Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Nyheter’ Category

Denna vecka är Tångbloggen på visit i vårt vackra grannland Finland på ett första möte inför stundande samarbete mellan fältstationerna på Helsingfors Universitet och Stockolms Universitet, Tvärminne och Askö. Således har Stockholms Universitets Östersjöcentrum bjudits hit för att se stationen, mötas och språkas och självfallet basta. Tångbloggen, som inbiten vinterbadare, fick följa med.

SarduriaSkorven är sympol för Tvärminne Fältstation

Det är alltid roligt att besöka olika fältstationer. Tvärminne grundades av Johan Axel Palmén för 112 år sedan och drevs länge på privata pengar, men övergick i Helsingfors Universitets ägo när han gick bort 1919. De största byggnaderna på stationen är byggda 1970 och gjorde det möjligt för forskarna att arbeta här året om, eftersom tidigare trähus, trots skönhet, saknade isolering.

Huvudbyggnad med lab och matsalHuvudbyggnad med arbetsrum, lab och matsal med fantastisk utsikt

Dagens seminarium inleddes av Tvärminnes stationschef Markko som presenterade lite bakgrund kring stationen, samt Alf Norkko, stationens Östersjöprofessur, som berättade om de utmaningar och möjligheter för Östersjöforskning man ser på Tvärminne. Det är kul, tycker jag, att fler och fler marina stationer inser att det finns stora möjligheter att göra bra och spännande forskning genom samarbeten. Inte bara lokalt för Östersjön utan även kring frågor av global relevans. Det börjar även bli alltmer vanligt att man samarbetar mellan olika discipliner för att få ett större och mer komplett perspektiv, vilket även speglar kriterierna på de forskningspengar som kan sökas inom EU.

Joanna och Alf NorkkoJoanna och Alf Norkko hälsar välkomna till stationen

Christoph Humborg visade sedan motsvarande fakta om vilka vi är och vad vi gör för Östersjöcentrum/Askö. Det är nyttigt att då och då få se det man gör satt i ett större sammanhang.

Johan Eklöv (Askö) och Camilla Gustavsson (Tvärminne) sammanfattade forskningen kring vegetation, fisk och näringsvävar som gjorts och görs på de respektive stationerna. Jag blir genast nyfiken på vad doktoranden Antti Takolander kommit fram till i sin forskning kring klimatförändringars påverkan på östersjöns olika makroalger. Vi kommer nog ha en lång konversation om alger senare idag hoppas jag.

Camilla Gustavsson Camilla har tidigare doktorerat på ålgräs (Zostera marina)

Volker Brüchert från Askö visade bilder på de roliga tekniska prylar och instrument som de marina biogeokemisterna använder och hur de arbetar för att studera flödet av kol och kväve i planktonceller och hur olika kemikalier vandrar mellan vatten och sediment. Tom Jilbert från Tvärminne fyllde i med vad de två biogeokemiska och bentisk/pelagiska (botten och fria vattenmassan) grupperna vid Helsingfors Universitet bedriver för forskning. Mycket arbete har lagts ner på att hitta bra stationer att mäta och att få fram fungerande och pålitliga metoder. Över kaffet pratade jag med forskaren Petra Tallberg vars forskning fokuserar på de olika formerna som kisel återfinns i inuti organismer och sedimentet. Hon tittar både på kiselalgerna i vårblomningen men även på svampdjur, vilket ska bli spännande att höra mer om.

HorisontenUtsikten från stationen, där horisonten kan skymtas

BalticNest Institute, en del av Östersjöcentrum, är riktigt vassa på att analysera stora mängder data och ta fram modeller på tänkbara framtida scenarier. Detta är mycket populärt att göra inom forskning just nu, framförallt inom klimatförändringsfrågor där man verkligen vill försöka se in i framtiden. Något som diskuterades kring detta var såklart hur det rekordhöga inflödet av saltvatten i Östersjön under vintern kommer påverka både modeller och verkligheten. Tobias Tamelander tog vid och redogjorde för den pelagiska forskningen på Tvärminne som pågått sedan 1967, då med Åke Niemi i spetsen. Under 1980-90 talen gjordes en hel del coola storskaliga mesokosm- experiment för att kartlägga den mikrobiella näringsväven. Idag finns det tre pelagiska grupper: vinterekologi (mikrober och encelliga alger i isen), zooplankton (historiska data från sediment) och marina ekosystems dynamik (kolets kretslopp i näringsvävar över tid).

