Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Fakta’ Category

Var i Öregrund på Kustlaboratoriet (http://www.slu.se/kustlaboratoriet), på besök och hittade flera tavlor som prydde väggen i korridoren. Tavlorna visade kvantitativa botten prover från lokaler i området runt Gräsö insamlade genom dykning av professor Mats Waern på 40- 50 talet.

OM Waern

Tavlor om Waern

Tavlorna där han pressat alger som fanns inom en ruta på botten ser ut som de vackraste tavlor. De berättar också hur sammansättningen och proportionen av olika arter såg ut på just den platsen vid provtagningsstället.

Cladophora rupestris ca 6 m

En provruta från 6 meters djup med Cladophora och rödalger.

Metodiken används i det nationella miljöövervakningsprogrammet fortfarande. Allt materialet från rutor på 20×20 cm samlas in genom att skrapa det som finns inom rutan, och sedan tas materialet till laboratoriet och sortera upp de olika arterna och väga biomassan av varje art och räkna antalet musslor och små tångmärlor mm.

Mats Waerns metodik att pressa allt material han hittade i en ruta är idag ett spännande bildarkiv och ger oss tydliga bilder på hur det såg ut för länge sedan. Genom noga noteringar går det att hitta tillbaka till samma lokaler och följa upp förändringar som skett under åren både i hur djupt t.ex. blåstången växer och förändrad sammansättning av arter

. Tångbältet Waern

Ett pressark med tång och tjusig orange färgad trådslick, Pilayella, Cladophora och en rödalg från 4 meters djup i Gräsöområdet, ett område som Mats Waern ägnade många av sina dykstudier.

 

Read Full Post »

Strandpromenaden på Annandag påsk gav flera positiva vårtecken. Ett var de vackra ljusgröna  tunna bladen av strutsallat, (Monostroma grevillei)som växer på stenar och större sandkorn eller på olika vattenväxter. Detta är en typisk vårart och kan bli ca 1-1,5 dm stor,  och går att hitta i strandzonen antingen fastsittande eller så småningom lossnar de strutformade bladen och driver in i skyddade vikar. Den likarna lite havssallat (Ulva lactuca) och östersjösallat (Monostroma balticum), men såhär års finns det ingen risk för förväxling för de andra två arterna är arter som förekommer på sommaren. De har också tjockare blad eller båldelar.

strutsallat i viken

Titta noga på fotot på spetsen av det stora bladet åt vänster, så ser du små bubblor. Det är det syre som algen producerar när den tillväxer och som bidrar till att öka syrehalten i havet.

En annan art som tål lite kallare vatten än grönslick är tarmalg (Ulva intestinalis, tidigare kallad Enteromorpha intestinalis). Den börjar dyka upp på stenar och klippor i strandkanten redan nu. Dessa uppblåsta trådar är ännu så länge korta och ligger som lite krulliga gröna trådar på stenen. Också går det att se syrebubblor i tråden.

Tarmalg på G

Den sista arten som finns hela året runt men växer till på våren är trådslick (Pylaiella littoralis). Hittade en liten tångplanta som var helt överväxt av trådslick. Trådslicken kommer att öka nu under de kommande månaderna och täcka mycket av tången.Det vita som täcker den torrlagda delen av stenen är intorkade kiselalger. Det är de som gör så att det ser ut som om någon målat alla klippor och stenar i skärgården vita på våren när det blir lågt vattenstånd och kiselalgerna som tidigare var gulbruna i färgen torkar in och förlorar sitt pigment.

Pilayella påväxtÄnnu så länge är det inte mycket djurliv i den grunt sittande blåstången. Hittade en och annan snäcka under stenarna i strandkanten. Inte så konstigt, vattentemperaturen är ännu bara några grader plus. Har satt ut ett par små temperatur- och ljusmätare för att följa förändringarna under de kommande månaderna. En sitter nära bryggan och en inne i ett tångbälte. Att ljusmängden skiljer sig är säkert men hur är det med temperaturen? Var blir det varmast fortast? HOBOS

Mätinstrumentet är den lilla vitaktiga saken fastknuten med tandtråd på en sten. Tandtråd är ett utmärkt material för oss forskare som vill fästa saker på olika föremål i vattnet, vattenfast och lite seg men sliter inte sönder material.

 

Read Full Post »

I Östersjön är tidvattnet försumbart, bara ca 2 cm. Vågsvallet från de många stora färjorna som kör genom Stockholms skärgård skapar stora svallvågor som skapar ett algbälte, som liknar det som finns på en tidvattenskust. Den regelbundna översköljningen av klippor och stenar utmed färjeleden gör att det bildas ett tydligt bälte av gröna alger ovanför vattenlinjen.

algzonering ovan ytan

Under våren består detta bälte av t.ex. Spirogyra arter och på sommaren av grönslick (Cladophora glomerata) och olika arter av tarmalger (Enteromorpha spp.). Precis nedanför grön algsbältet bildas en zon av blåstång, Fucus vesiculosus. Vågorna som skapas av färjetrafiken är tillräckliga för att hålla algerna fuktiga så att de inte torkar ut innan nästa färja passerar.

Svallvågor

Det dagliga svallet från färjorna påverkar också samhällena i de små vattensamlingarna kallade hällkar. Om du vill veta mer om dessa förändringar ta en titt på artikeln av Östman och Rönnberg ” https://www.researchgate.net/publication/290921186_Effects_of_ships’_waves_on_rock-pools_in_the_aland_archipelago_Northern_Baltic_Sea” Fotografierna är från förra veckan när jag var på väg hem från Mariehamn till Stockholm. De mindre positiva effekter från färjetrafiken är den kraftiga erosionen av de mer sandiga kuststräckorna där träd ramlar när rötterna inte har kvar något fäste och stränder successivt håller på att försvinna. Längst ner ansamlas stenar och block längs stranden, som är så grova att de inte spolas bort. Med tiden kan de också bli beväxta med grönalger och kanske t.o.m. blåstång om det är tillräckligt stora stenar och block som ligger still och inte rullar runt.

erosionsstrand

Det är inte alltid som orsaken till att grönalgsbältet syns ovanför vattenlinjen.Det kan också vara ett tecken på att det blivit lågvatten i Östersjön och det är vanligt såhär års. På våren i mars blir det ofta lågt vattenstånd i Östersjön i samband med högtryck. Här nedanför är dels en bild från Räfsnäs nära Kapellskär på svenska kusten och en bild från den sandiga långgrunda kusten i Estland runt Saaremaa.

Räfsnäs lågvatten och tångvall

Varvet lågvattenJust denna strand som nu ligger torrlagd finns vid varvet i Nasva, där Askölaboratoriets nya forskningsfartyg byggs. Lågvatten ett av många härliga vårtecken!

Read Full Post »

Here is the first report from the Baltic Sea Weed blog participating in the OIKOS conference. The conference was opened by professor Gunilla Rosenqvist. She has been engaged in Baltic Sea research for many years and is the Coordinator of the Baltic Sea Region at Uppsala University. Professor Mikko Mönkkönen from Turku University gave some information about the conference, the importance of net-working and pointed out that the Nordic countries have a strong tradition in long-term studies and the high value of these data sets, which should be regarded as national assets for ecological research and management. A panel discussion “Open science” was chaired by him after the coffee break.Programme 2016

During the conference a broad range of research subjects were presented. In the first plenary lecture by Tómad Grétar Gunnarsson I learned about the dynamics of Godwit populations and how their migration and increased populations may be affected by volcanic dust deposition on Iceland during their breeding period together with feeding on polychaetes and Macoma on the large mudflats during overwintering in England and Scotland, linking these two ecosystems together.Icelandic Godwit

This presentation was followed by a talk on how water quality changed during the last 20 years (1990- 2010) in Danish lakes focusing on benthic vegetation and species richness. The interesting question addressed by Lars- Baastrup-Spohr was if it has been worth while all the costs put into cleaning the sewage water? The answer was YES!1nutrient reduction has payd off

Alga biomass has decreased in the polluted in lakes but it was not possible to record as an increase in Secchi depth. The number of species had increased since 20 years ago and more species had spread and were found in more of the lakes. This has resulted in the lakes becoming more similar. One functional group that had increased in abundance were Lemnids, small species floating on the surface. So the tremendous effort in restoring lakes in Denmark is starting to pay off. Still, there seems to be some time-lag effects possibly from the sediments containing large stores of nutrients.2long term changes in lake vegetation

Next talk was given by Fiia Haavisto. She presented together with professor Veijo Jormalainen cage experiments testing the spread of water-borne herbivore resistance in natural marine environment.3Spread of water borne

There is good evidence for such induced resistance in land plants and has also been found in macroalgae, especially in dense stands among other species, Ascophyllum nodosum, Fucus vesiculosus, and several red algal species. You find some references in the picture.4Water-borne herbivore resitance

Cage experiments were performed in a shallow sandy bay at Seili during 25 days in May. The results presented showed a resistance in the Fucus thalli being less grazed by Idotea balthica and increased phlorotannin content. The conclusion from the study was that resistance spreads to undamaged not grazed thalli near by but that currents will result in strong spatial variation in water borne substances. One question from the audience was related to how fast do Idotea move between thalli and what could the effect be since the induction takes a few days? Issues that still will have to be studied further. After a presentation or study you are usually left with more questions.

 

Read Full Post »

Hur viken strax norr om Räfsnäs fått sitt namn Råttviken har jag inte kunnat lista ut men nästa vik heter Ormviken så det är möjligt att någon sett både råttor och ormar i dessa två vikar. Det var grå väder, alen avtecknade sig mot himlen och inne i viken låg det stora mängder med inblåst tång.

Råttviken 31.1 2016

Att det blåst bra och varit riktigt kraftiga vågor syns på att i tångvallen gick det att hitta många tångplantor sittande på större eller mindre stenar. tångvall i Råttviken

Blåstångsplantorna var ca 25-30 cm höga med många grenar från samma fäste. När de är så långa kommer de att kunna bilda förökningstoppar till sommaren.

tång på småsten

Tog upp några och kollade och det börjar finns små, små, förtjockningar i många av topparna. Det är tecken på att anlagen finns där. Anlag syns på det vänstra skott toppen. Många av skotten var kraftigt betade av havsgråsuggor. Det är ett tecken på att det finns gott om betare i vattnet utanför.

små anlag

Blir det varmt i vattnet så kommer de att börja växa och i slutet av maj – början av juni vara mogna. Men det dröjer ett tag till. Ännu så länge är det bara ca 5 0C i vattnet.

Nästa vecka startar Nordiska Oikos konferensen i Åbo. Tångbloggen finns på plats och kommer att rapportera om spännande marin och sötvattensforskning.

Read Full Post »

De sista dagarna innan nyår har solen ibland kommit fram och lyst på stockarna som lagts upp i hamnen från någon brygga som renoverats. Stockarna har en fin påväxt av blåstång och blåmusslor.

Rester av brygga.png

musslor och tång påväxt

Tjusiga gamla rostiga spikar stack upp ur stockarna.

Ett svanpar är flitiga gäster och simmar runt i området och letar mat. De är huvudsakligen växtätare och äter olika vattenväxter men även smådjur inne ibland tångruskorna. Vattnet var så klart att både huvud och hals syntes men det gick inte att se vad de plockade att äta.

Svan letar mat

Under hamn promenaden på nyårsdagen var det blåsigt och kallt. Med blåsten har det drivit in en del lösa vattenväxter och lite tång med småkryp. För att vara såhär års är det kallt i vattnet men ännu ingen is.

Strandfynd 1.1 2016

Smådjuren verkar nästan ligga i dvala, och lätta att fånga in. Intrasslade inne ibland tångruskorna hittade jag en liten tångsnälla som var helt stilla tills den kom upp ur vattnet och blev lite varm i handen. Ihopsamlat blev det många olika arter av smådjur. På fotot syns en liten båtsnäcka, Theodoxus fluviatilis, blåmussla både en mörk nästan svart och en med ett ljusare brunt skal, en nattsländelarv med ett hus byggt av tångbitar. Tångmärlan, Gammarus och havsgråsuggan, Idothea hann och smita innan jag kunde fånga dem. Det gröna skottet är ett övervintringsskott.bortnate spridning vinter skott

Det intressantaste fyndet var flera flytande övervintringsdelar hos borstnate, Stuckenia pectinata (tidigare kallad Potamogeton pectinatus), en vanlig rotad vattenväxt i Östersjöns grunda vikar med låg salthalt. På sommaren kan den bilda som täta skogar av långa skott. Hittade en liten bit av ett skott drivande tillsammans med de typiska övervintrande delarna kallade turioner. Dessa är spridningsenheter för denna art och flyter under vintern och gör att de kan spridas långt. När det blir varmare i vattnet sjunker de till botten och rotar sig i någon ny vik.

Rivularia kulor

Letade efter om det syns några anlag till blåstångens förökningstoppar men ännu syns inget tydligt. Det som syns på lite äldre delar är små mörkt gröna kulor av en cyanobakterie kallad Rivularia atra. Den gulbruna runda knölen är en gammal vissen förökningsknopp.

Fler rapporter kommer såklart nu när jag har en första parkettplats vid en egen strand och hålla koll på vad som sker i vattnen i norra Östersjön.

Read Full Post »

Var på ön Saaremaa, Kuressaare för lite mer än en vecka sedan. När jag vaknade hade jag en fantastisk vy över Kuressaare biskopsborg som ursprungligen byggdes i trä och stod klar ca 1380.morgon från hotell fönstret

Staden Kuressaare var en populär badkurort under 1800-talet med stora trävillor och kurhotell. Den är väl värd ett besök och det blir fler resor framöver under kommande månader. Nu var vi där för att se hur arbetet fortskrider med Stockholms universitets Östersjöcentrums nya forskningsfartyg. Varvet ligger ute på en udde och vid stranden och där finns flera vindkraftverk som ger energi till anläggningen. Det första som min blick dras till när vi klivit ur bilden är vad som finns ilandspolat på stranden. Det mesta som låg i driftvallen var ålgräs från de stora grunda områdena utanför.

11strand vid varvet - vindkraft12ålgräsvall

Bygget går fort och styrhytten stod i hallen med ett spännande skimmer i de igensatta rutorna. Nästa gång kanske den är lyft på plats för nu går bygget av det nya fartyget fort. Men resorna ger mig andra möjligheter också.

styrhytt mot en färgsprakande framtid

Så jag passade på att få material insamlat för att ta hem till Sverige för fortsatta undersökningar av när smaltången anlägger sina nya förökningstoppar och hur länge de gamla finns kvar. När vi kom fram till hotellet möttes jag av Martin som stod där med två stora hinkar fulla med tång fastsittande på stenar. Det var också klart varför det var toppen att rummet hade en balkong där hinkarna kunde stå kallt under natten.

1hink från Triigi1Triigi plantor

Varje sten hade flera små tångplantor och några hade små unga plantor med en eller två förgreningar. Hur gamla dessa är vet vi inte men de studier som gjorts visar på att de växer klart långsammare än blåstång. Ibland de drygt 30 plantorna var det flera som fortfarande hade grenar med förökningstoppar kvar som inte börjat vissna.

2unga thalli3reproduktiv planta Triigi

Efter att ha plockat loss plantorna för att kunna transportera dem till Sverige – hittade jag en sten och samlade ihop alla olika arter som fanns i tången. Det blev en riktigt artrik bild, med blåmussla, två olikfärgade snäckor Theodoxus fluviatilis, trådar av rödalgen Ceramium tenuicorne, Gammarus, en liten hjätmussla Cerastoderma, havsgråsugga Idotea ibland trådar av grönslick och en liten skarpsill.

4sten med många arter

Ganska fantastiskt vad som får plats på en liten sten.

Read Full Post »

För mer än en vecka sedan fick jag möjligheten att på berätta om mitt doktorand projekt i Brunnsviken, en liten då jätteförorenad vik av Östersjön, där Solna stads avloppsvatten gick ut orenat fram till 1970. Varje vår och höst när vattenmassan blandades om stank det som av ruttna ägg från viken från allt svavelväte som kom upp från botten. Döda fiskar flöt upp till ytan när isen lossnade.

Brunnsviken flygfoto

Flygfoto över Brunnsviken från 1970-talet.

På Café Sjöstugan som ligger vid stranden av Brunnsviken, samlades ca 35-40 personer under för att lyssna på det första av tre vattentema. Dagens ämne var ”Hur rent är vattnet i Brunnsviken”.Brunnsviken påannonsering

När jag startade mina studier i Brunnsviken 1970, hade jag inte kunnat föreställa mig att jag över 40 år senare skulle kunna få berätta hur det var då och hur mycket bättre vattenkvalitén blivit. Idag går det att bada i Brunnsviken! Och många har glömt hur illa det var på 60-70 talet i de närmaste vattnen runt Stockholm. Mannaminnet är kort! Brunnsviken 2015 till bloggen del 1 Samtidigt så innehåller fortfarande fisken i Brunnsviken för höga halter av olika miljögifter för att få lov att säljas. Brunnsviken 2015 till bloggen del 2

Och nya prover från september visar på mängden Ecoli-bakterier är höga i norra delen där dagvattnet går ut. Mer åtgärder behövs och planeras. Brunnsviken är en del av Östersjön och får fortsatt hjälp så att det inte blir så stora syrefria bottenområden, genom att syrefattigt näringsrikt bottenvatten pumpas ut i Värtan och mer näringsfattigt och syrerikt vatten rinner in. Och om inte Ålkistan byggts 1863-64 skulle Brunnsviken idag varit en sjö.

Brunnsviken 20150108

Det kom många frågor och diskussionen var livlig. Det blev en för min del givande kväll och precis som på vägen till Café Sjöstugan i skymningen med en spegelblank yta av Brunnsviken som inte avslöjade något alls – syntes kanske en kommande skur som en speglingen av de grå moln på himlen.

Read Full Post »

Hösten har varit solig och delvis varm. Men med klart väder på natten blir det kallt på nätterna. Vid högtryck blir det lågt vattenstånd i Östersjön.Helgens promenad utmed stranden nära Kapellskär gav en stor utdelning. Nu börjar det bli så kallt i vattnet att jag inte direkt vill bada även om solen fortfarande värmer. Lågvattnet gör att det är lätt att komma ut en bit i vattnet och mycket ligger nästan torrt bland stenar och på sanden.

1klippa i höstfärger2vissna ceramium3ceramium blekt

Klipporna har ett snyggt rött bälte med rödsläke, Ceramium tenuicorne typiskt för hösten. När de lossnar och driver i land bleks de och ser nästan ut som lite rosafärgad snö som ligger i drivor utanför tångvallen.

5hårt betad tång6påväxt på blåstång

Mycket av blåstången var kraftigt betad, troligen av havsgråsuggor som ätit stora hål i bålen hos tången. På själva tången växte mossdjur, ser ut som smårutor i ett nät de heter Electra crustulenta, små mörkt gröna nästan svarta är en cyanobakterie kallad Rivularia atra och de små bruna kuddlika tofsarna kallas tångludd, Elachista fucicola.

5Brygghörnet stenar med PylaiellaÅlnate o Ceramium

I hörnet vid bryggorna är stenarna täckta med brunslick, Pilayella littoralis. Det ligger också många bitar av lossryckta vattenväxter. En vanlig art är skott av ålnate, på bilden med ett tomt skal av en snäcka och igen en blekt tofs av rödsläke.

sjön Getaren Lida friluftsgårdMesodinium blomning

Har också fått några foton från sena algblomningar för några veckor sedan. Den första blomningen är från Askö straxt söder om Stockholm, i en vik med brackvatten för två veckor sedan där vattnet blev plötsligt rött. Ett prov togs in och ett foto i mikroskopet avslöjade att det var en ciliat som heter Mesodinium rubrum. Ciliaten innehåller kloroplaster som färgar den röd – en märklig blandning av ett litet djur med möjlighet att fotosyntetisera som en alg.

Många arter både algblomingen av Mesodiunium och rödsläke på klippor och på stranden har höstfärger. Alltid kul med en strandpromenad i solsken. På väg hem genom skogen syns alla spindelnät. Två små granar var helt täckta. Också på land syns det att hösten är här.

6spindelväv - syns

Read Full Post »

För att binda sanden finns flera olika dyngräs. En vanlig art är sandrör, Ammophila arenaria, som täcker mycket av sanddynerna på ön. Det finns också fina trä spångar för att inte störa växttäcket så att vinden kan få tag i sanden. Nere på stranden är det mycket folk som promenerar och vinden kan komma åt i kanten på dynerna. Här har man byggt stängel av ris för att hålla sanden på plats.

1 dyn gräs  2 dyn skydd

Det finns lite hus på ön och även här samlas och driver sanden in och lagrar sig mot väggarna.

3 vind och sandskydd

På stranden driver det in mycket alger som städas bort och ligger i stora högar. Huvuddelen av algerna är Stortare, Laminaria hyperboria, med kraftiga fästen som liknar rötter som sitter inkilade i klipporna för att hålla fast plantan i kraftiga vågor. De är också skogen i havet i tareskogen finns det plats, skydd och föda för många arter. Det är en artrik och fascinerande miljö.

5 Laminaria hyperborea6 Laminaria tree

På den nedre stenen syns några små tare plantor- det är fantastiskt att de kan sitta kvar och ännu mer att det finns några små ryggradslösa djur som kan hålla sig fast.

7 Laminaria vid lågvatten

Nere vid vattnet fanns en koloni med sälar. Det är en ganska ny etablering av en sälkoloni och har bara funnits i ca 20 år. För den som har skarpa ögon syns en stor vindkraftspark.

4 sälstrand med vindkraftspark i bakgrunden

På kvällen i solnedgången satte den traditionella tävlingen om att få ha EMBS vandringspris ”The yellow submarine” på stranden. Det gällde att bygga ett stort sandslott och svara på frågor samtidigt som någon skulle springa ner till stranden och hämta 1 liter vatten och fylla vår hink. Det svenska laget byggde såklart en ”Yellow submarine” på väg till Helgoland och den lilla ön utanför där vi hade tävlingen.

8 Submarine

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »