Posted in Nyheter, tagged Alg, Almedalen, östersjön, blåstång, Briggen Tre Kronor, film, fintrådiga alger, fiske, forskning, grönslick, Lena Kautsky, tång on juli 9, 2016| 2 Comments »
Under Almedalsveckan var Tångbloggens egen Tant Tång, professor emeritus Lena Kautsky, såklart med och informerade om livet i havet ombord på Briggen Tre Kronor.
Bland annat gjordes en film när Lena visar hur den fintrådiga algen grönslick (Cladophora glomerata) påverkar fisk som gädda och abborre genom att skugga den för Östersjön livsviktiga blåstången.
Grönslick växer nära ytan och bildar ofta en grön bård längs klippstranden.
Posted in Fakta, Nyheter, tagged Alg, östersjön, betning, blåstång, Elachista fucicola, Electra crustulenta, HavetsHyreshus, Idotea, Lena Kautsky, Littorina fabalis, Littorina obtusata, ostkust, tång, tånggråsugga, västkust on juli 6, 2016| 4 Comments »
Precis som på land där trädkronan av en ek som stått fritt ute på ett fält och kunnat breda ut sig, tallen som blivit sned av vinden från havet och enbusken som är helt kal nedtill där fåren betat av alla skott så högt upp de nått på stammen, avslöjar färg, växtform, hur betad och påväxt tångruskan är den miljö den vuxit till i och påverkats av.
Både på ost- och västkusten är tång en viktig art för många små ryggradslösa djur, som snäckor, tångmärlor, havstulpaner och musslor.
Det som kännetecknar blåstång är de parvisa flytblåsorna. De hjälper till att hålla tångplantan upprätt i vattnet och de är fyllda med syrgas som tången producerar under de ljusa timmarna på dygnet. Att flyta och stå upprätt i vattenmassan är viktigt på platser som är skyddade från mycket vågor för att inte tångruskan skall bli liggande på botten. På ställen med kraftig påverkan av vågor, finns former av blåstång som saknar flytblåsor. Här gör vattenrörelserna att tången far fram och tillbaka i vattnet och de får då tillgång till ljus, koldioxid och näringsämnen för sin tillväxt.
Med lite träning är det lätt att känna igen om en tångruska vuxit i Östersjön eller på västkusten vid högre salthalt, där den bara finns grunt, precis i vattenlinjen. De som kommer från västkusten är vackert olivgröna överst och nere vid basen på grenen ofta mörkt gröna. Östersjöns tång är mer gulbrun i de övre delarna och mörkt brun vid basen.
Blåstång från Östersjön (t.v) och västkusten (t.h)
Om det kommer ut mycket näringsrikt vatten där tången växer förändras sammansättningen av algarterna som växer som påväxt på den. I rent vatten syns små tofsar av tångludd, Elachista fucicola på tången.
Bild med påväxt.- Elachista och Electra
I vatten med höga halter av fosfor och kväve gynnas snabbväxande grönalgsarter som grönslick, Cladophora glomerata och olika arter av tarmalger, t.ex. Ulva intestinalis. De växer naturligt på klippor, stenar och på sommaren. När de växer direkt på tången är det ett tydligt tecken på att vattnet är näringsrikt.
Det finns många små ryggrdaslösa djur både olika snäckor och små kräftdjur som havsgråsuggor och tångmärlor som äter fintrådiga alger och tång. När det blir riktigt många havsgråsuggor kan de beta så hårt på tången att hela beståndet skadas och blåstången kan t.o.m. försvinna från ett större område. En orsak till att det kan finnas massor med havsgråsuggor är att det inte finns tillräckligt med fisk som annars äter upp dem och håller nere mängden.
Bild 4 betad tång och 5 färgvarianter av Idotea
Snäckor, t.ex. schackmönstrad snäcka Theodoxus fluviatilis äter bara små, små alger och tånggroddplantor med sin rasptunga. När tångens groddplantor blir större än 0,9 mm, är de säkra från dessa snäckor.
På svenska västkusten finns det flera arter av släktet Littorina, strandsnäckor som äter tång. Den största arten Littorina littorea klarar att äta ganska stora groddplantor.
Bild 6 på Massor med Littorina i standlinjen som äter av de på de nya groddplantorna som producerades runt fullmånen vid midsommar!
Lägg in filmen här om befruktningen här?
Littorina fabalis och Littorina obtusata använder blåstång att lägga sina äggsamlingar på. För mer detaljer om dessa snäckors beteende se postern som presenterades på Nordic Oikos i Åbo i februari 2016.
Ge Länk till tidigare inlägg på bloggen.
Nästa gång du kommer ner till din favoritbadklippa, ta en stund och fundera på hur blåstången ser ut, och om du t.ex. hittar, små nya groddplantor som visar att den kan föryngra sig. Har du frågor får du gärna höra av dig till oss.
Posted in Fakta, Uncategorized, tagged Alg, Östersjösallat, östersjön, blåstång, forskning, genetik, Helsingfors Universitet, Monostroma baltica, Pilayella littoralis, trådslick, Tvärminne Zoologiska station on maj 8, 2016| Leave a Comment »
I helgen gjorde vi en tur ut till Vattuholmarna rakt ut i ytterskärgården från Räfsnäs. Tången är mycket överväxt med trådslick, Pilayella littoralis även här ute i ytterskärgården. Många av förökningstopparna som finns uppe vid ytan är fyllda med syrgas och helt uppblåsta. Vattnet är ännu för kallt för att ägg och spermier skall ha hunnit bli mogna men håller värmen i sig kan det bli en tidig förökning i år – kanske redan om två veckor runt den 21 maj vid nästa full måne? Platsen ligger i ett smalt sund – och skyddat från vågor och kommer att kunna värmas upp fort i det varma vädret.
Det mest spännande fyndet var en grönalg, Östersjösallat, Monostroma balticum som kan bilda upp till 25 cm långa tunna blad ett cellskikt tjocka. De har en osäker systematisk status där det behövs genetiska studier. Ett samarbete är på gång med kollegor från Tvärminne Zoologiska station och Helsingfors universitet.
Posted in Nyheter, tagged östersjön, blåstång, Carl XVI Gustaf, kungen, kungen 70 år, Kungliga Dramaten, Ragnar Elmgren, smaltång, tång on april 29, 2016| 1 Comment »
För att fira Konung Carl XVI Gustaf 70-års dag gavs en unik föreställning ” En afton om Östersjön – hoppfullhet och hot” till hans ära på Kungliga Dramatens scen på måndagen den 25 april. På scenen deltog över 10-talet forskare tillsammans med ledande personer från olika myndigheter och politiker som berättade livfullt om vad som händer i Östersjön. Allt ifrån de långa geologiska förändringar som skett till utveckling av nya arter till det säkerhetspolitiska läget idag.
Ett mycket dramatiskt ögonblick var när professor emeritus Ragnar Elmgren från Stockholms Universitet pratade om vilka arter som hittas i Östersjön idag. Plötsligt dimper det ner en stor knöltångsplanta från taket och landar på scenen bakom honom!
Ragnar konstaterar att denna art inte klarat att invandra till Östersjön för att den inte tål den låga salthalten här. Den vanliga tångarten som många känner till, blåstången, är däremot en viktig art för livet i Östersjön, eftersom många arter finner skydd eller hittar små kräftdjur att äta i tången.
Det är nu som den för Östersjön unika arten smaltång gör sin entré på Dramatens stora scen, när Ragnar plockar fram den ur sin ficka. Smaltången har bildats ur blåstången för bara några tusentals år sedan och är Östersjöns enda kända endemiska art, vilket betyder att den enbart finns här och ingen annan stans i världshaven.
Tång luktar hav och den går också bra att äta. En som smakat på smaltångssnittar (se tidigare inlägg) är Kungen, vid ett besök på Askölaboratoriet.
Att skilja de två arterna smaltång och blåstång åt när de växer på samma plats är relativt lätt. Smaltången gör skäl för sitt svenska namn. Bålen, eller grenarna är mycket smalare än blåstången och den har aldrig de flytblåsor som gett blåstången sitt namn.
Mellan presentationerna på scenen underhölls vi i publiken med vacker musik från blåsorkestern och sång. Bland annat en tolkning av Evert Taubes ”Rönnerdal han dansar över Sjösala äng”, där det i bakgrunden svajade gröna blad från en vacker sjögräsäng.
Föreställningen avslutades med alla medverkande på scenen där Kungen framförde sitt tack för en givande kväll och uttryckte sitt stora intresse för miljöfrågor och speciellt Östersjön.
Grattis på födelsedagen, Kungen! önskar vi på Tångbloggen.
Posted in Fakta, Uncategorized, tagged Alg, östersjön, blåstång, Enteromorpha, grönslick, kiselalger, ljusmätning, Monostroma, strutsallat, tarmalg, tång, temperaturmätning, Ulva intestinalis, Ulva lactuca on mars 29, 2016| 2 Comments »
Strandpromenaden på Annandag påsk gav flera positiva vårtecken. Ett var de vackra ljusgröna tunna bladen av strutsallat, (Monostroma grevillei)som växer på stenar och större sandkorn eller på olika vattenväxter. Detta är en typisk vårart och kan bli ca 1-1,5 dm stor, och går att hitta i strandzonen antingen fastsittande eller så småningom lossnar de strutformade bladen och driver in i skyddade vikar. Den likarna lite havssallat (Ulva lactuca) och östersjösallat (Monostroma balticum), men såhär års finns det ingen risk för förväxling för de andra två arterna är arter som förekommer på sommaren. De har också tjockare blad eller båldelar.
Titta noga på fotot på spetsen av det stora bladet åt vänster, så ser du små bubblor. Det är det syre som algen producerar när den tillväxer och som bidrar till att öka syrehalten i havet.
En annan art som tål lite kallare vatten än grönslick är tarmalg (Ulva intestinalis, tidigare kallad Enteromorpha intestinalis). Den börjar dyka upp på stenar och klippor i strandkanten redan nu. Dessa uppblåsta trådar är ännu så länge korta och ligger som lite krulliga gröna trådar på stenen. Också går det att se syrebubblor i tråden.
Den sista arten som finns hela året runt men växer till på våren är trådslick (Pylaiella littoralis). Hittade en liten tångplanta som var helt överväxt av trådslick. Trådslicken kommer att öka nu under de kommande månaderna och täcka mycket av tången.Det vita som täcker den torrlagda delen av stenen är intorkade kiselalger. Det är de som gör så att det ser ut som om någon målat alla klippor och stenar i skärgården vita på våren när det blir lågt vattenstånd och kiselalgerna som tidigare var gulbruna i färgen torkar in och förlorar sitt pigment.
Ännu så länge är det inte mycket djurliv i den grunt sittande blåstången. Hittade en och annan snäcka under stenarna i strandkanten. Inte så konstigt, vattentemperaturen är ännu bara några grader plus. Har satt ut ett par små temperatur- och ljusmätare för att följa förändringarna under de kommande månaderna. En sitter nära bryggan och en inne i ett tångbälte. Att ljusmängden skiljer sig är säkert men hur är det med temperaturen? Var blir det varmast fortast? 
Mätinstrumentet är den lilla vitaktiga saken fastknuten med tandtråd på en sten. Tandtråd är ett utmärkt material för oss forskare som vill fästa saker på olika föremål i vattnet, vattenfast och lite seg men sliter inte sönder material.
Posted in Fakta, Uncategorized, tagged Askö, östersjön, blåstång, Enteromorpha, erosionsskador, Färjetrafik, Fucus vesiculosus, lågvatten, Spirogyra, Tarmalger, Tidvattenvariation, vårtecken on mars 20, 2016| Leave a Comment »
I Östersjön är tidvattnet försumbart, bara ca 2 cm. Vågsvallet från de många stora färjorna som kör genom Stockholms skärgård skapar stora svallvågor som skapar ett algbälte, som liknar det som finns på en tidvattenskust. Den regelbundna översköljningen av klippor och stenar utmed färjeleden gör att det bildas ett tydligt bälte av gröna alger ovanför vattenlinjen.
Under våren består detta bälte av t.ex. Spirogyra arter och på sommaren av grönslick (Cladophora glomerata) och olika arter av tarmalger (Enteromorpha spp.). Precis nedanför grön algsbältet bildas en zon av blåstång, Fucus vesiculosus. Vågorna som skapas av färjetrafiken är tillräckliga för att hålla algerna fuktiga så att de inte torkar ut innan nästa färja passerar.
Det dagliga svallet från färjorna påverkar också samhällena i de små vattensamlingarna kallade hällkar. Om du vill veta mer om dessa förändringar ta en titt på artikeln av Östman och Rönnberg ” https://www.researchgate.net/publication/290921186_Effects_of_ships’_waves_on_rock-pools_in_the_aland_archipelago_Northern_Baltic_Sea” Fotografierna är från förra veckan när jag var på väg hem från Mariehamn till Stockholm. De mindre positiva effekter från färjetrafiken är den kraftiga erosionen av de mer sandiga kuststräckorna där träd ramlar när rötterna inte har kvar något fäste och stränder successivt håller på att försvinna. Längst ner ansamlas stenar och block längs stranden, som är så grova att de inte spolas bort. Med tiden kan de också bli beväxta med grönalger och kanske t.o.m. blåstång om det är tillräckligt stora stenar och block som ligger still och inte rullar runt.
Det är inte alltid som orsaken till att grönalgsbältet syns ovanför vattenlinjen.Det kan också vara ett tecken på att det blivit lågvatten i Östersjön och det är vanligt såhär års. På våren i mars blir det ofta lågt vattenstånd i Östersjön i samband med högtryck. Här nedanför är dels en bild från Räfsnäs nära Kapellskär på svenska kusten och en bild från den sandiga långgrunda kusten i Estland runt Saaremaa.
Just denna strand som nu ligger torrlagd finns vid varvet i Nasva, där Askölaboratoriets nya forskningsfartyg byggs. Lågvatten ett av många härliga vårtecken!
Posted in Nyheter, tagged Alg, Askö, Askölaboratoriet, östersjön, blåmussla, blåstång, kantnål, Mytilus, nyheter, Radix peregra, slamdamsnäcka, Spirogyra, tång, vårblomning on mars 6, 2016| 1 Comment »
På morgonen på väg ut till Askölaboratoriet låg det ganska mycket is i viken efter de kalla och klara nätterna i veckan. Målsättningen med resan var att ta upp och flytta trådbackar med fastsatta tångplantor så att de hamnade utanför området i hamnen på Askö som kommer att muddras för det nya fartyget. Gömt inne ibland tång hittade vi små tångsnällor, blåmusslor och en slamdamsnäcka.
Det som avslöjar att det börjar bli vår i havet fastän vattnet är kristallklart och man kan se botten på flera meters djup är att klippor och stenar under ytan skiftar i brunt eller har små slingor av grönt som täcker dem.Det krävs en skarp syn och uppmärksamhet på vad du skall kolla efter.
I luppen inne på laboratoriet ser man att det är långa ogrenade trådar. Med en stark lupp eller mikroskop förstår man lätt varifrån släktet som heter Spirogyra fått sitt namn.
I cellerna syns långa spiralformade kloroplaster
.
Det börjar bli dags att följa våren i havet inte bara på land. Men ännu är det kallt i vattnet –bara 0,4 0C!
Posted in Fakta, tagged Alg, östersjön, blåstång, förökning, Fucus vesiculosus, Räfsnäs, Råttviken, tång, tångvall on januari 31, 2016| Leave a Comment »
Hur viken strax norr om Räfsnäs fått sitt namn Råttviken har jag inte kunnat lista ut men nästa vik heter Ormviken så det är möjligt att någon sett både råttor och ormar i dessa två vikar. Det var grå väder, alen avtecknade sig mot himlen och inne i viken låg det stora mängder med inblåst tång.
Att det blåst bra och varit riktigt kraftiga vågor syns på att i tångvallen gick det att hitta många tångplantor sittande på större eller mindre stenar. 
Blåstångsplantorna var ca 25-30 cm höga med många grenar från samma fäste. När de är så långa kommer de att kunna bilda förökningstoppar till sommaren.
Tog upp några och kollade och det börjar finns små, små, förtjockningar i många av topparna. Det är tecken på att anlagen finns där. Anlag syns på det vänstra skott toppen. Många av skotten var kraftigt betade av havsgråsuggor. Det är ett tecken på att det finns gott om betare i vattnet utanför.
Blir det varmt i vattnet så kommer de att börja växa och i slutet av maj – början av juni vara mogna. Men det dröjer ett tag till. Ännu så länge är det bara ca 5 0C i vattnet.
Nästa vecka startar Nordiska Oikos konferensen i Åbo. Tångbloggen finns på plats och kommer att rapportera om spännande marin och sötvattensforskning.
Posted in Fakta, Uncategorized, tagged blåmussla, blåstång, borstnate, bryggstockar, Gammarus, havsgråsugga, Svanar, tång, Vattenväxt on januari 1, 2016| 1 Comment »
De sista dagarna innan nyår har solen ibland kommit fram och lyst på stockarna som lagts upp i hamnen från någon brygga som renoverats. Stockarna har en fin påväxt av blåstång och blåmusslor.
Tjusiga gamla rostiga spikar stack upp ur stockarna.
Ett svanpar är flitiga gäster och simmar runt i området och letar mat. De är huvudsakligen växtätare och äter olika vattenväxter men även smådjur inne ibland tångruskorna. Vattnet var så klart att både huvud och hals syntes men det gick inte att se vad de plockade att äta.
Under hamn promenaden på nyårsdagen var det blåsigt och kallt. Med blåsten har det drivit in en del lösa vattenväxter och lite tång med småkryp. För att vara såhär års är det kallt i vattnet men ännu ingen is.
Smådjuren verkar nästan ligga i dvala, och lätta att fånga in. Intrasslade inne ibland tångruskorna hittade jag en liten tångsnälla som var helt stilla tills den kom upp ur vattnet och blev lite varm i handen. Ihopsamlat blev det många olika arter av smådjur. På fotot syns en liten båtsnäcka, Theodoxus fluviatilis, blåmussla både en mörk nästan svart och en med ett ljusare brunt skal, en nattsländelarv med ett hus byggt av tångbitar. Tångmärlan, Gammarus och havsgråsuggan, Idothea hann och smita innan jag kunde fånga dem. Det gröna skottet är ett övervintringsskott.
Det intressantaste fyndet var flera flytande övervintringsdelar hos borstnate, Stuckenia pectinata (tidigare kallad Potamogeton pectinatus), en vanlig rotad vattenväxt i Östersjöns grunda vikar med låg salthalt. På sommaren kan den bilda som täta skogar av långa skott. Hittade en liten bit av ett skott drivande tillsammans med de typiska övervintrande delarna kallade turioner. Dessa är spridningsenheter för denna art och flyter under vintern och gör att de kan spridas långt. När det blir varmare i vattnet sjunker de till botten och rotar sig i någon ny vik.
Letade efter om det syns några anlag till blåstångens förökningstoppar men ännu syns inget tydligt. Det som syns på lite äldre delar är små mörkt gröna kulor av en cyanobakterie kallad Rivularia atra. Den gulbruna runda knölen är en gammal vissen förökningsknopp.
Fler rapporter kommer såklart nu när jag har en första parkettplats vid en egen strand och hålla koll på vad som sker i vattnen i norra Östersjön.
Posted in Nyheter, Uncategorized, tagged östersjön, BalticSea 2020, Björnöfjärden, blåstång, forskning, Fucus vesiculosus, groddar, restaurering, tång on december 16, 2015| 3 Comments »
Som vi tidigare berättat om på Tångbloggen, så deltar vi i ett projekt inom BalticSea 2020 där vi undersöker varför blåstången (Fucus vesiculosus) försvunnit från Björnöfjärden i Stockholmstrakten.
Under maj månad i år utförde vi flera experiment för att avgöra om de få tångruskor som finns kvar i Björnöfjärden fortfarande kan föröka sig, eller om de är för gamla.
Vi har även designat en metod för att kunna så in ny tång, där vi knutit fertila grenar i buketter på ett flytande galler som hängts över kakelplattor så vi efter fortplantningen kan räkna antalet nya små bebisar.
Denna metod använde vi för att undersöka om vattenkvaliteten i Björnöfjärden förbättrats tillräckligt för att tången ska kunna fortplanta sig. Vi satte in fin, frisk tång från Ekenäsviken på galler inne i Björnöfjärden. Som kontroll satte vi även en likadan uppsättning ute i Ekenäsviken på en botten utan närliggande tång. Om vi hittar bebisar på plattorna efter fortplantningen betyder det att tången kan fortplanta sig.
Nu har vi äntligen fått tid att räkna av plattorna som förvarats i frysen sedan juni för att se hur det har gått. Resultaten var minst sagt tydliga.
På plattorna inne i Björnöfjärden hittades några få, missbildade groddar. På plattorna ute i Ekenäsviken såg det däremot desto bättre ut.
Fullt med små vackra, droppformade tångbebisar! Resultaten visar glädjande nog att vår metod fungerar bra och kan användas för att återskapa tångsamhället inne i Björnöfjärden om vattnets kemi blir lämplig. För att följa hur det går med den biten, kika in på BalticSea 2020 och läs om fler delar i detta spännande projekt.
Tångbloggen 