Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘föreläsning’

Under året som gått har vi på Tångbloggen haft ett otroligt roligt och givande samarbete med Nobel Prize Museum i projektet Forskarhjälpen, som finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning och FORMAS.

Årets projekt var Tångskogsjakten. Tillsammans med museets skickliga och erfarna personal tog vi under vintern fram ett pedagogiskt underlag. Bakgrunden till uppgiften beskrevs noga. Vad, när och hur tången skulle provtas beskrevs, i ord, bild och med checklistor. Viktigast av allt var att tydligt berätta vad de sedan skulle göra med proverna för att få fram data. Det blev ett riktigt stort projekt i år, med många olika delar.

Handledning för Tångskogsjakten, tjusigt illustrerad av Lena Kautsky

Lärare fick anmäla sin högstadieklass till Forskarhjälpen, sedan fick de utvalda klassernas lärare samlas på en uppstartskonferens på Nobel Prize Museum, för att gå igenom projektet Tångskogsjakten tillsammans med forskarna, det vill säga oss. 36 skolor var anmälda till start och hela 22 skolor arbetade med projektet ända till mål. Det avslutande momentet innebar att eleverna själva tillverkade vetenskapliga posters där de presenterade det data de samlat in under projektet. Totalt var 2638 elever inblandade i projektet och strax över 1500 utförde alla delar. Inte illa!!!

Eleverna fick samarbeta i grupper om 2-4 elever och göra varsin poster. På varje skola röstades sedan den bästa postern fram, och den skickades in till oss för en första bedömning och feedback i november. Sedan fick eleverna möjligheten att justera sin poster efter feedback och i tisdags var det dags för digital posterpresentation med feedback från andra skolor och från oss forskare.

Det är alltid lite nervöst att presentera ett arbete man har gjort, men eleverna hade is i magen och höll fantastiskt bra presentationer, som visade att de lärt sig mycket om ämnet och verkligen förstått frågorna de arbetade med. Dessutom var de mycket skickliga på att ge bra och konkret feedback. Vi var alla mycket imponerade.

Så tillslut kom den stora finalen, avslutningsdagen fredagen den 8e december när vi som arbetat med projektet fick ta emot eleverna som gjort den bästa postern från varje skola och deras engagerade lärare. Så otroligt roligt!! Dagen bara sprang iväg och jag hade verkligen önskat att det varit dubbelt så lång tid för att hinna prata med alla och höra om hur de upplevt projektet och om de haft roligt. Men det verkade de ha haft, tackolov.

Förutom att vi visade hur alla skolors data såg ut tillsammans och förklarade lite trender och skillnader som vi redan nu hunnit se, så fick eleverna även lyssna på tre ytterligare presentationer. Först ut var Expedition Rädda Östersjön, som visade en film om hur de arbetar med att upplysa och informera om Östersjöfrågor. Sedan pratade Jesper Ström från Stockholms Universitet om hur enkelt det är att se mer av livet under ytan med mask, snorkel och lite tålamod. Jesper är själv dykare och fotograf och arbetar med den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar. Han visade fina bilder och förklarade för eleverna hur den sortens provtagning och datainsamling går till och hur olika djup har olika typer av organismer. Det kändes som att flera började bli lite sugna på ett dykcertifikat.

Så kom Fredrik Johansson från Rena Mälaren och berättade om hur de dyker och plockar upp skräp. Över 40 ton båtbatterier, som är fulla av giftigt bly, har de plockat upp. Och nästan 100 ton bildäck, som läcker giftiga kemikalier i vårt livsviktiga vatten. Och jodå, det är en hel del elsparkcyklar som hittats också. Efter dessa tre väl matchade föreläsningar var flera skolor inne på att haka på och se hur de kan städa under ytan på sin hemort.

Att vara forskare innebär ju att hitta svaren på frågor. Men oftast hittar man ännu fler frågor. Det var så vi sammanfattade vår presentation för eleverna. Och precis samma sak påpekade sedan årets Nobelpristagare i medicin, Katalin Karikó, som kom och höll en inspirerande föreläsning för eleverna om hur hon blev forskare och vikten av att ha roligt och tycka om det man håller på med. Sedan svarade hon på elevernas frågor om hur man forskar, hur man börjar komma på en sån viktig sak som ett vaccin och hur man gör för att nå sina mål. Det märkets på eleverna att det var mycket speciellt att få en egen föreläsning av en nobelpristagare. Den laddade, förväntansfulla tystnaden som lade sig i rummet precis innan Katalin kom in gick nästan att ta på. Ett rejält pressuppbåd längst bak underströk det hela.

Efter Katalins föreläsning skyndade hon vidare till nästa event. Det är mycket på schemat för de som får Nobelpris. Och nu var det dags att dela ut VÅRA pris! Eleverna tävlade nämligen med sina posters i fyra olika kategorier.

Först ut var Juryns stora pris: 5000 kr till klasskassan och eleverna som gjort postern får gå på Nobelprisutdelningen i Konserthuset den 10e december tillsammans med sin lärare. Till vinnare utsågs Tuva och Ellen från Innovitaskolan i Nyköping. Jubel, grattis och applåder!!!

Sedan var det dags för oss att dela ut Forskarnas pris till den poster vi ansåg höll högst vetenskaplig standard. Priset på 5000 kr till klasskassan samt en dag på Askö marina fältstation för hela klassen gick till Leena, Rakel och Francesca från Göingeskolan i Broby. Mer jubel, grattis och applåder!

Priset för Bästa layout, även det på 5000 kr till klasskassan och att få hänga med professionella art directorn Niklas under en dag, gick till Vedad, Hawa och Mert från Apelgårdsskolan i Malmö. Ytterligare jubel, grattis och applåder!

Till sist var det Skolornas pris, där eleverna på alla deltagande skolor fick rösta fram den poster bland finalisterna som de tyckte var bäst. Priset, 5000 kr till klasskassan samt att jag kommer ner och föreläser om Östersjön för skolan, kammades hem av Elin, Moa och Kajsa från NOT Hagavikskolan i Växjö.

Utöver detta fick samtliga deltagande skolor varsitt tjusigt inramat diplom, choklad-Nobelpris till klassen och en påse med olika alg-snacks och lite annat gott från oss forskare.

Vi forskare är otroligt tacksamma för all den hjälp vi fått från eleverna med insamling och sortering av tångprover från Umeå och hela vägen ner runt Skåne och upp till Ängelholm. Vilket arbete ni har genomfört! Det data som alla elever samlat in kommer vi att publicera i två vetenskapliga artiklar. Det tar ett tag att sammanställa, analysera och skriva ihop, men vi hoppas på att de ska komma ut 2025. Då kommer vi givetvis presentera dem här på Tångbloggen.

Vi hoppas att många lärare får lusten och möjligheten att anmäla sina skolor till nästa års Forskarhjälpen. Vi vet ännu inte vad det kommer att handla om, men håll utkik på Nobel Prize Museums hemsida så kommer det upp i slutet av vintern. Det har verkligen varit otroligt lärorikt för oss att vara med i ett såpass stort medborgarforskningsprojekt. Vi hoppas kunna förvalta och sprida all den kunskap och de erfarenheter vi fått så att fler forskare tar hjälp av allmänheten för att samla in stora mängder data som aldrig hade gått att få in på egen hand.

Vem kammar hem priset nästa år?

Read Full Post »

I helgen var det full fokus på alger, både makro och mikro, när kursen ”Alger i klassrummet” hade sitt fältmoment på Kristinebergs marina forskningsstation i Fiskebäckskil.

Havet var friska 3 grader varmt, men det hindrade inte kursens deltagare från att samla in spännande material från strandkanten för att undersöka närmre inne på lab. Hur mycket tid ett moment än får, så känns det alltid för kort, kunde vi glatt konstatera.

”Alger i klassrummet” riktar sig till yrkesverksamma pedagoger och är en efterlängtad fortsättning på ”Havet i klassrummet”, en populär kurs vid Göteborgs universitet som i första hand vänder sig till lärare eller lärarstuderande som vill skaffa sig kunskap om havet och hur man kan arbeta experimentellt med marin vetenskap i skolan.

Kursens mål är att erbjuda fördjupad kunskap om mikro- och makroalger i våra hav och sjöar men också att genom konkreta exempel demonstrera hur alger kan studeras och användas i skolundervisningen. Kursledare var Angela Wulff, professor i marin botanik vid Göteborgs universitet och känd från Algpodden, som även hade lyckats locka ner professor Kerstin Johannesson från Tjärnö marina forskningsstation för att föreläsa om sina spännande studier av evolution hos alger. Tångbloggens egna badanka, Ellen Schagerström, var med och höll i momentet kring makroalger. Vi samlade in, artbestämde, pressade till herbarium och avslutade med att tillaga och äta dem. En helhetsupplevelse av vad alger har att erbjuda!

Efter två intensiva dagar hoppas vi att kursdeltagarna fått rejält med mersmak på alger i alla meningar och vi ser fram emot att fler kan berätta och inspirera till att upptäcka hur fantastiska alger är.

