Dagen ordnas av Östersjöcentrum

Askölab i maj

Read Full Post »

Den 25 juli flög vi till Estland på morgonen. Landade hämtade ut vår hyrbil, blank och som ny! Den blev ganska dammig efter alla turer på småvägar för att samla smaltång. Vi fick köra igenom en biltvätt, (det var toppen kul eller ett rent nöje för min del), innan vi lämnade tillbaka den – utan minsta repa.

Vår rena bilvår dammiga bil

 

 

 

 

 

 

 

Sen bar det av till Jonne Kotta´s forskningsstation på Ösel eller Saaremaa. Framme körde vi förbi stationen – den har byggts ut. Från att ha varit familjens hus, utedass och två nya stugor för övernattning står nu ett stort labb men kombinerad hörsal och kök, dusch, toaletter, kommande experiment utrymme, förråd och kursrum. Självklart fanns det tillgång till internet. Nu är det en station där det går utmärkt att ha en doktorandkurs eller möte.

stort labb med bra utrymmen

Kotta´s nya förlägginng

 

 

 

 

iSWpeCWq9UY9y4ElDQ911sGeDxGQpTyDyfZnY85RmMqqfoIfzNU6CMNJGKYUxJGLnJgw8LxHRnc0qV

 

 

 

 

 

 

 

 

Också något för alla från Askö att besöka när vi kommer till varvet i Kuressaare för att kolla bygget av ersättningsfartyget för Aurelia.

Det är långgrunt runt Saaremaa så det blev långa promenader för att komma ut till djupet där smaltången växer och samla både hela plantor och material för kommande analyser. På några av lokalerna var smaltången kraftigt påväxt av grönslick, rödsläke, och mycket Rivularia, som ser ut som en liten mörk kula och är en cyanobakterie.

långgrunt - Tor hjälper ellensmaltång med påvxät

 

 

 

 

 

 

Vi gjorde också en tur över till Dagö eller Hiiumaa. Det fanns stora ansamlingar av blågrönalger eller mer korrekt cyanobakterie blomningar mellan de två öarna. Samtidigt kunde vi läsa att den stora blomningen var över. Nästa morgon när jag skulle ut till Askölaboratoriet fanns en tät blomning i Uttervik.

algbloming utanför Saaramaa

algbloming o kungsljus

 

 

 

 

 

 

 

 

Väl ute på Askölaboratoriet. Hysteriskt märka upp allt material, tillbaka till fastlandet och via taxi, till Södertälje och med tåg till Strömstad. Det funkade och under över alla under utan försening. Att ha möjligheten att blanda forskning med annat arbete är helt obetalbart. Mer om vad vi gjort mer med materialet kommer

Nu står de väl förvarade på Askölaboratoriet.

tång i rännan

 

Read Full Post »

En galet varm sommar började för mig i föreläsningssalen på Frescati Backe uppe på Stockholms Universitet en regnig morgon i juni. Den efterlängtade kursen i marinbiologi startar efter att ha betat av grundkurser i två år. 14 studenter i ett litet klassrum kommer att tillbringa sommaren tillsammans på Askölaboratoriet och Tjärnö marinbiologiska laboratorium med allt det innebär; tidiga mornar, sena kvällar och intensivt lärande. Inte trodde jag att det skulle bli oerhört mycket återkoppling till min tidigare yrkesbana som kock.

När vi fiskade upp provtagningsnäten en tidig morgon på Askö hade en grupp fått en hungrig gädda (fastställt efter en magsäcksanalys som resulterade i tre små spiggstackare) på 2,7 kg. Efter analyser av gäddan fileades den enligt konstens alla regler varpå den smörstektes och serverades med finhackad persilja till hungriga studenter. Senast jag själv åt gädda var nere på stjärnkrog i Tyskland där vi gjorde gäddqueneller/frikadeller (Haechtklösschen) för 6 år sedan!

Spigg är mums för gäddan!

Spigg är mums för gäddan!

Efter att ha spanat in tångbestånden (och så mycket mer) i Östersjön under två veckor så styrdes kosan västerut där ett helt annat ekosystem (och ett helt annat tångbestånd!) skulle studeras.

Första lördagen på stationen samlades hela kursen för att tillsammans laga middag där vi lekfullt experimenterade med havssallad (Ulva lactuca) ihop med rimmad gurka och sesamfrön, Knöltång (Ascophyllym nodosum)-toppskott uppsmakat med vinägrett på dijonsenap, vinäger, honung och soja. Därtill gjordes riktigt smaskiga chips på sockertare (Saccharina latissima) på två olika sätt, stekta och ugnsbakade.

Diskussionen om de respektive sensoriska upplevelserna (smakade det gott eller bara konstigt?) var oerhört kul och givande. Till tången inmundigades japanska jätteostron (Crassostrea gigas)på flera olika sätt. Klassiskt råa, gratinerade med parmesanost och den riktigt vilda varianten “ostronkräm” (en grå majonäs där äggula ersatts med…ja, ostron.)

Japanskt jätteostron är en rejäl matbit.

Japanskt jätteostron är en rejäl matbit.

Det hackas och kryddas inför lördagens middag.

Det hackas och kryddas inför lördagens middag.

Bara några dagar efter denna djupdykning (västkusthumor?) i havets läckerheter så blev det dags igen, då genom ett kul sammanträffande Stefan Eriksson, årets kock 2005, med familj kom på besök på stationen. Matglada forskare bidrog med olika matnyttigheter och tillsammans laborerades det lekfullt i köket med snabbhalstrade ostron, blåmusselbuljongkokt- och rå snultra, tångchipsen gjordes igen av både havssallad, tarmalg och sockertare (Ulva lactuca, Ulva intestinalis och Saccharina latissima). Den här gången i något större skala och med lite bättre intrimmade metoder, 150 grader i 6-8 minuter på oljat hålbläck i varmluftsugn (inte för kraftig fläkt, då blåser algerna bara bort).

Kvällens råvaror snyggt upplagda i väntan på tillagning.

Kvällens råvaror snyggt upplagda i väntan på tillagning.

Stefan Eriksson, årets kock 2005, halstrar ostron.

Stefan Eriksson, årets kock 2005, halstrar ostron.

Under kvällen utfördes en sensorisk analys (smaktest) av blåmusslor från både väst- och östkust, tyvärr utan konsensus om vilken kust som bidrar med bäst musslor. Testa gärna själva!

Vilken oerhört lärorikt och spännande kväll där jag fick höra kunskap om allt från hur sakerna växer och fungerar i de marina systemen i området till hur man bäst äter hela härligheten!

Nisse Kautsky, professor, blåmusselexpert och känd skaldjurskonsument delar med sig av sin visdom och passion till Stefan med familj

Nisse Kautsky, professor, blåmusselexpert och känd skaldjurskonsument delar med sig av sin visdom och passion till Stefan med familj

När man ändå är på västkusten, har matintresse, tångintresse och snorkelutrustning så varför hejda sig här?
Vi delar logement med en grupp studenter från Göteborgs Universitet varvid några delar samma brinnande intresse av havets läckra flora. Två tjejer ställde sig och svängde ihop en tång-lasagne av sockertare (Saccharina latissima) med tång istället för pastaplattor. Resultatet blev mycket smakligt.

Någon dag senare hade vi samlat på oss gaffelgrenad svamptång (Codium fragile), som vi torkade i ugnen med målet att använda den likt svamp.
Den torkade svamptången stekte vi i rikligt med smör tillsammans med finhackad gul lök och vitlök och svepte sedan in i en omelett. Jag kan ärligt säga att smaken var riktigt fin, men svamptången var långt ifrån behaglig att tugga på. Jag ser det som en kul utmaning inför kommande projekt.

Här ser ni mig preppa inför middagen.

Här ser ni mig preppa gaffelgrenad svamptång inför middagen.

Säg omelett! Med gaffelgrenad svamptång.

Säg omelett! Med gaffelgrenad svamptång.

Än är det inte slut på tånglagningen, ovan nämnda tjejer hade i samband med inhämtningen av Codium också tagit in en massa karragentång/pärlmossa/brosktång (Chondrus crispus, som den kan kallas på latin).

Att se dessa alger under vatten en solig dag skulle kunna få vilken tuffing som helst att bli tårögd. De har en vaxlik hinna på sina toppar som gör att de reflekterar blått ljus, det kallas att de iridiscerar. Det skimrar otroligt vackert i blått och lila, likt pärlemor där de svajar i strömmarna.

Dessutom är det en viktig alg inom matindustrin ur vilken man utvinner karragen. På samma sätt som gelatin används till att göra puddingar tjocka och fasta används karragen som en konsistensgivare. Som kock blir jag otroligt glad av att kunna uppnå en dallrig konsistens till mina desserter utan att tillsätta avkok av slaktrester, vilket gelatin de facto är. Allt som krävdes var att koka upp några nävar rensade Chondrus toppar med lite vatten och laka ur karragenet, sila av och därefter blanda med mjölk och hallonsylt och sedan ställa in i kylen för att svalna och stelna.

Dallrande tångpudding till dessert

Dallrande tångpudding till dessert

Jag var inte med vid kokandet av dessa men fick njuta av resultatet som var slående gott! Enligt uppgift gav kokningen av tången ifrån sig en otroligt intensiv doft av… tja, kokt tång. Det är knappast något man vill smaksätta sin dessert med, men jag kände inte ett spår av den smaken i den färdiga puddingen.

Imorgon blir det till att sätta sig på tåget från Strömstad och vinka farväl till västkusten för den här gången.
Hoppas ni kan bli nyfikna på de fantastiska möjligheter som svajar under era fötter när ni simmar omkring i havet.
Tack för mig!

P.S. Pröva att säg “Västkustsk skrubbskädda” snabbt några gånger. D.S.

Oskar Nyberg, student vid SU, marinbiologiprogrammet år 3.
(Tidigare kock, bl. a som kock på Lydmar Hotel, kökschef vid Södra Teatern, och kreativ kock för Nowyourecooking.tumblr.com)

Read Full Post »

Det har varit en vecka full av aktiviteter.
I tisdags besökte Stockholms Universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding tillsammans med dekanus Anders Karlhede Askölaboratoriet.
Solen sken och regnet höll sig undan, även om det bitvis var lite svalt i vinden. Rektor invigde den nya snorkelleden inne vid laboratorieviken genom att klippa bandet så att den första vetten, en gräsand, poppade upp ur vattnet.

Lena Kautsky och Astrid Söderbergh Widding inviger snorkelleden på Askö

Lena Kautsky och Astrid Söderbergh Widding inviger snorkelleden på Askö

Vad rektor tyckte om besöket kan du läsa på hennes egen Rektors blogg

Självklart serverades det algblomning och Östersjösnittar till högtidligheten.

Vegetariska tångsnittar och fisk o skaldjurssnittar med färskfångade tångräkor

Vegetariska tångsnittar och fisk o skaldjurssnittar med färskfångade tångräkor

Denna vecka visas även serien ”Badsmart” i UR kanalen på TV. Programmet riktar sig till barn och handlar om att man inte ska vara rädd för att bada, och innehåller intervjuer med barn som är aktiva inom olika vattensporter.

Programledare är den otroligt roliga och trevliga Gurgin Bakircioglu, känd från radio, som här får brottas med sin egen tvekan inför vatten.

I tisdags visades avsnittet ”Under vatten” , där Tångbloggen är med och visar Gurgin att det inte är farligt att bada i havet. Vi ser fiskar, en öronmanet och hälsar såklart på blåstången.

Avsnittet är inspelat vid Björnö snorkelled ute på Ingarö i Stockholms skärgård, som är gjord av Skärgårdsstiftelsen.

Här börjar snorkelleden på Björnö

Här börjar snorkelleden på Björnö

Read Full Post »

Under veckan som varit har Mattias Klum och hans filmteam varit på Askölaboratoriet för att filma under vattnet inför deras kommande film om livet i Östersjön.

Tångbloggen har varit med som dykledare och tång-konsulent, samt guide till Östersjöns marina miljöer och dess invånare.

Alex och Ola kontrollerar kamerans inställningar innan vi åker ut.

Alex och Ola kontrollerar kamerans inställningar innan vi åker ut.

Det har varit lärorikt för alla. Jag har lärt mig att byta filter och batteri på UV-kameror samt byggt muskler av att lyft den drygt 20 kg tunga kameran i och ur båten ett antal gånger.

Det är kul att jobba med film! Mattias och Ola gör sig redo för bad.

Det är kul att jobba med film! Mattias och Ola gör sig redo för bad.

Det var lite mindre lyft för den delen av teamet som filmade inne i den grunda viken bakom båthusen. Och Mattias fick visa vilken hejare han är på att åka luftmadrass!

Grunda vikar kräver anpassade metoder.

Grunda vikar kräver anpassade metoder.

Som alltid är kombinationen av el och vatten lite knepig, och det händer att saker och ting inte riktigt fungerar som man vill. Men skam den som ger sig och det är skönt att det inte är långt till Stockholm och specialbutiker. Värre saker har teamet råkat ut för.

Ola, Erik och Oscar  löser problem.

Ola, Erik och Oscar löser problem.

Mattias Klum och Tierra Grande – teamet har tidigare gjort filmen ”Betraktaren”, som visades i SVT under 2013. Filmen är en hyllning till livet i, på och runt havet, men också en påminnelse om hur bräckligt ekosystemet i Östersjön har blivit.

Nu är teamet tillbaks i Östersjön och vill med denna film visa hur vackert det är, och varför det är värt att försöka bevara dessa unika miljöer.

En kamera är ömtålig utan sitt skyddande hölje. Ola klappar om den.

En kamera är ömtålig utan sitt skyddande hölje. Ola klappar om den.

Tur eller skicklighet, men de första dagarna var det helt vindstilla. Havet låg blankt, solen sken och sikten var den bästa jag någonsin sett. Lättarbetat, särskilt när man dykleder i båt. Det blev några härliga arbetsdagar att minnas under höststormarna.

Oscar tränar gondol-teknik utanför bastun.

Oscar tränar gondol-teknik utanför bastun.

Tierra Grande-teamet kommer att arbeta med projektet under minst två år. Det ska bli spännande att se resultatet. Det föreligger en viss risk för att filmen kommer att innehålla en hel del tång. Vi kunde ju inte vara HELT opartiska till vad som är vackrast i Östersjön.

Blåstång, grönslick och granitklippa. vackert!

Blåstång, grönslick och granitklippa. vackert!

Read Full Post »

Kungliga Tekniska Högskolan och Konstfack har ett samarbete där mastersstudenter gör sina projekt i samverkan med yrkesverksamma konstnärer. Detta kan ge spännande nya vinklar. I år skulle projektet fokusera på utveckling i skärgården.

Resultatet av 32 projekt visades på Konstfack i en utställning förra helgen. Tångbloggen vad där för att titta bland annat på Emelia Alisanders projekt. Hon tog kontakt med mig och var och besökte Askölaboratoriet för att se hur en forskningsstation i skärgården ser ut. Där fick hon både idéer och fotografier.

Hennes projekt handlar om den historiska utvecklingen i skärgården, med bilder från ett besök på Askölaboratoriet. Hennes idé var att skapa ”Krogen diving center, among wracks, bladderwrack and research” på Torö. Genom denna verksamhet kan fler få se Östersjöns undervattensmiljö och bli intresserade av forskning. Jättespännande projekt och fint illustrerat, där både blåstångens livscykel fanns med och hur alger förekommer i olika bälten.

Bild

Bild 

Bilder på Gamla båthuset på Askölaboratoriet som inspiration till ett nytt dykcentrum

Andra fantastiska projekt handlade om att rädda ejderbestånden och där tanken var att bygga storskaliga musselodlingar och kunna plocka ejderdun. Detta projekt var vackert illustrerat av en konstnär.

 Bild

Ett tredje projekt hette ”The Mussel Choir” och tanken är att i en musselodling bygga en undervattensljudanläggning. Att dyka mellan musselrep som i en pelarsal är fantastiskt vackert och höra musslorna sjunga låter som något extra.

Bild

Read Full Post »

Vill du veta vattentemperatur, salthalt eller syreförhållanden, strömmar eller klorofyll halten som visar om det är en algblomning på gång. Den 22 maj, i förra veckan sjösattes en ny oceanografisk mätboj i Yttre Hållsfjärden, strax söder om Askö.

Image

Innan bojen lämnar hamnen vid Askölaboratoriet.

Bojen mäter salthalt, temperatur, syrgas, grumlighet, klorofyll och vattenström i ytvattnet på en meters djup. Resultaten sänds direkt via satellit och kan ses via webben.

Nästa gång du är ute och åker båt i Trosa skärgård och vill veta hur varmt vattnet är, klicka på denna länk.  

Om du går in på Askölaboratoriets hemsida, kan du se data för temperatur, salthalt m.m. Du kan även se hur dessa förändrats över tid.

Det finns fortfarande lite inkörningsproblem och luckor i de data som bojen sänder. Den första stora händelsen var i förra veckan när vädret slog om och det blev blåsigt och kallt. Ytvattentemperaturen sjönk från nästan 14 0C till runt 10 0C på bara några timmar. Detta är en förändring som miljöövervakningen inte fångar vid sina provtagningar, som sker var 14de dag på sommaren och en gång i månaden på vintern vid den provtagningsplats som kallas B1.

Image

Bojen utplacerad nära pricken B1

Utöver bojen vid Askölaboratoriet, finns samma typ av bojar utplacerade utmed den svenska kusten.Det finns en i Bottenhavet vid Norrbyn, utanför Umeå marina forskningscentrum och en i Egentliga Östersjön, placerad öster om Öland. På västkusten finns det två, en vid Kristineberg/Lysekil och en utanför Tjärnö, i Kosterhavet, utanför Strömstad

Read Full Post »

Här kommer en kort rapport om läget i det översta bältet utmed stranden. 
Vattennivån är fortfarande låg och blåstångens förökningstoppar hos de grunt växande plantorna ligger och flyter i ytan. Djupare sittande förökningstoppar kommer det att ta ytterligare flera veckor för att växa ut och mogna. I den grunda viken finns redan små fiskyngel av skrubbskädda. Många tecken finns på att våren och sommaren är tidiga också i havet. Är du ute i skärgården kommer du att se att det finns ett brett grönt bälte, delvis ovanför vattenytan. Det är grönslicken som redan vuxit till sig och ligger som en skir ljusgrön bård utmed klipporna.

Bild

Såhär års är det ofta som det kan se ut som en algblomning ilanddriven i strandkanten. Det är inte alger utan pollen ifrån olika landväxter, som björk, tall och många andra arter. Pollen är gulaktiga till färgen och ser ut att ligga mer som ovanpå vattenytan än de små mikroskopiska växtplankton och cyanobakterier som bildar algblomningar.

Bild

Bild från hamnen i Uttervik en solig majmorgon. 

Vi provade att samla in blåmusslor som vi kokade till lunchen och provsmakade. Östersjöns blåmusslor blir inte mycket mer än några centimeter långa beroende på den låga salthalten. Själva musselköttet är som en liten blek klump runt 0.5 -1 cm stor. De hade en mild smak och hade ännu inte hunnit leka utan var feta och goda. Så det är inget som man blir mätt på. Efter leken tappar de runt hälften av innehållet. Detta sker när temperaturen i vattnet är över 10-12 grader. Efter leken tar det till hösten innan de börjar bli feta igen.

 Bild

Prova gärna, men plocka inte musslor nära båthamnar eller andra platser med mycket föroreningar, t.ex. nära industriutsläpp eller avlopp. De filtrerar stora mängder vatten och samlar in massor med små partiklar som kan innehålla giftiga ämnen från förorenade områden. 

Read Full Post »

Detta inlägg kanske låter lite torrt men för att få samverkan att fungera är gemensamma möten viktiga. Idag träffades ledamöterna från de fem Vattendelegationerna och tjänstemän under en dag för att dels få information från Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU) om tidsplaner för föreskrifter och vägledningar. Många kommer att komma ut på remiss under sommaren. En personlig reflektion är att detta ofta är fallet från myndigheter och även forskningsråd att skicka ut remisser i juni som skall besvaras i augusti eller ansökningar som skall läsas och bedömas under sommaren. Kan det vara en bra läsning i hängmattan?

En fråga som diskuterade var hur vattenmyndigheterna ska välja väg för en reviderad vattenförvaltning 2015. Vattendirektörerna gav bakgrunden till statusklassning, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan. För min del är det första gången som jag deltar från start i en förvaltningscykel och det känns spännande. Samtidigt som frågor om särskilt förorenade substanser och vilka gränsvärden som sätts och eventuellt kommer att förändras lät lite underligt att det skall gälla samma värde för alla områden och vattendistrikt när det är helt klart att de är olika giftiga för organismer i vattnet beroende på salthalt, pH mm.

 Bild

Nu vidtar ett intensivt arbete på Vattenmyndigheterna, remisser skickas ut från HaV under sommaren och i oktober kommer delegationen att ta beslut om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Dessa skickas sedan ut på sex månaders samråd. Efter en intensiv dag tog Södra Östersjöns Vattendelegation en paus vid kajen i solskenet innan det var dags att gå ombord på färjan till Lilla Bommen och ta tåget hem.

Bild 

I vit skjorta Göran Enander, som var utredare vid bildandet av Havsmiljöinstitutet, för de som var med då. 

I morgon blir det en rapport från Askölaboratoriet där vår nya automatiska mät boj äntligen ligger på plats och sänder data om temperatur, salthalt, syre och annat intressant. Har fått lite bilder från Askö idag så jag lägger med en som en första försmak på  vår sol drivna mät boj ligger och sänder data nära den nationella mätstationen B1, där mätningar görs en gång i månaden på vintern och varannan vecka såhär års. Urkul och ett jätteframsteg även om det tagit orimligt lång tid att få den i sjön. 

 

 

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »