Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Äntligen kan man få se lite av vår vackra kust under ytan!

Som en del i Naturkartan, ett projekt i Östergötland som främjar naturintresset, har man även lagt ut små filmer som visar naturen i Östergötland under ytan. Kika in på Undervatenskartan och njut av sommar, sol och härligt vatten.

Underbart att kunna ta ett virtuellt dopp och njuta av grönskan så här i februari. Vi hoppas att fler kustkommuner hänger på trenden och väljer att visa upp sin blå sida.

Skogen under ytan är också värd att besöka

Skogen under ytan är också värd att besöka

Kungliga Skogs- & Lantbruks Akademien (KSLA) höll sin 202:a högtidssammankomst på Stadshuset under tisdagskvällen den 28:e januari.

Temat för årets sammakomst var havet, något som gladde oss på Tångbloggen mycket. Professor Lena Kautsky är ordförande för C. F. Lundströms stiftelse, och hade därmed fått en inbjudan med sällskap.

Det formella mötet hölls i Blå Hallen, där priser och stipendier delades ut av H. M Kung Carl XVI Gustaf. En av kvällens pristagare var EU-parlamentarikern Isabella Lövin som tilldelades Georg och Greta Borgström-priset för hennes banbrytande arbete med att synliggöra dagens misshushållning med våra fiskeresurser och ett framsynt förhandlingsarbete inom EU för en hållbar fiskeförvaltning i världen. Isabella höll även ett mycket upskattat tal med titeln Att rädda havet- en global utmaning.

Mellan programpunkterna spelades havsinspirerad musik av A Piacere- kvartetten. Hovsångare Karl-Magnus Fredriksson framförde fyra havs-sånger innan den efterföljande banketten som ägde rum i Gyllene Salen.

Menyn var självklart Havet, tolkat ur en gastronomisk synvinkel.

Som aptitretare serverades Vågskvalp i örtlöv, vilket bestod av burfångad stekt havskräfta och Nobissås, omfamnad av ostronörtblad. Till denna läckerhet serverades Castillo Perelada Brut Emporadà från Spanien.

Förrätten var en svensk klassiker; tre sorters sill (senapssill från Klädesholmen, inlagd sill från Skillinge och örtströmming från Söderhamn) med Leksand knäckebröd, brynt vispat smör och Allerums grynpipsost som lagrats 18 månader. Att knäckebrödet serverades på torkad blåstång gjorde att vi nog tyckte bäst om denna rätt. Till förrätten fick vi Nils Oscar God Lager som passade som handen i handsken till sillen samt Roslagssnaps Rönnbär, en len och fin snaps med god smak.

Blåstång passar fint i Gyllene Salen

Blåstång passar fint i Gyllene Salen

Varmrätten bestod av skaldjursfärserad hälleflundra (odlad i Norge) med citronmarinerade grönsaker(sockerärtor och fänkål och lite finhackad chili). Skaldjursfärsen var av MSC-certifierad Hjälmaregös, hummer, pilgrimsmusslor och räkor.Till detta serverades en Alsace-vitvinssås och kokt körsbärspotatis respektive Annikapotatis, samt 2012 Pascal Jolivet Sancerre från Loire, Frankrike.

Till dessert, inburen med sprakande isfacklor enligt konstens alla regler, var det chokladmousse med havtornsgräddpudding, chokladcrème och havtornssorbet (som borde bli sommarens hit, tipsa din lokala glasstillverkare). Till detta serverdes det gyllengula 2010 d’Arenberg The Noble Prankster från Adelaide Hill, Australien.

Med detta avslutades så banketten och sällskapet drog sig tillbaka ner till blå Hallen för kaffe och chokladtryffel med hallon och trevligt mingel.

För att se vilka som var med på sammankomsten finns det mingelbilder. Kan du hitta Tångbloggen?

Tångbloggen glittrar i Gyllene Salen

Tångbloggen glittrar i Gyllene Salen

I helgen rapporterades extremt lågvatten i södra Östersjön, runt en meter under medelvattenståndet. Vid Askölaboratoriets gamla båthus märktes också att vattnet sjunkit undan ännu mer sen förra gången tångbloggen var ute och dokumenterade läget.

 Bild

På bilden syns den förra nivån där den första isen la sig och på torsdagen höll ny is på att bildas flera decimeter lägre.

När vattennivån sjunker kan det i grunda områden bildas i som täcker botten  eller bara med någon decimeter vatten under. Blir isen liggande länge kan musslor och havsborstmaskar frysa in eller så blir vattnet så småningom syrefritt och bottenlevande djur dör av syrebrist. Kommer detta att hända får vi först veta i vår när isen lossnar och det ligger döda hjärtmusselskal uppe på sanden.

Bild

Titta noga på bilden ovan. Mellan de vackert randiga stenarna syns lite tångtoppar som sticker upp över ytan, alldeles i kanten där isen håller på att bildas. Efter nästa natt med frost kommer de att vara infrysta. När vattenståndet stiger igen är det stor risk att de slits loss eftersom de sitter fast i isen. Ett sätt som grunt växande blåstång i Östersjön kan försvinna eller minskar efter en kraftig isvinter.

 Bild

Bild på Askölaboratoriet nya båthus där himmel och hav speglar sig i varandra. Mer information om hur högtryck över Östersjön hänger samman med lågt vattenstånd finns på www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/havsvattenstand-1.3090‎ 

Tidigare inslag från västkusten har handlat om påverkan från stormar på stranden och vad som spolas iland. Nu är jag tillbaka på ostkusten och kommer att vara ute på Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation Askölaboratoriet regelbundet under de kommande månaderna.

Så här kommer en första rapport om det som spelar en stor roll för det grunda algbältet och för olika rotade vattenväxter och djur som lever på mjuka bottnar ner till någon meters djup.

Under hösten är vattenståndet ofta högt och sen sjunker det fram på våren. Ett tydligt sådant fenomen såg jag i förra veckan på Askö i den närmaste viken vid det gamla båthuset. Det syns två tydliga skikt från ett övre snötäckt lager sen har vattnet sjunkit och ett nytt istäcke har bildats. När fotot togs var vattenståndet ännu lägre och ny is höll på att lägga sig.

 Bild

Bilden visar att när den första isen la sig för någon vecka sedan var vattennivån runt 2 dm högre, det syns också att vattnet sjönk först med några centimeter och sen ingen.

Bild

Detta foto avslöjar att vattennivån har sjunkit i ännu flera steg och varje gång har en större eller mindre ispärlor eller klumpar bildats runt vasstråna.

Internet är fantastiskt!

Jag fick en burk granulerad kelp av min moster som tack för att jag vattnat hennes krukväxter under amerikasemestern. Goda på gränsen till beroendeframkallande, är nog bästa beskrivningen. Det var en tung dag när burken var tom.

Men idag när jag loggade in på bloggen, vem har börjat följa vår engelska version BalticSeaWeed om inte företaget som producerar dessa läskande godsaker! De har även en egen blogg, som heter Kelp: one of the worlds healthiest foods.

Om du ännu inte har provat alger, men gillar salta snacks, tror jag att detta är något du kommer att gilla.

Mina personliga favoriter är Wakame (Alaria esculenta) och Dulse (Palmara palmata). På svenska heter de havskål och söl. Torkade alger är perfekt att smaska på när man sitter vid sitt skrivbord på kontoret, eller att ha med ut på en vandringstur.

Du hittar länken till deras nätbutik till höger, under våra Kul länkar.

Tångfrimärke!

För några dagar sen kom ett brev från Finland med toppenfina frimärken. Brevet kom från Helsingfors och innehöll nyhetsbrevet från det stora forskningsprogrammet BONUS.

ImageUndrar när vi får lika fina tångfrimärken i Sverige. 

 

Då var det dags. Efter att ha lämnat experimentet med fragment (se tidigare inlägg) i källaren på Roskilde Universitet över jul och nyår, var det så äntligen dags att åka tillbaka och se om några av de små bitarna av smaltången (Fucus radicans) har behagat göra som vi hoppas och vill.

Det kan vara många fragment på en liten bit smaltång

En snabb repetition av experimentets bakgrund och syfte:
Den i Bottenhavet förekommande arten smaltång (Fucus radicans) har visat sig vara upp emot 80 % klonal, något som är unikt bland tång inom Fucus – familjen. Det är dock inte ovanligt att alger har en mer klonal livscykel i bräckta miljöer (salthalt mellan 15-2 promille) eftersom deras sexuella befruktning behöver natriumjonerna i salt (NaCl – natriumklorid) för att fungera (se faktainlägg). När det upptäcktes att smaltången var klonal kunde man också beskriva den som en egen art. Man hade tidigare trott att det var en dvärgform av den i Östersjön dominerande blåstången (Fucus vesiculosus).

För att kunna föröka sig klonalt måste fragment av en tångplanta trilla av från moderplantan och sedan fästa mot botten på nytt. Men under vilka omständigheter sker detta? Ska det vara under varma sommardagar eller kalla vinternätter? När vi vet detta kan vi förstå mer om när tången är som känsligast för störningar i form av kemiska utsläpp, övergödning och konstruktionsarbeten som påverkar vattenmiljön. Vi hoppas att vårt experiment kan hjälpa till att ge bättre underlag till beslut som rör Östersjöns unika och känsliga miljö.

Så, hur gick det nu till när vi satte upp vårt experiment?

Vi samlade in fragment från ett antal olika tångplantor som växt på olika lokaler. Eftersom vi inte har råd eller tid att köra genetiska analyser på dem för att se så att det inte är samma individ alltihop, vilket ju kan hända när man jobbar med en art som bildar kloner, såg vi till att ta både hanar och honor. För en längre berättelse om uppstarten, läs HÄR.

Men nu var det alltså dags för mig och min kollega Tiina Salo att läsa av experimentet.

Forskning handlar till stor del om att våga misslyckas, om och om igen. Högen med förkastade hypoteser om hur man trodde att det var växer sig allt större. Gissa om vi blev förvånade när vårt experiment inte bara hade klarat av att köra hela tidsperioden utan att kortsluta sig helt (förutom lite strul i starten som Tiina löste). Dessutom hade vi fått resultat!

Två häpna doktorander trodde inte sina ögon.

Så efter att ha läst av alla 96 replikat med fyra små fragment i varje burk var det bara att ta fram påsen med smaltång som jag tagit med och sortera fram 384 nya fragment för en omgång till.

Fragment
På kvällen såg jag fragment när jag blundade.

Nu rullar andra omgången på och det blir en tur ner i början på februari för att avsluta den och förhoppningsvis få samma resultat som vår första omgång. Man vet ju aldrig när det gäller tång, så håll tummarna.

I de sista inläggen har jag skrivit om alla spännande fynd som du kan hitta på stranden efter en storm. Däremot har det inte varit så mycket om just tång av olika arter som också spolas i land under kraftiga vindar. Så här kommer en liten exposé över vad jag hittade efter stormen Sven. 
I vissa vikar på västkusten vid Tjärnö samlas mycket tång och alger i stora strandvallar medan i andra vikar hittar man bara lite alger av det som vuxit närmast utanför.  Tång och alger kan också komma intrasslade i rep och linor långt bort ifrån.
 Image

Ett foto en från en vik som är helt fylld med tång i tjocka mattor. Senare på året fram i sommar kommer de att brytas ner och bilda en strandvall full med kraftigt gröna växter. Tång och alger är utmärkt gödslingsmedel och samlades in och användes förr för att göda t.ex. potatisåkern. Hittar du en vik med mycket tång så kan du prova med att göda ditt land.
Image 

På andra stränder som på denna bild har det bara samlats lite tång och en rödalg som heter gaffeltång (Furcellaria lumbricalis) i ett band i vattenbrynet. Detta är den populära badstranden på Saltö.
Högre upp på stranden en bit därifrån hittade jag en hög med rep och intrasslade alger. Det visade sig när jag kollade närmare att det var alger och tång som kommit drivande långt bort ifrån, kanske ända från England.

Image
Hur kan du känna igen att de kommer långt bortifrån och inte från den närmaste svenska kusten? Jo om du titta noga på fotot här under så kan du se några långa bruna, lite knottriga band, det är förökningsorganen (receptaklerna) hos Himentalia elongata, som inte hittats fastsittande i svenska vatten. Närmaste lokalerna finns i Norge.  I högen syns också stora flytblåsor av knöltång och en form av blåstång med många flytblåsor som också är vanligare i områden med högre salthalt än vad vi har utmed den svenska kusten.
Image
Den som tittar noga på fotot kommer att se en rödalg nere till höger, som fint förgrenade buskar som sitter på knöltången. Detta är en av flera Polysiphonia arter och just denna art växter vanligtvis på just knöltång och heter Polysiphonia lanosa.
Det som fanns allra mest i tångvallen som spolats iland var tång, både blåstång och sågtång. De mindre plantorna satt fortfarande fast på blåmusslor och det var de som inte suttit fast så hårt på stenar och klippor utan lossnat.
 

Olika stora tångplantor som spolats upp på stranden med tillbehör

Olika stora tångplantor som spolats upp på stranden med tillbehör

Lite större plantor hade spolats upp på stranden fastsittande på små stenar. En större planta sitter mycket hårt fast på stenytan och det går att lyfta stenen genom att hålla i grenarna på tångplantan.  Det är först riktigt stora sågtångsplantor där dragkraften av vågorna rycker loss dem från stenen eller klippan där de sitter fast. Men tittar man noga på hur det ser ut under själva fästskivan ser det ut som något vitt kalkhaltigt skikt. De som lossnat satte sig fast som små groddplantor på en kalkalg eller en havstulpan och det är kalkalgen eller havstulpanen som lossnar från klippytan.

sågtångsfäste

Bilden visar basen på en sågtångsplantas fästskiva med tydliga vita delar av en kalkalg.
nyårsskål för alger
Till sist – en lite försenad nyårsskål och önskan om en god fortsättning på 2014 från tångbloggen.

Ett fantastiskt år har nått sitt slut.

Tångbloggen fick över 7200 besök från 41 länder under det gångna året, och de sista 6 månaderna hade vi minst 300 besök per månad!
Jättekul tycker vi, och blir såklart inspirerade att fortsätta förse våra läsare med fakta och nyheter om tång.

Flaggor från besökande länder och antal besök per land under 2013

Flaggor från besökande länder och antal besök per land under 2013

Karta över besökande länder under 2013

Karta över besökande länder under 2013

Vi har även slagit stort internationellt. Vår engelska version av Tångbloggen, BalticSeaWeed har haft nästan 3000 besökare från världens alla hörn sedan vi släppte den för snart ett år sedan. Fantastiskt!

Vi hoppas att ni som besökt oss tidigare fortsätter att titta in, och att ni rekommenderar oss till bekanta som ännu inte upptäckt oss.

Med förhoppning om ett tångfyllt 2014.
//Tångbloggen

Det har varit ovanligt många och kraftiga stormar i höst. Fler är att vänta men kanske inte förrän efter nyår. Vädret kan låsa fast sig i samma mönster, vilket skett under hösten som varit mycket mild och stormig. Därför kändes det spännande att gå ut på Saltö igen och se vad stormen Sven och andra kraftiga vindar åstadkommit. Lite som att leka Pippi Långstrump och vara sakletare.

På årets näst sista dag tog jag en promenad ner till stränderna vid Tjärnö för att se vad de sista stormarna åstadkommit av förändringar av stränderna och om något nytt spännande spolats iland sen förra gången, efter stormen Simone.

De två stora stormar som haft effekt är det dels stormen Sven som drog in den 5 december och sen en till som drabbade just uppe vid Strömstad, och gjorde att färjorna till Norge ställdes in den 21 december. Redan på parkeringen på Saltö är det klart att stormen Sven haft en stor effekt när den drog in från nordväst, massor med fällda träd som röjts undan och en varningsskylt för att se upp för vindfällen på vägen ner till stranden.

 ImageImageBild på skylt och hög med virke från stormfällda träd.

 

Det finns många vindfällen kvar inne i skogen på väg ner till stranden. Nere vid stranden är det första som jag lägger märke till att vågorna gått högt upp mot skogskanten och grävt ut runt rötterna på träden. Det behövs inte mycket till förrän några kommer att ramla och spolas bort vid nästa storm.

 Image

Fotot visar rotsystemet av en liten tall i strandkanten.

 

Lite längre ner på stranden är alla strandväxter försvunna men lite av deras rotsystem ligger som långa snören ovanpå sanden. De har ett stort och djupt rotsystem som bidrar till att hålla kvar sanden och det finns säkert tillräckligt med knoppar och rötter för dem så att de överlever till nästa år. Något att kolla upp till våren.

 Image

Fotot visar rotsystemet av strandkrypa ett bra namn på denna lilla ganska obetydliga växt som bildar mattor på stränderna och har små bleklila blommor på sommaren.

 

Så nu till Pippi Långstrump och sakletningen. Vad fick jag ihop av fynd denna gång?

Det var många plastbackar i olika färger med intressanta alger, mossdjur och långhalsar, en del skor, en snygg stövel och en skyddshjälm. Undrar varför det alltid är udda skor? Sen en del burkar, en sprayburk med lime doft och kinesiska tecken och en tandkrämstub från Ryssland. Det är klart mindre skräp än förr vilket känns positivt.

 ImageImageImageImage

På en vit back hittade vi stora fina långhalsar. Långhals, Lepa anserifera (anser är latinska namnet för gås) är kräftdjur och nära släkt med havstulpaner. Under lång tid trodde man att vitkindade gäss utvecklades från långhalsar. Föreställningen kan bero på likheten mellan långhalsar och gässens huvud och hals och att inget sätt vitkindade gäss häcka då de är flyttfåglar och häckar på den arktiska tundran, vilket man inte kände till. Eftersom långhalsar ofta hittades på drivved trodde man dessutom att de växte på träd innan de föll i vattnet. Och om  vitkindade gäss fötts på detta sätt från långhalsar så var de inte kött och därför kunde man äta dem under fastan.

Image

Idag är långhalsar delikatess, som kallas percebes och skördas kommersiellt vid Spaniens norra kust eller importeras från Marocko eller Canada.

Tyvärr levde de långhalsar som vi hittade på backen inte längre. Annars hade vi kokt och ätit upp dem. De smakar lite som kräftor.

 Image

På en svart stor hink växte det två arter av mossdjur, en som bildar vackra stjärnor eller taggiga platta kolonier och en som bildar små buskiga luddiga knippen. Dessa satt mest i kanten på hinken.

Det finns så mycket kul att studera och fundera över vid en strandpromenad och tiden går fort när man har roligt och dagarna är fortfarande korta så den sista bilden blev en solnedgångsbild. Med en fin röd plast korg som låg i vattenkanten och skvalpade. Den hade nog inte legat så länge för det fanns inget speciellt som satt sig fast, varken alger eller några intressanta marina djurkolonier.

Hoppas på många ny spännande upptäckter.

Gott Slut och Gott Nytt Tång och Alg År.

 Image