Posted in Nyheter, tagged Berättelseprojektet, Botaniska Institutionen, Lena Kautsky, Stockholms universitet, SU, Tant Tång on oktober 28, 2014| 2 Comments »
Som en del i Berättelseprojektet kan Tångbloggens följare nu ta del av Tant Tångs berättelse om hur det gick till på Botaniska Institutionen innan mobiltelefonernas inträde.
Om du klickar HÄR kan du läsa hennes berättelse.
”Hallå, det är Tant Tång på tråden”
Posted in Nyheter, tagged östersjön, blåstång, Hans Nilsson, insamling, Naturskyddsföreningen, tång on oktober 1, 2014| Leave a Comment »
På Naturskyddsföreningen kan man själv starta en insamling för att stöda något av föreningens arbetsområden:
Djur & natur
Hav & fiske
Jordbruk & mat
Klimat
Miljögifter
Skog
Ett ypperligt sätt att hjälpa och en bra present till den som inte vill ha fler koppar, espressomaskiner eller slipsar.
Hans Nilsson firar sin 50-års dag genom att starta en insamling för att rädda Östersjöns tångskogar från de negativa effekterna av övergödning. Känner man Hans och vill ge honom en present är det bara att klicka på knappen så kan man välja hur mycket man ger. Även om man INTE känner Hans är man såklart välkommen att stödja insamlingen. Målet är 6000 kronor.
Vi på Tångbloggen tycker att det är den bästa födelsedagspresent man kan ge.
Släng in en slant till Hans insamling eller starta en egen för något DU brinner för.
Posted in Nyheter, tagged Ösel, östersjön, blåstång, Bottenhavet, Coastal and Shelf Science, Ellen Schagerström, Estland, Estuarine, forskning, Fucus radicans, Fucus vesiculosus, Helena Forslund, Jonne Kotta, Lena Kautsky, Merli Pernoja, Saaremaa, smaltång, tång on oktober 1, 2014| Leave a Comment »
En ny artikel har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science av Ellen Schagerström, Helena Forslund, Lena Kautsky, Merli Pernoja och Jonne Kotta.
Författarna har jämfört thalluskomplexiteten (”buskigheten”) och kvantifierat abundans och biomassa hos de förekommande epifytiska alger och evertebrater hos de två tångarterna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) från Bottenhavet och runt den estniska ön Saaremaa, mer känd som Ösel i Sverige.
Du kan läsa hela artikeln HÄR helt gratis fram till den 8:e november.
Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)
Posted in Nyheter, tagged årstid, blåstång, Botrylloides, Botryllus, Saltö, sjöpung, tång, Tjärnö on september 25, 2014| Leave a Comment »
Den gångna helgen var jag på västkusten och letade efter spår av höst på stränderna och i havet. Det fanns många hösttecken och många strandväxter hade fått höstfärger men också passat på att efter torkan i somras blomma en gång till. Hittade både glasört och plockade en blombukett som skulle kunnat vara från i juli med prästkrage, rosor, styvmorsviol, rölleka, marviol, och många fler arter, och inte mitten september.
Glasört, när den är ung och spröd är jättegod att bara snabbt förvälla och äta med lite smör ungefär som sparris. På hösten blir den praktfullt röd. Marviolen blommande för andra gången vackert bleklila mot den grå himlen.
Driftvallen en bit upp på stranden är fylld med torkat ålgräs (Zostera marina) som spolades iland senast när det blåste. Detta sker varje höst när mycket av årets tillväxt lossnar och spolas iland. Ålgräs användes förr i världen som tätningsmaterial i väggar.
Högtryck har dominerat under en vecka eller mer och vattenståndet var långt under hela helgen. I vattenbrynet låg plantor av spiraltång torrlagda. De flesta var hårt betade av strandsnäckor, så att bara mittnerven var kvar, men har fått nya grenar som sitter som en rosett från fästskivan. I topparna på de längsta grenarna finns välutvecklade förökningstoppar. Detta är tidigt för året och kan vara ett tecken på att även spiraltången har en andra omgång av förökningstoppar vissa år. Normalt brukar de nya förökningstopparna synas sent på året i november – december.
På plantan som ligger på stenplattor syns nya förökningstoppar på de gamla längsta grenarna. Några små tångplantor var också helt överväxta av två olika arter av kolonibildande sjöpungar. Botryllus schlosseri kallas blomsjöpung på svenska och ser lite ut som en oregelbunden formad blomma. Den andra arten Botrylloides sitter individerna i längre slingrande band. Den ser också mörkare ut. Båda kan täcka stora ytor och växter över tångplantor, på stenar och skal. Detta är helt klart ett lyckat år för dessa två arter av sjöpungar. Har aldrig sett så mycket av dem växande överallt på grunt vatten.
På tegelstenen sitter en massa blomsjöpungar. Den undre tångplantan är täckt av Botrylloides och den övre av Botryllus, samma som på tegelstenen.
Det finns också massor med små nya japanska ostron. Förökningen har varit bra i år genom den varma sommaren och höga vattentemperaturer.Det sitter massor på piren vid Tjärnö och i sundet mellan Tjärnö och Saltö. Så även om en del kommer att dö under vintern har denna nya art kommit för att stanna. Jag går vidare och njuter av de härliga höstfärgerna utmed stranden i solen, från rödbrun marips, framför gul strandråg och knallgröna välgödslade väster på gammal tångvall.
Posted in Nyheter, tagged östersjön, blåstång, film, forskning, Fortplantning, fråga/svar, Lena Kautsky, Tant Tång, tång on augusti 25, 2014| Leave a Comment »
Här är en liten film där Tångbloggens Tant Tång, professor Lena Kautsky, berättar om hur blåstången har fått det bättre.
Glada nyheter för alla tångälskare!
Posted in Nyheter, tagged algblomning, Askö, Askölaboratoriet, cyanobakterieblomning, Estland, Forskningsstation, Saaremaa, smaltång on augusti 12, 2014| Leave a Comment »
Den 25 juli flög vi till Estland på morgonen. Landade hämtade ut vår hyrbil, blank och som ny! Den blev ganska dammig efter alla turer på småvägar för att samla smaltång. Vi fick köra igenom en biltvätt, (det var toppen kul eller ett rent nöje för min del), innan vi lämnade tillbaka den – utan minsta repa.
Sen bar det av till Jonne Kotta´s forskningsstation på Ösel eller Saaremaa. Framme körde vi förbi stationen – den har byggts ut. Från att ha varit familjens hus, utedass och två nya stugor för övernattning står nu ett stort labb men kombinerad hörsal och kök, dusch, toaletter, kommande experiment utrymme, förråd och kursrum. Självklart fanns det tillgång till internet. Nu är det en station där det går utmärkt att ha en doktorandkurs eller möte.
Också något för alla från Askö att besöka när vi kommer till varvet i Kuressaare för att kolla bygget av ersättningsfartyget för Aurelia.
Det är långgrunt runt Saaremaa så det blev långa promenader för att komma ut till djupet där smaltången växer och samla både hela plantor och material för kommande analyser. På några av lokalerna var smaltången kraftigt påväxt av grönslick, rödsläke, och mycket Rivularia, som ser ut som en liten mörk kula och är en cyanobakterie.
Vi gjorde också en tur över till Dagö eller Hiiumaa. Det fanns stora ansamlingar av blågrönalger eller mer korrekt cyanobakterie blomningar mellan de två öarna. Samtidigt kunde vi läsa att den stora blomningen var över. Nästa morgon när jag skulle ut till Askölaboratoriet fanns en tät blomning i Uttervik.
Väl ute på Askölaboratoriet. Hysteriskt märka upp allt material, tillbaka till fastlandet och via taxi, till Södertälje och med tåg till Strömstad. Det funkade och under över alla under utan försening. Att ha möjligheten att blanda forskning med annat arbete är helt obetalbart. Mer om vad vi gjort mer med materialet kommer
Nu står de väl förvarade på Askölaboratoriet.
Posted in Nyheter, tagged Alg, årstid, öronmanet, östersjön, blåstång, förökningstoppar, forskning, Fortplantning, lågvatten, tarmalg, Tidvattenvariation, uttorkning, västerhavet, vågor on augusti 5, 2014| Leave a Comment »
Det är inte bara torrt på land och landväxterna tappar bladen, utan det långvariga högtrycket har också gjort att det är mycket av de alger som växer grunt ligger torrlagda i solen under många timmar varje dag. Det gör att även de grunt växande algerna har problem.
Den grundast växande tångarten, spiraltång klarar att ligga torr i gassande solsken. Förökningstopparna ser ut som någon har tappat mängder med pärlor på stranden.Senare på året kommer förökningstopparna att ha försvunnit och spiraltångens plantor ser små ut med nya gröna toppar.Blåstång klarar inte att torkas ut lika mycket och växter lite djupare och sågtång hittas alltid under det lägsta vattenståndet och tål knappt att bli uttorkad alls. Hur mycket uttorkning och hur långe de olika tångarterna tål att ligga torrlagda är en av de faktorer som gör att det finns en zonering av arter från de grunt växande till de som förekommer på större djup. Många fintrådiga arter av alger tål uttorkning dåligt.
Med varierande vattenstånd och små vågor som rullar in mot stranden sorteras större och mindre skalbitar som bildar ett vackert vågigt mönster – ett minne efter när vågorna kom in vid förra högvattnet. Varje dag när jag kommer ner till viken ser mönstret annorlunda ut.
En av dagarna hade det kommit in ganska många öronmaneter, men vinden hade drivit upp dom på stranden och när vattnet drog sig tillbaka blev de kvar på sanden och torkade in. Torra blanka skinn där de fyra ringarna eller öronen som gett den dess namn fortfarande syns. Det har varit en härlig sommar utan mycket maneter av något slag och definitivt inga brännmaneter. Toppen för oss badare.
I små vattensamlingar som blir kvar under lågvattenperioden växter blåstång och Sargassosnärjan, en nyinvandrat art som hittades i området vid Tjärnö marina station under mitten av 1980-talet och nu växter överallt. Den kunde sprida sig snabbt genom att en planta både har ägg och spermier och kan bilda nya små groddplantor själv. Speciellt i hamnområden på småstenar och skal där det inte växte några stora alger förut är den vanlig. Där ser den lite ut som en enebuske och kan bli stor hög med ett rikt liv av många små kräftdjur och snäckor. Andra arter i den grundaste delen är olika grönalger som frodas i år. Varmt och lågvatten – kan de torkas ut och hinna med en generation till. Det syns tydliga tecken på att tarmalgen håller på att föröka sig är de vita tömda delarna av algen. Hela cell innehållet har delats upp i många hundra sporer per cell. Var kommer de att sätta sig fast och hur ser det ut under de närmaste veckorna. Mer om detta från Östersjön under veckan. Detta och en rapport från resan till Estland så klart. Vill du veta mer om vad som händer i strandzonen och i tångbältet- fortsätt följa oss.
Posted in Nyheter, tagged Alg, alg-kock, Askö, Askölaboratoriet, Chondrus crispus, Codium fragile, Crossastera gigas, gaffelgrenad svamptång, havssallat, japanskt jätteostron, karragentång, Kautsky, knöltång, marin matlagning, Oskar Nyberg, recept, Saccharina latissima, sockertare, tarmalg, tång, tångchips, tånglasagne, Tjärnö, Ulva intestinalis, Ulva lactuca on juli 31, 2014| 2 Comments »
En galet varm sommar började för mig i föreläsningssalen på Frescati Backe uppe på Stockholms Universitet en regnig morgon i juni. Den efterlängtade kursen i marinbiologi startar efter att ha betat av grundkurser i två år. 14 studenter i ett litet klassrum kommer att tillbringa sommaren tillsammans på Askölaboratoriet och Tjärnö marinbiologiska laboratorium med allt det innebär; tidiga mornar, sena kvällar och intensivt lärande. Inte trodde jag att det skulle bli oerhört mycket återkoppling till min tidigare yrkesbana som kock.
När vi fiskade upp provtagningsnäten en tidig morgon på Askö hade en grupp fått en hungrig gädda (fastställt efter en magsäcksanalys som resulterade i tre små spiggstackare) på 2,7 kg. Efter analyser av gäddan fileades den enligt konstens alla regler varpå den smörstektes och serverades med finhackad persilja till hungriga studenter. Senast jag själv åt gädda var nere på stjärnkrog i Tyskland där vi gjorde gäddqueneller/frikadeller (Haechtklösschen) för 6 år sedan!
Spigg är mums för gäddan!
Efter att ha spanat in tångbestånden (och så mycket mer) i Östersjön under två veckor så styrdes kosan västerut där ett helt annat ekosystem (och ett helt annat tångbestånd!) skulle studeras.
Första lördagen på stationen samlades hela kursen för att tillsammans laga middag där vi lekfullt experimenterade med havssallad (Ulva lactuca) ihop med rimmad gurka och sesamfrön, Knöltång (Ascophyllym nodosum)-toppskott uppsmakat med vinägrett på dijonsenap, vinäger, honung och soja. Därtill gjordes riktigt smaskiga chips på sockertare (Saccharina latissima) på två olika sätt, stekta och ugnsbakade.
Diskussionen om de respektive sensoriska upplevelserna (smakade det gott eller bara konstigt?) var oerhört kul och givande. Till tången inmundigades japanska jätteostron (Crassostrea gigas)på flera olika sätt. Klassiskt råa, gratinerade med parmesanost och den riktigt vilda varianten “ostronkräm” (en grå majonäs där äggula ersatts med…ja, ostron.)
Japanskt jätteostron är en rejäl matbit.
Det hackas och kryddas inför lördagens middag.
Bara några dagar efter denna djupdykning (västkusthumor?) i havets läckerheter så blev det dags igen, då genom ett kul sammanträffande Stefan Eriksson, årets kock 2005, med familj kom på besök på stationen. Matglada forskare bidrog med olika matnyttigheter och tillsammans laborerades det lekfullt i köket med snabbhalstrade ostron, blåmusselbuljongkokt- och rå snultra, tångchipsen gjordes igen av både havssallad, tarmalg och sockertare (Ulva lactuca, Ulva intestinalis och Saccharina latissima). Den här gången i något större skala och med lite bättre intrimmade metoder, 150 grader i 6-8 minuter på oljat hålbläck i varmluftsugn (inte för kraftig fläkt, då blåser algerna bara bort).
Kvällens råvaror snyggt upplagda i väntan på tillagning.
Stefan Eriksson, årets kock 2005, halstrar ostron.
Under kvällen utfördes en sensorisk analys (smaktest) av blåmusslor från både väst- och östkust, tyvärr utan konsensus om vilken kust som bidrar med bäst musslor. Testa gärna själva!
Vilken oerhört lärorikt och spännande kväll där jag fick höra kunskap om allt från hur sakerna växer och fungerar i de marina systemen i området till hur man bäst äter hela härligheten!
Nisse Kautsky, professor, blåmusselexpert och känd skaldjurskonsument delar med sig av sin visdom och passion till Stefan med familj
När man ändå är på västkusten, har matintresse, tångintresse och snorkelutrustning så varför hejda sig här?
Vi delar logement med en grupp studenter från Göteborgs Universitet varvid några delar samma brinnande intresse av havets läckra flora. Två tjejer ställde sig och svängde ihop en tång-lasagne av sockertare (Saccharina latissima) med tång istället för pastaplattor. Resultatet blev mycket smakligt.
Någon dag senare hade vi samlat på oss gaffelgrenad svamptång (Codium fragile), som vi torkade i ugnen med målet att använda den likt svamp.
Den torkade svamptången stekte vi i rikligt med smör tillsammans med finhackad gul lök och vitlök och svepte sedan in i en omelett. Jag kan ärligt säga att smaken var riktigt fin, men svamptången var långt ifrån behaglig att tugga på. Jag ser det som en kul utmaning inför kommande projekt.
Här ser ni mig preppa gaffelgrenad svamptång inför middagen.
Säg omelett! Med gaffelgrenad svamptång.
Än är det inte slut på tånglagningen, ovan nämnda tjejer hade i samband med inhämtningen av Codium också tagit in en massa karragentång/pärlmossa/brosktång (Chondrus crispus, som den kan kallas på latin).
Att se dessa alger under vatten en solig dag skulle kunna få vilken tuffing som helst att bli tårögd. De har en vaxlik hinna på sina toppar som gör att de reflekterar blått ljus, det kallas att de iridiscerar. Det skimrar otroligt vackert i blått och lila, likt pärlemor där de svajar i strömmarna.
Dessutom är det en viktig alg inom matindustrin ur vilken man utvinner karragen. På samma sätt som gelatin används till att göra puddingar tjocka och fasta används karragen som en konsistensgivare. Som kock blir jag otroligt glad av att kunna uppnå en dallrig konsistens till mina desserter utan att tillsätta avkok av slaktrester, vilket gelatin de facto är. Allt som krävdes var att koka upp några nävar rensade Chondrus toppar med lite vatten och laka ur karragenet, sila av och därefter blanda med mjölk och hallonsylt och sedan ställa in i kylen för att svalna och stelna.
Dallrande tångpudding till dessert
Jag var inte med vid kokandet av dessa men fick njuta av resultatet som var slående gott! Enligt uppgift gav kokningen av tången ifrån sig en otroligt intensiv doft av… tja, kokt tång. Det är knappast något man vill smaksätta sin dessert med, men jag kände inte ett spår av den smaken i den färdiga puddingen.
Imorgon blir det till att sätta sig på tåget från Strömstad och vinka farväl till västkusten för den här gången.
Hoppas ni kan bli nyfikna på de fantastiska möjligheter som svajar under era fötter när ni simmar omkring i havet.
Tack för mig!
P.S. Pröva att säg “Västkustsk skrubbskädda” snabbt några gånger. D.S.
Oskar Nyberg, student vid SU, marinbiologiprogrammet år 3.
(Tidigare kock, bl. a som kock på Lydmar Hotel, kökschef vid Södra Teatern, och kreativ kock för Nowyourecooking.tumblr.com)
Posted in Nyheter, tagged Askö laboratoriet, Askölaboratoriet, blåstång, Bottenhavet, Naturmorgon, nyheter, Skagsudde, smaltång on juli 24, 2014| 2 Comments »
Juli månad lider mot sitt slut. Tångbloggen är på väg till Estland för fortsatta studier men innan dess känns det på sin plats att skriva några rader om Naturmorgon för en vecka sedan. Så här kommer lite bilder från ett par fantastiska dagar på Skagsudde inför och under sändningen. Njut!
Första natten den 10de juli, bodde vi vid Bottenhavet med en underbar utsikt över grannviken till Skagsudde och fyndet av en ilanddriven gren av en smaltångsplanta. Fotspåret i sanden visar på storleken. Den är verkligen liten och smal som namnet anger.
Dag 1 spenderades med att undersöka området och planera för intervjuerna i glittrande solsken. Klipporna består av vacker ögongranit- igen ett talande namn.
Lena Näslund programledare och fältreporter testar och förbereder intervjuerna dagen innan istrålande solsken. Härlig dag! Och vi kunde även passa på och samla material till våra finska kollegor – både han- och honplantor. Vi hittade också en blåstångsplanta.
Dag 2 upp i gryningen, dvs vid 4.30. Sveriges radio bussen är redan på plats när vi kommer till Skagsudde strax efter 5.00 med mikrofonerna inriktade mot sändningsplatserna, vid stranden för att berätta om livet i Östersjön speciellt tång så klart, de spännande strandängsväxterna och de större och mindre hällkar fyllda med näckrosor, blommande sileshår eller helt uttorkade. Familjens katt var med överallt.
Ljuset är helt annorlunda tidiga morgnar och det var lite svalare när Lena Näslund startade sin intervju med Tångbloggens Ellen där lyssnarna fick höra om just smaltångens unika förökningssätt och till sist samlades vi alla vid bastun och Ellen och Ove pratar om det lyckade fisket.
Nu står plantorna som samlades in i rännan på Askölaboratoriet och väntar på att vi kommer dit med vårt estniska material och att våra finska kollegor från Åbo universitet kommer och hämtar sitt material på måndag när vi är tillbaka från Estland.
För den intresserade så sänder Naturmorgon från Koster den 2 augusti. Tångbloggen hoppas på att det kommer att handla lite om alger såklart och kommer att rapportera från västkusten om sommarens egna observationer.
Posted in Nyheter, tagged östersjön, blåstång, Bottenhavet, Ellen Schagerström, forskning, Lena Kautsky, Lena Näslund, marinbiolog, Naturmorgon, P1, smaltång, Tant Tång, tång, Tångbloggen on juli 9, 2014| Leave a Comment »
Sommar, semester och radio i hängmattan.
För den morgonpigga kan vi tipsa om att Tångbloggen kommer att medverka i P1’s Naturmorgon på lördag, för tredje året i rad. Det blir smaltång, Bottenhav och Sveriges vackraste plats (enligt oss).
Följ med oss bland klippor och hav på lördag 12/7 kl 06:10.
För den morgontrötte kan man såklart även lyssna på hemsidan eller ladda ner programmet.
Tant Tång på väg till havet
Har du frågor om tång efter programmet är du givetvis varmt välkommen att skicka oss ett mail. Kontaktuppgifter finns under fliken Kontakta oss.
Tångbloggen 