Read Full Post »

Efter 12 år inom akademin känner jag att det är dags att röra lite på mig. Jag vill få användning av och förmedla mer av den kunskap och de erfarenheter jag har samlat på mig under åren som doktorand och forskare.

Därför tar jag nu klivet ut från universitetet med mitt egna företag BioLogik.

BioLogik arbetar i huvudsak med föreläsningar och konsultuppdrag inom biologi, främst med inriktning på artkunskap och ekologi i marina och bräckta vatten, till exempel restaurering av blåstång och andra makroalger. Inte helt oväntat, kanske. Men det slinker såklart med en del annat också, därav att logotypen är en åttaarmad bläckfisk. Jag erbjuder även faktagranskning, dykuppdrag och eftersök eller dokumentation med min lilla ROV (remotely operated vehicle) ner till 100 m djup. Och så föreläser jag även om trädgårdens ekologi. Lite landbaserad kan man ju vara ändå.

BioLogik drivs av mig, Ellen Schagerström, som har en doktorsexamen i växtekologi med inriktning marin botanik samt flerårig erfarenhet som forskare och föreläsare på universitet och högskolor. Jag presenterar mig ofta som sjögurksentusiast och alginfluencer. Som våra trogna läsare vet har jag tillsammans med professor emeritus Lena Kautsky drivit Tångbloggen sedan 2012. Det kommer jag såklart att fortsätta med!

Sedan 2018 är jag även medlem i ArtDatabankens expertkommitté för makroalger där vi bland annat arbetar med rödlistning av hotade arter. I snart fyra år har jag även breddat min kompetens och ägnat mig åt att föröka sjögurkor på västkusten, något som fått viss uppmärksamhet i media. Jag har även startat Algpodden tillsammans med professor Angela Wulff, där vi går på djupet med både små och stora alger, deras livscykler och mycket mer. Och jag kommer ha en liten fot kvar i akademin med 25% forskning på Göteborgs universitet ett litet tag till.

Ett axplock av den kunskapsförmedling jag ägnat mig åt de senaste åren. Från ÖTV: Presentation av vår Restaureringsmanual för blåstång på Hasselbacken, Kunskapskryssning med Forskning & Framsteg, inspelning av barnprogrammet Badsmart och föreläsning för UR om smaltång.

Jag brinner för att förmedla kunskap om biologi i allmänhet och havet i synnerhet. Det är verkligen kul att föreläsa och få berätta om allt spännande som finns under ytan, för unga som gamla och jag älskar utmaningen att nå fram till allt från allmänhet till professionella. En kliché, förvisso, men sant. Så tanken med mitt företag är att erbjuda aktuella och målgruppsanpassade föreläsningar till exempelvis skolor, företag eller olika föreningar. Ibland kan jag till och med vara lite rolig.

Så, kära läsare, sprid gärna ordet (och hemsidan) till de som ni tror kan vara intresserade. Jag utgår från Stockholmstrakten men tar jobb i hela landet.

I höst bär det iväg på nya äventyr och säkert många spännande saker att berätta om här på Tångbloggen framöver. Nu ska jag ut och filma lite tång till ett kommande föredrag som jag ska hålla tillsammans med Angela Wulff på Vattenriket i Åhus den 8e oktober.

Read Full Post »

Den 14-15 oktober ordnar tidningen Forskning & Framsteg en Kunskapskryssning på Östersjön i samarbete med Viking Line. Denna resa skulle blivit av redan förra året, men som ni säkert förstår var det inte genomförbart. Men nu ser läget bättre ut, restriktionerna har släppt, vaccinet fungerar och det finns möjlighet för lite mer än 200 personer att följa med ut på Östersjön, äta mat och lyssna på fem olika forskare som berättar om just sitt forskningsområde.

Gabriella Stenberg Wieser ska berätta om hur man packar sin rymdsond för en resa till Jupiter. Peter Stenvinkel pratar om biomimetik, som kan vara vägen till nya behandlingar för olika sjukdomar. Peter Esaiasson berättar om möten och konflikter i förorten och Björn Nilsson berättar om olika coola metoder för att undersöka arkeologiska lämningar på havsbottnen från stenåldern. Spännande!!

Och i år är Tångbloggen minsann på plats också! Snacka om att spela på hemmaplan, när man får prata om blåstång i Östersjön samtidigt som vi glider fram på Ålandshav. Det klassas ju nästan som fältföreläsning. Men jag misstänker att gästerna inte har med sig badkläder eller är särskilt sugna på ett dopp i vattnet i mitten av oktober.

Förresten är det ju inte särskilt mycket tång ute på det öppna havet, i pelagialen. Tången hör ju till det kustnära ekosystemet. Men det ska bli mycket roligt att få berätta om blåstångens fantastiska liv och att vi ser förbättringar i ett område som båten faktiskt passerar igenom.

Det finns fortfarande några platser kvar, så häng med om du har du tid och lust.

Vi ses ombord!

Read Full Post »

PÅ torsdagen den 20e november är det Asködag på Stockholms Universitets campus från kl 13 till 17 i Geohuset (karta finns vid tunnelbanan).

Kom och lyssna på vad forskarna gör ute på Askö marina laboratorium ute i Trosa skärgård och ställ dina egna frågor om Östersjön.

Tångbloggen kommer självklart vara där för at svara på Dina frågor om tång.

Dagen ordnas av Östersjöcentrum

Askölab i maj

Read Full Post »

Som en del av en doktorandkurs sponsrad av BEAM (Baltic Ecosystem Adaptive Management), hölls ett antal föreläsningar kring kursens tema ”Ecology and Diversity of the Baltic Sea”.

Är du intresserad av att veta mer om hur det ser ut på bottnarna eller vilken roll blåmusslan spelar i Östersjöns unika ekosystem, kan du nu ta del av föreläsningarna genom att klicka HÄR.

Givetvis finns det en eller två föreläsningar som handlar om tång.

Read Full Post »

TACK alla Havsfruar som var med och gjorde årets möte, det 18:e i ordningen, till en fantastisk upplevelse!

Havsfruarna 2014

Havsfruarna 2014

För er som tyvärr inte kunde närvara, här kommer en kort sammanfattning.

Torsdagen inleddes av Lena Kautsky som berättade hur det kvinnliga marina nätverket Havsfruarna kom till 1993 i Dublin under en konferens. Lenas förhoppning var att detta nätverk skulle lösas upp när det inte längre behövdes, något som kanske inte är än på ett tag. Lena avslutade med att visa den mycket uppmärksammade videon från EU kommissionen som vi tidigare lagt upp här på bloggen ”Science; It’s a girl thing”

Lisa Blomqvist från Snacka Snyggt höll ett fantastiskt föredrag om retorik och hur man kan använda sig av enkla knep för att göra sitt budskap tydligare. Hon påpekade att man inte kan skylla på att publiken inte lyssnar, det är leverantörens uppgift att leverera något som går att lyssna på. Ett mycket lärorikt och uppskattat föredrag med många skratt.

Efter lunch var det workshop med underbara Sofia och Calle från Aktör Edutaninment på temat status. Här fick vi jobba hårt och skratta ännu mer. Vi tränade på att våga misslyckas, vara närvarande och bejaka spontanitet. En övning som öppnade mångas ögon var när nya idéer skulle mötas med ”ja, och…” och sedan med ”ja, men…” Det blev tydligt hur små medel som behövs för att få produktiva möten med engagerade medarbetare. Ska bli spännande att höra hur många som börjat använda sig av dessa knep på sin arbetsplats.

Calle och Sofia

Calle och Sofia

Vi avrundade eftermiddagen med Eva Stensköld från Utbildningsdepartementet som redogjorde för hur forskningsstödet ser ut och vilken roll Utbildningsdepartementet har i forskningens finansiering.

Kvällen avslutades med en liten posterutställning och mingel innan middag och mer mingel.

Fredagen öppnades av Stockholm Universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding som höll en kort föreläsning om kvinnor i Hollywood under stumfilmens tid, något som ett liknande nätverk ägnar sig åt att belysa. Rektor delade även med sig av tankar och erfarenheter av att vara kvinna i på en ledande post. Ni kan även se ett inslag om detta på Rektors Blogg.

Som forskare är många beroende av att söka medel för att ha råd att fortsätta arbeta. Lisa Almesjö från Formas gav oss siffror på hur medlen de handhar fördelats över åren. Vi fick även tips om vad man bör tänka på för att skriva en lyckad ansökan.

Haven ses av gammal tradition som en oändlig resurs, men inte alla delar den bilden. Isabella Lövin arbetade som journalist när hon fick upp ögonen för den hutlösa utfiskningen som sker i våra hav. Det resulterade i en mycket omtalad bok, Tyst Hav, och sedan i en plats i EU parlamentet för Miljöpartiet.

Tyst Hav- en mycket aktuell bok som även släppts i Japan.

Tyst Hav- en mycket aktuell bok som även släppts i Japan.

Isabella berättade för oss hur besluten fattas inom EU, vilka vägar de måste gå, vilka rävspel och lobbyverksamheter som sker i korridorerna, och hur hårt man kan behöva strida för att få med ett enda, men ack så viktigt ord. Det var intressant och mycket ny kunskap att få reda på hur man ska gå tillväga om man vill få igenom något på Europeisk nivå. Som en av fiskens främsta förkämpar ser vi givetvis Isabella som en äkta Havsfru.

Vi avslutade dagen med Susanne Åkesson, professor vid Lunds Universitet och koordinator för Linneprogrammet “Centre for Animal Movement Research, CAnMove”. Susanne har alltid varit intresserad av fåglar och bestämde sig vid tidig ålder för att bli forskare kring detta. Hon berättade om sin karriär, hur djur navigerar över hav och land, hur de gjort nya upptäckter genom att mötas över ämnesgränser och hur det slumpade sig att de kom på varför zebran är randig. Ja, det var faktiskt Susanne och hennes kollegor som kom på det, något som vi alla säkert har funderat på någon gång, och som Darwin gick bet på. Artikeln finns publicerad i Journal of Experimental Biology (Polarotactic tabanids find striped patterns with brightness and/or polarization modulation least attractive: an advantage of zebra stripes) för den som vill veta varför.

Jag vill ännu en gång passa på att tacka alla som deltog på Havsfruarnas möta, och hoppas att vi ses igen nästa år.

Här kan du passa på att se Havsfruarnas Vem Är Vem 2014

Read Full Post »

Idag inledde vi rejält med syrefria bottnar utanför Mississippiflodens delta. Mississippi har ett avrinningsområde som täcker mer än 40 % av USA och lite in i Kanada. Helt enormt! Vad forskarna har sett är att när stora massor färskvatten kommer ut i havet, efter regn och stormar, så bildas zoner som är helt syrefria under varierande tidsperioder. Clifton Nunally arbetar i området, som kallas för The Mississippi Dead Zone. Dramatiskt!

Karin Troost från Holland ställde frågan om stilla havs-ostron (Crassostera gigas) tar över musselbankarna i Waddenhavet utanför holländska kusten. Det verkar variera med var i havet man undersöker. Östra Waddenhavet är nu starkt dominerat av ostron, men de skapar även substrat för musslor, så det blir mixade bankar med både musslor och ostron. I västra Waddenahavet har ostronen koloniserat områden utanför musslebankarna istället.
Det verkar som om man inte behöver oroa sig, ostronen kommer inte konkurrera ut musslorna. De kommer att flytta in och skapa blandade bankar, med mer komplexitet än tidigare. Det man inte vet ännu är hur ostronens inflyttning kommer att påverka de fåglar som äter musslor. Kommer de få svårare att komma åt musslorna? Ostron har otroligt skarpa kanter vilket fåglarna kanske helst undviker. Frågan är också om det kommer finnas mat till både ostron och musslor för att växa ordentligt, något som Karin jobbar på att beräkna.

Sarah Ann Woodin från USA, numera pensionerad (vilket inte betyder att man slutat forska), visar hur de har kartlagt spridning av larver längs Europeiska kusten (jepp, hon är Så cool, hon har spons av NASA) hos havsborstmasken Diopatra, som bygger fantastiskt vackra rör av skalbitar. Maskens larver sprids både naturligt via havsströmmar, men även via människor då den åker snålskjuts på musslor som flyttas mellan olika odlingar längs franska kusten. Det är en otroligt stor studie, men fördelen är att de får äta mycket musslor medan de jobbar. Undrar om de behöver en assistent?

På eftermiddagen presenterar vår estniska kollega Jonne Kotta om vikten av temporal och spatial skala när man pratar ekologi, och på vilka skalor man nu ser förändringar orsakade av klimatet. Förändringar på land, som de översvämningar som drabbade Europa under förra året till exempel, är tydliga och får mycket uppmärksamhet i media såklart. Men de förändringar som sker under vattnet är inte lika uppmärksammade, och inte heller lika väl kartlagda. Jonne har varit med och kartlagt stora delar av den estniska kusten. Ännu en gång diskuteras problemet med att det inte finns högupplösta kartor för havet, att vi bara ser små, små delar av havsbotten och att den mängd av modellering som behövs även måste kontrolleras med faktiska observationer.

Konferensens andra kvinnliga plenary speaker är Cindy Lee Van Dover som jobbar med hydrothermal vents (som skorstenar av varmvatten från vulkaner på havsbotten). Hennes presentation handlar om vilken påverkan människan har på dessa samhällen när de bryter mineraler här. Dessa miljöer anrikar många mineraler ur havsvattnet och kan växa sig mycket stora. En sådan, Godzilla, var 15 våningar hög (!!!) innan den rasade i en liten lokal jordbävning 1996.
Det är otroligt spännande med djuphavsforskning, där ekosystemen inte baserar sig på växter som fångar solenergi, utan är helt kemosyntetiserande och istället baseras på svavel. Cindy visar fantastiska bilder på vulkanutbrott under vattnet och hur det ser ut ett, två och tre år efteråt när djuren återkommer och nya strukturer byggs upp.
Det blir lite generade skratt när hon visar olika kategorier av skräp man hittar i djuphavet kring dessa miljöer. De flesta är kvarlämnad vetenskaplig utrustning. Som tur är klassas det mesta som mindre störande för miljön. Sedan den här typen av miljö upptäcktes för 34 år sedan har man gjort över 700 besök dit ner. Det efterlämnar en hel del av forskningens motsvarighet till kaffemuggar och cigarettpaket.

Så, problemen uppkommer om man ger sig på att bryta mineral, då framförallt svavel, i dessa områden. När strukturerna som byggts upp av mineralavlagringar försvinner, försvinner även djuren som är beroende av dem som boendemiljö och näring. Brytning medför även att det virvlar upp en massa sediment, vilket många djur inte uppskattar. Själva processen av brytning innebär idag även att man pumpar runt ytligare vatten ner till djupet, vilket orsakar en kemisk obalans.

Cindy dömer inte ut mineralbrytning, som faktiskt inte har påbörjats än i de områden hon arbetar med, men är mån om att man bör sätta upp gränser för hur mycket man är beredd att förlora av dessa unika miljöer och säkerställa att dessa gränser följs innan man börjar. Här finns en chans att göra rätt, eller åtminstone minsta möjliga fel.

Hege Vestheim, ursprungligen från Norge, forskar på deep sea brines (supersalta vattenlager)i Röda havet vid Saudiarabiens Universitet i Jeddah. Hege har undersökt 25 djuphavsbassänger längs Saudiarabiska kusten som har extrem hög salthalt. Här är miljön så extrem att de inte hittat något liv alls i vissa av dessa bassänger (en död bläckfisk räknas inte). I några av dem har man hittat pilmaskar (Chaetognatha), en mussla av familjen Solemya och några små anemoner som satt på en uppstickande struktur. Men allt eftersom de undersöker dessa saltpooler hittar de fler arter, och vi får se en ROV-film från några av poolerna på mer än 1000m djup, med flera kul nya arter. Coolt, Hege!!

Read Full Post »

Efter en mycket trevlig kväll med grill, öl och prat, har de flesta lyckats ta sig upp och hit till Bailey Allen Hall på universitetet för dagens första session på temat ”Kartlägga habitat och bestämma ekologisk status”. Som titeln indikerar är de flesta av presentationerna av lite mer byråkratisk karaktär.

Öppningstalare är dr David Connor, marinbiolog med över 30 års erfarenhet av marin övervakning och kartläggning (bland dem MESH som innefattar Östersjön), som nu är utlånad till EU för fyra år för att arbeta med EU’s Marina Vattendirektiv.

David visar flera av de kartor som man nu arbetar med för att få en överblick av Europas havsbottnar. Kartorna har en upplösning på 250x250m per pixel. Skulle man göra detta på land hade man missat mycket. Det är dock mycket svårare, och dyrare, att göra detaljerade kartor under vattnet. Förutom att kartlägga bottentyp (sediment, sten, sand) vill man även få med biologiska faktorer, energiutbyten och mycket mer. Målet är att Europas havsbottnar ska vara kartlagda ner till 5000 meters djup med relevanta faktorer i bra upplösning.

Dr. Matt Frost följde upp med att prata om de bentiska (botten) habitaten och deras klassificering inom EU’s Marina Vattendirektiv, och om huruvida det finns en hållbar förlust av habitat och om man kan mäta detta för att beräkna när det inte längre är hållbart. Grunden är EU’s habitatdirektiv. Studien han visar innefattar ett hundratal forskares arbete över några år, publicerat i kapitlet ”Habitat thresholds” i rapporten State of Seas 2010.

Matt belyser problemen med att få tag på pålitligt data från alla länder, och svårigheterna med att samla in data av god kvalitet på olika djup och i olika miljöer. Han avslutar med att säga att det behövs mer forskning innan vi kan sätta kvantitativa mål för habitat, att vi behöver bättre metoder men att det just nu inte är möjligt att varken sätta eller kontrollera kvantitativa habitatmål.

Xabier Guinda rapporterar hur de har lyckats implementera EU’s Vattendirektiv för intertidal och grunda bottnar i Spanien, Frankrike och Portugal och vilka metoder de har använt för att kartlägga dessa. Främst har de använt sig av transekter, vilket är samma som vi gör i Sverige.

Artem Isachenko berättar hur han har arbetat med att kartlägga lerbottnar med förekomst av Arctica islandica (islandsmussla) uppe i Vita Havet (dit vi på Tångbloggen är sugna på att åka för att samla lite tång).

För att hitta relevanta bottnar med rätt typ av sediment har de använt sig av side-scan sonar i Rugozerskaya sundet, och fått fram fina kartor av bottentopografin. De har även lyckats tolka sonar-signalen för att kunna bestämma täthet av den stora, väldigt tjockskaliga islandsmusslan i sedimentet, där den lever nedgrävd. Mycket praktiskt och bekvämt!

Artem har även kontrollerat framräknade siffror genom att ta bilder av botten och räkna antalet sifoner av islandsmussla som sticker upp ur leran (de är lätta att känna igen). Studien visar att islandsmusslan kan leva i tätheter upp till 400 individer per kvadratmeter!

Henna Rinne, vår finska kollega och vän, avslutar kartläggnings-temat med att presentera data från FINMARINET, som hon har arbetat med i nästan tio år. PProjektet är en del av Natura 2000, där de har arbetat med habitaten sandbankar (1110) och rev (1170), små öar och skär (1620) . Siffrorna är koden för habitatet inom Natura 2000.

Ett av de största problemen de har stött på när de försöker kartlägga den finska kusten är att få tag på data. Det finns, men är hemligstämplat. Om de får tag på data, får de å andra sidan inte publicera det. Vi från Sverige känner igen problemet och sympatiserar. Idag när varenda roddbåt har ett ekolog och en GPS med bättre upplösning än många sjökort, känns det inte längre aktuellt att skydda djupdata från lede fi (som säkert kan hitta det som behövs för en invasion via Google Maps).

Efter en kopp te och en bensträckare är det dags för en av konferensens två kvinnliga key-note speakers (totalt 9 st).

Professor Maria Byrne gjorde sitt examensarbete här i Galway en gång i tiden, men har sedan dess flyttat till Australien och arbetar med tagghudingar. Presentationen handlar om hur tagghudingarnas hela livscykel, från ägg till larv till juvenil och vuxen, påverkas av förändringar i vattenmiljön. För att en art ska klara av att överleva i en förändrad miljö måste alla stadier i livscykeln kunna genomföras. Tagghudingar bygger upp sin kropp med kalk, så de största hoten är försurning av havsmiljön (se gårdagens prat) och höjd vattentemperatur.

Två arter av sjöborrar har tydligt påverkats. En kallvattenart kryper sakta ner mot Antarktis och har minskat längs östkusten (Barriärrevet), medan en varmvattenart har ökat i antal och utbredning allt eftersom vattnet blivit varmare.

Maria och hennes forskningsgrupp har undersökt om responsen på stress av temperaturhöjning och försurning är olika beroende på om arten är polarlevande eller från tempererade vatten. Det verkar som om polararter är mest känsliga för en sänkning av pH, medan arter från tempererade och tropiska vatten verkar ha större förmåga att klara av försurning. Sänkt pH verkar vara den absolut viktigaste faktorn för överlevnad och tillväxt hos sjöborrelarver.

Om man då lägger till en temperaturhöjning på 3 grader Celsius till olika försurningsstadier och provar det på sjöborren Tripneustes gratilla, som odlas för mat i Asien, ser man att det blir en tydlig synergistisk effekt på tillväxten hos larverna, och i senare livsstadier även på gonaderna, vilket är det man äter. Således om det bara blir lite varmare men inte mycket surare, kommer sjöborrar från tropiska vatten trivas bra nere i södra Australien i framtiden. Frågan är hur det kommer att påverka resten av ekosystemet. Sjöborrar gillar ju exempelvis att gnaga på tång!

Hos sjöstjärnor har man istället sett att en höjning av temperaturen hindrar tillväxten. Det verkar som att känsligheten ligger i det planktoniska stadiet, så att arter som har larver med kort planktonstadie, som inte behöver bygga skelett innan de bottenfäller, påverkas mindre.

Det är alltid fantastiskt kul att lyssna på någon som forskat länge inom ett område och det är synd att tiden går så snabbt.

Read Full Post »

Med utvilade hjärnor är det dags att fylla på med mer alger, både mentalt och fysiskt.

All things sweet and seaweedy

All things sweet and seaweedy

Efter en inledande plenary föreläsning av Iain Neish om vikten av att ha visioner och vara envis om man ska lyckas med vattenbruk så var det dags för en kopp kaffe, en liten god fruktbakelse och dagens första mini symposium.

Plenary with Iain Neish

Iain Neish föreläser om att vara envis

Mini symposium: Cultivation of tropical red seaweeds
De vanligaste arterna av röda alger som odlas är Eucheuma spp., Kappaphycus spp., Porphyra spp. och Gracillaria spp.
I Chile och Peru odlas framförallt Gracillaria. I Chile försöker man ta fram nya metoder för att kunna odla upp alger i lab, istället för att ta material från vilda populationer som många gör idag. Man har även undersökt om det går att odla andra kommersiella arter.

I Malaysia, Filippinerna och Indonesien odlar man med fixed off-bottom tekniken i grunda vatten.

Most algae in shallow waters are farmed using the off-bottom method.

Off-bottom metoden.

I djupare vatten använder man free-swing metoden, där endast en ände är fästad vid botten. Nackdelen är att den tar upp ganska mycket yta, då de måste sättas på sådant avstånd att de inte trasslar in sig i varandra.

The free swing method, attached at only one point.

Free swing metoden, som är fästad i en enda punkt.

Andra metoder för djupare vatten är något som kallas single long line rafts, spider web rafts eller floating triangle, lite beroende på hur man har utformat repens uppsättning. Men dessa flottar är fästa i alla fyra hörnen och är således mer stationära. Det medför att man kan placera dem tätare.

In deeper waters, single longline rafts are common.

Single longline flottar är vanligast på djupt vatten.

Vissa odlare hänger ut korgar som algerna ligger fritt i. Men detta är på utvecklingsstadiet fortfarande. Man använder högtryckstvättar för att få bort oönskad påväxt av andra alger (epifyter).

Dr Flower Msuya från Tanzania visade en sammanställning över hur algodling har startat och fortgått för östafrikanska kusten, med exempel från Mauritius, Madagaskar, Tanzania och såklart Zanzibar. De största problemen som man brottas med är att man nu börjar få problem med olika sjukdomar. Här finns det mycket vidare forskning att göra och många misstag att lära ifrån. Samtidigt hålls ett minisymposium i salen brevid om just sjukdomar och parasiter på alger. Det är ett hett område för algindustrin.

Presentationer: Integrated aquaculture and introductions
I Australien odlas mycket yellowtail kingfish och tonfisk. I nuläget odlas inte alger i Australien, så forskarna försöker nu hitta arter som passar för odling tillsammans med fiskfarmar för att kunna minska utsläppen (IMTA, se tidigare inlägg). Det viktiga är att de alger man odlar är bra på att ta upp kväve från fiskodlingarna, men även att det finns en marknad för dem.

Kathryn Wiltshire från University of Adelaide testade flera arter rödalger och brunalger för att se vilka som var bäst på att ta upp kväve och vilka som växte snabbast för att kunna välja arter som lämpar sig för vidare försök med vilka förhållanden som ger bäst prestanda.

Tom Schils från University of Guam (du får extra poäng om du vet var det ligger utan att slå upp det) berättade att korallreven i Mikronesien och Stilla Havet har väldigt distinkta algsamhällen, som nu hotas av att man introducerar nya sorter av dessa arter som är framavlade för odling. Ett välkänt exempel är rödalgen Acanthophra spicifera som har tagit över grunda bottnar på korallreven runtom Hawaii.

Mikronesien har en Biosecurity Plan, där man försöker kartlägga och förhindra hot mot den marina miljön, exempelvis hur man hanterar ballast vatten som är en stor spridare av arter från en plats till en annan.

Dr Yang från Kina visade hur man längs Kinas 18 000 km långa kust odlar rödalgen Gracillaria och hur man nu arbetar för att utveckla användandet av integrerat vattenbruk. Mellan 1967-1980 bestod 50-60 % av Kinas vattenbruk av odlade alger, främst brunalgen Saccharina japonica. Sedan dess har andelen odlad fisk, räkor, krabbor och musslor ökat. Det medför ökad kvävebelastning, och man behöver odla mer alger för att inte få problem med övergödning.
Produktionen av rödalgen Gracillaria ökar stadigt, från 0,13 hektar år 2000 till 1067 hektar år 2007. År 2011 var totala odlingsytan för Gracillaria 1500 hektar!

Read Full Post »

Older Posts »