Till sist berättade Micke Tedengren i roliga termer och med viss vikt på blåmusslan om vilka marina kurser Stockholms Universitet har på Askö. Elina Leskinen gjorde likadant för Tvärminnebaserade kurser vid Helsingfors Universitet, där möjligheterna för specialiserade doktorandkurser verkar vara bättre. Det känns verkligen som att det finns goda möjligheter till riktigt bra samarbeten här!

Micke och Hollings åttaMicke Tedengren förklarar hur allt hänger ihop

Read Full Post »

Igår kunde vi läsa i tidningen Dagens Nyheter att man har börjat odla sockertare (Saccharina latissima) i Kosterhavet uppe i norra Bohuslän.

Saccharina latissimaSockertaren kan bli nästan två meter lång

Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, startade för ett och ett halvt år sedan och ska hålla på i totalt fem år. Projektledare är Fredrik Gröndahl, forskare på KTH. Det ska bli otroligt spännande att följa projektet tycker vi på Tångbloggen, som lyckligtvis har tillgång till första parkett från Saltö.
För den som inte har provat kan jag meddela att man kan lätt torka sockertare i varmluftsugn tills den blir krispig. Då är den helt underbar att äta som chips eller mala till pulver att ha på mat. De är bäst att plocka på våren, innan massor med andra djur och alger sätter sig på bladen som har växt sig stora under vintern.

Här på Tångbloggen har vi tidigare bloggat om odling av sockertare när vi var på kurs i Århus sommaren 2013 och besökte AlgeCenter. Där fick vi lära oss hur man sår ut sockertare på reprullar, som sedan sätts ut i havet när bebisarna blivit tillräckligt stora.

Saccharina latissima juveniles on ropeSmå sockertare på rep som ska sättas ut i havet för att växa till sig

Alger blir allt mer populära i Sverige. Tommy Myllymäki vann kock-EM i våras med en förrätt där alger ingick. Vi på Tångbloggen hoppas att algernas ökade popularitet även ska medföra att den ack så vanliga och felaktiga benämningen ”sjögräs” på alger ska försvinna. Det finns flera exempel ute i handel på att varor som helt klart innehåller alger, ibland står det även ”seaweed” på etiketten, har översatts med ”sjögräs”. Oss veterligen finns det få, om ens några dokumenterade fall av mänsklig konsumtion av sjögräs. För en biolog är det lika fel att kalla alger för sjögräs som att sälja griskött märkt ”biff”…

Seaweed SnackFinn ett fel…

Read Full Post »

Tidningen Nya Åland, mitt i Östersjön så att säga, hade en mycket trevlig krönika av Kiki Alberius-Forsman igår.

Fullmånen är alltid vacker och lite magisk. För den tång-medvetna har den även ett romantiskt budskap.

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

Read Full Post »

1.SVEA TILL FACKBOOK FPROLIGBILD+
Det blåste bra ute på Saltö den 2 januari, då årets första storm Svea drog in över västkusten och några av fynden som drev in var riktigt spännande. Från tidigare på året hittade vi ett säl skelett och sen fågelvinge högt upp på stranden.
2 SÄLSKELETT
3 FÅGELVINGE
Skelettet av säl känner man igen på att själva bäckenet är lite och sitter långt bak. Huvudet fanns inte kvar. Det var inte heller mycket kvar av fågeln.
4 många backar
Längre ner låg en bred zon med material som spolats iland. Det innehöll massor med backar i olika färger, stor skyffel och olika arter av tång.
5 KNöltång o spade
6 knöltång betad o ostron
Grön skyffel med påväxt och stor knöltång med jättestora förökningstoppar på väg att utvecklas och mogna. Det syns också att någon snäcka varit framme och betat på de stora flytblåsorna och skavt av ytan så det bildats ljusa fläckar på dem. Ett annat tecken utöver knöltången på att mycket av materialet kommer från andra länder än den svenska kusten var de långa repliknande banden från remtång, Himentalia elongata. Dessa är deras förökningsdelar och det fanns både han och hon delar.
6 a Remtång
På bilden syns groparna på den övre honplantan från vilken det kommer ut äggpaket när den är mogen. På den undre hanplantan syns tydliga orangefärgade fläckar. Detta är massor med spermier som kommit ur de som gropar som finns på ytan. De närmaste områdena där denna art förekommer är norska kusten.
7 blå hink
10 havsborstmask
Det riktigt långväga fyndet var en blå hink, med lite grönalger på utsidan och vita kalkrör på insidan. Det tillhör en art av havsborstmask som också finns i våra vatten som heter Pomatoceros triqueter på latin, men kallas trekantsrörmask på svenska. Vid noggrannare kontroll av insidan hittade jag också två andra havsborskmaskar som var klädda med små skalbitar och sandkorn. Har inte kunnat bestämma vilken art det är.
8Trollhummer o havstulpan
9 sjöborre
Att hinken kommer ända ifrån Engelska Kanalen avslöjar de små lite rosafärgade havstulpanerna. De närmaste lokalerna för denna art som heter Balanus perforatus på latin finns just där. Den är en sydlig art och förekommer också i Medelhavet. Tillsammans med dem och en liten trollhummer och en sjöborre har de gjort en lång resa till havs innan de spolades iland på en av stränderna på Saltö, nära Tjärnö där den marinbiologiska forskningsstationen ligger.
12Rotsystem binder sanden
Den lilla stranden vid sidan om piren hade mycket sand spolats bort. Det är tur att rotsystemet av strandrågen och andra växter kan hjälpa till att hålla kvar en del av sanden så den inte helt försvinner.
13handske höger
14handske vänster
Några dagar tidigare var det ganska kallt och allt täckt av rimfrost. Det som är underligt är att man alltid bara hittar en gummihandske inte två. Så här låg högerhandsken. Efter stormen Svea hittade jag vänsterhandsken på en annan strand , så nu har jag ett par.
15 solnedgång vid piren
Sista kvällen innan vi åker hem till Stockholm. En underbart vacker solnedgång vid piren på Svallhagen. En God fortsättning på det nya året – med förhoppning om många nya spännande upptäckter och ny lärdom om allas vårt hav.

Read Full Post »

Igen har stormar slängt upp en massa saker på stränderna nere på Tjärnö. En kort promenad på den närmaste stranden på Saltö gav en mängd fynd, av olika plast föremål. Ett himmelrike för Pippi Långstrump! Hon hade säkert kommit på någon spännande historia kring fyndet av en blå napp, en grön spade fastsatt i sanden, en jacka lindad om en sten, en gul hjälm och två trasiga ballonger. Allt lite mindre vanliga fynd.
blå nappspade glömdfrostig jackahjälm och ballonger
Däremot var det dåligt med fynd av fastsittande spännande arter på det ilanddrivna materialet. Bara lite havstulpaner och hydroider. Förra året var mer givande med långhalsar och knöltång från Norska kusten eller ännu längre bortifrån.
långhalsar
Måste få visa en bild på inlagda långhalsar på burk i ett basarstånd i Cat Ba. Eller denna bild från basaren där det fanns allt från sjöstjärnor till ödlor i sprithaltig dryck. Bara att tappa från de små kranarna i botten på flaskan. Ser lite ut som tomteluvor på långt håll och med svaga ögon.
långhals på burkbasaren i Cat Ba

Gott slut på det gamla året!

Read Full Post »

Tångbloggen vill passa på att önska sina läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år med mycket tång!

Här får ni Passion Pit’s stillsamma Seaweed Song att mysa till under julen.

Read Full Post »

Det är alltid lika roligt att gå på en strand eller i kanten på en mangrove damm och leta efter skal från snäckor och musslor. Variationen är stor. Här är mina samlingar från mangrove området vid Phu Long, Monkey Island med mest koraller och slitna skalrester Lan Hai Bay och en liten samling på de arter som vi smaskat på under resan.

skal från mangrovenskal från Monkey island
skal från maträtter

Read Full Post »

Odling av alger är begränsad i Vietnam. På vägen från Phu Long till Cat Ba såg jag plötsligt alger lagda på tork utmed vägen. Flera kvinnor gick och krattade ihop de torkade algerna som tidigare samlats in från den intilliggande dammen där de växer naturligt. Algerna samlas in och läggs i stora säckar som väger runt 10 kg. Ersättningen för 1 kg torkade alger är ca 1 kr (ca 7000VDN). Det låter inte mycket men kan ändå bli ett bidrag till lönen som ligger runt 2000 -3000 kr/ månad.
samla torkade rödalger
rödalgskörd
Kvinnor som krattar ihop rödalgerna och stoppar dem i säckar.
Min första gissning på vilken art det var, var Gracillaria, vilket gick att bekräfta när jag hittade några plantor som inte var torra.
Gracilaria spp.
Bild på Gracillaria spp. från algskörden fotat på ett kaffekoppsfat på hotellet. Hade glömt att packa ner presspapper!
Daniel plockar alger
Vid besöket på fiskodlingarna i går, samtidigt som de andra pratade med odlaren och undersökte vilka fiskar som odlades i de olika kassarna och vad de matades med låg jag på knä och kollade efter vad som växte på kanterna till kassarna och på näten. På ett ställe var det så smalt så där fick jag hjälp av Daniel, en av masterstudenterna med att gå ut och leta alger.
Cladophora
Ulva
Här kommer några bilder på fynden! En Cladophora spp. och en Ulva spp., ser precis ut som vår art på västkusten, en Bryopsis spp. och en Polysiphonia spp. De sista två arterna var så små så jag lyckades inte fota dem bra. Algerna hittades bara i de innerst belägna fiskodlingarna, närmast kusten och bara ner till ca 0,5 meters djup. Troligen för att vattnet är så grumligt så att ljuset inte räcker till. Det som annars växer mest på kassarna är olika arter av filtrerare, som svampdjur och hydroider.
Hydroid med symbiontisk rödalg
Vackert rödfärgad och fint förgrenad hydroid, liknande Dynamena. Den röda färgen har den från en symbiontisk rödalg som lever inne i djuret vägg.
Svampdjur och ostron

svampdjur, blå o röda

Krabba i svampdjur
De som hade de vackraste färgerna var olika arter av svampdjur, i färger från rödbrunt, rött till klart blåa. I en av dem hade en liten krabba hittat ett bra skydd. Strax tar vi speed boat till Phu Long och tillbaka till fastlandet och sen transport till Hanoi för de sista två dagarna innan hemresan till Stockholm. Kommer att berätta lite om strandfynd i morgon.

Read Full Post »

Dagens exkursion var att besöka ett antal av de 120 familjer som livnär sig på fiskodling i området strax utanför Cat Ba.
karta Lan Ha Bay
Karta över Lan Ha Bay. Området är kraftigt påverkat av både lokalt från fiskodlingarna, orenat avlopp från samhällena kring kusten, hamnbyggen och från avrinningen från Röda floden som transporterar ut stora mängder sediment, organiskt material och näringsämnen.
vy av fiskodlingVy över några av fiskodlingarna.
De ligger väl skyddade mellan höga klipptoppar. Odlingar flyttades in efter en häftig tornado som kom oväntat och förstörde många kassodlingar för runt 3 år sedan. Vi åkte iväg på tidigt på morgonen för att hinna ut till de flytande bostäderna omgivna av kassar där olika arter av fisk odlas för att så småningom säljas på närliggande marknad. Väl framme vid den första odlingen som vi besökte pågick avlastningen för fullt i lådor dels för matning i den odlingens kassar och dels till försäljning och transport till närliggande kassodlingar.skräpfisk försäljning
skräpfisklådor till försäljning
Bildern visar den pågående försäljningen av skräpfisk och lastning i lådor. Nästa steg var att mata fisken i de olika kassarna för hand tills de var mätta och belåtna.

Många olika skräpfiskar:räkorPå några ställen var det många arter både olika fiskar, räkor och någon liten krabba som användes för att mata den odlade fisken med.
Vi åkte vidare till forskningsstationen som också såg ut som en vanlig fiskodling med ett litet hus och många kassar. I en av kassarna var flera av de stora fiskarna sjuka, med sår på fenor, kroppen eller t.o.m. blinda. För att kunna hålla fiskar i täta bestånd i en kasse krävs en god skötsel. Vad som gått fel här fick vi inte veta, men det pågår forskning och hjälp till odlarna vid en forskningsinstitution i närheten.
såriga fiskögonSjuk fisk med såriga ögon

Här testades om det går att behandla fiskarna med sötvatten för att få bort parasiter. De bytte färg när de hamnade i sötvattnet. Först blev de bleka och sedan ändrades storleken på prickarna.
tvätta i sötvatten

behanlding med sötvatten
Bilden visar hur de flyttas från havsvatten till sötvatten och sedan fick de ligga i vattnet runt 10 min. och sedan flyttades de tillbaka till saltvattnet.

På hemvägen såg vi detta vackra fartyg som används för att fånga bläckfisk med på natten med sina många lampor. trålfiskebåt
I morgon kommer jag att berätta om algodlingar i området och vilka algfynd jag gjorde i och runt kassodlingarna.

Read Full Post »

Det har gått några dagar på resan i Vietnam och här kommer en första rapport. Med på resan finns två masters studenter som kommer att stanna kvar i tre månader och studera odlingar i mangrove av räkor och krabbor och kassodlingar med fisk där man använder skräpfisk som mat. Målsättningen är att se hur odlingsverksamheten utvecklats i Vietnam och hur miljöpåverkan kan minskas.

Landade i Hanoi och startade med ett möte på MCD, Marine Life Conservation and Community Organisation, där det serverades kaffe och vi hade en första genomgång. MCD är Stockholms universitets och Institutionen för ekologi, miljö och botaniks samarbetspartner i Vietnam sedan många år tillbaka.

Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.

Nästa dag bar det av till Cat Ba, för att studera olika typer av odlingar, allt ifrån högintensiva räkodlingar till lågintensiva odlingar i mangrove där både fisk främst Tilapia odlas i kombination med krabbor och räkor.
skylt vid odlingen

Intensivodling av räkorIntensivodling av räkor
För att hålla värmen bättre under denna kyligare period täcks odlingen.
I den intensiva odlingen tas 2-3 skördar per år av räkor. Efter skörd görs dammen ren med klorin för att döda bakterier och sjukdomar. Ytan i Phu Long området är ca 110 ha och det är ett stort företag som äger den. Det är runt ca 150 -200 personer anställda för att hålla odlingen igång.

Det var otroligt vackert att åka ut till de mindre intensiva odlingarna. Ett landskap som liknar kinesiska målningar. Det är denna typ av landskap som sträcker sig från Vietnam in i Kina.
vy på väg till odlingarna
Karta över Phu Long areaKarta över Phu Long area
Kartan visar området där det finns mycket olika typer av odlingar. Den extensiva odlingen tar upp en 10 gånger större yta och det är runt 120 familjer som lever på vad odlingarna producerar.

hus på damm kanten
Familjen bor i små hus placerade på kanten av dammen. De hade varit ute och skördat stora krabbor som låg i en vackert flätad korg på väg till marknaden. Krabbor är mer lönsamt än räkor att odla i den extensiva odlingsformen i mangroven och har ett högre pris på marknaden. För att starta krabbodlingen tippar de i en större mängd död skräpfisk som mat till krabborna.
odlade krabborOdlade krabbor

Mellan 1990- 2000 när vattenbruket runt ön var som störst förlorades 50 ha av mangrove. Planen är nu att återplantera mangrove och öka arealen. Stora delar av ön ingår i ett av UNESCOs världsarv och för mangrove är 4000 ha skyddade.

Mangrove planteringRhizophora utmed damm kantRhizophora utmed dammkanten
De arter som planeras är i första hand Rhizophora och Avicennia, men vi hittade några arter till. För att säkert kunna bestämma dem behövs frukterna, men det verkar inte vara säsong för dem.

Mangrove, okänd, Rhizophora, Avicennia, okänd, ormbunkeFrån vänster: Obestämd, Rhizophora, Avicennia, obestämd och ett blad från en ormbunke som är vanlig i kanten av mangrove vegetationen.

Sättet är att plantera dem utmed dammen på vardera sidan. I dammarna hittade vi också en art av Ruppia. Det var lågvatten när vi var ute och gick på de smala kanterna av lera mellan dammarna och det fanns många spår av hål där olika arter av krabbor ligger gömda.

krabbhålTre krabbhål, ett med hög kant och ett där det syns att krabban grävt ut slam ut hålet.

Vid den första odlingen hittade vi ett långsmalt kalkrör som ingen visste vad det var förrän vi frågade ägaren till odlingen som berättade att det är röret till en havsborstmask som det finns gott om i dammarna och det gör ont i foten när man trampar på dem.
havsborstmaskrörMan ska inte kliva på någons hus

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »