Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Dilsea carnosa, god till sallad, köttblad, Lysekil, stekt ägg, Tångbloggen, Tångkalender, västkusten on december 2, 2022| Leave a Comment »
Köttbladet syns tydligt bland de övriga rödalgerna, här med berggylta och rödnäbba (blågyltans hona) ute vid Berggylteskär i Lysekil.Köttblad, Dilsea carnosa är en av våra mest smakrika rödalger på svenska västkusten. Den smakar lite som stekt ägg. Det enda är att den växer ofta på stjälken till stora tare arter eller på lite större djup så det är inte lätt att hitta och samla in lite exotiska mörkt röda till en sallad.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Alcyonium digitatum, bägarkorall, bladmossdjur, blåröd trollhummer, Buccinum undatum, Cariophyllia smitthii, Coccotylus, död mans hand, Dilsea carnosa, ficklampa, Galathea strigosa, köttblad, koralldjur, kräftdjur, Lithothamnion glaciale, ljus, Månadens alg, mossdjur, musslor, Odonthalia dentata, Pecten maximus, Phyllophora, Phymatolithon, rödalg, rödblad, Securiflustra securifrons, snäckor, Stor kammussla, taggig skorpalg, tandskåring, test, uppdrag, valthornssnäcka on april 5, 2022| Leave a Comment »
För några dagar sedan presenterade vi månadens alger – två arter av kalkinlagrade rödalger som har ger häftig violett rosa färg på stenar i västkusten. Arterna var taggig skorpalg, Lithothamnion glacialis och slät kalkskorpa, Phymatolithon lenormandii som de två tjocka pilarna utan nummer pekar på.
Det finns minst nio ytterligare arter i akvariet från Tjärnö marina laboratorium. Listan på de arter som jag lyckats bestämma hittar du här nedanför.
1. Rödalg, tandskåring, Odonthalia dentata
2. Mossdjur, smalt bladmossdjur, Securiflustra securifrons
3. Koralldjur, död mans hand, Alcyonium digitatum
4.Kräftdjur, blåröd trollhummer, Galathea strigosa
5. Rödalg, rödblad Phyllophora/Coccotylus, dessa är mångformiga och variabla i utseendet.
6. Rödalg, köttblad, Dilsea carnosa
7. Mussla, stor kammussla, Pecten maximus
8. Snäcka, valthornsnäcka, Buccinum undatum
9.Koralldjur, bägarkorall, Caryophyllia smithii
Värt att tänka på att det bara är i ett upplyst akvarium som dessa fantastiska röda, rosa och orange färger syns. På många meters djup blir de mörka och osynliga om du inte har med dig en ficklampa och kan lysa på dem.
Posted in Fakta, Nyheter, tagged alger, äta, Chorda filum, Dilsea carnosa, dulse, ektång, fingertare, Halidrys siliquosus, havssallad, hijiki, köttblad, kolasnöre, kombu, Laminaria digitata, media, nori, p4, P4 Extra, Palmaria palmata, radio, recept, Saccharina latissima, sockertare, Sockertång, sudare, tarmalg, tarmtång, tång, Ulva intestinalis, Ulva lactuca, wakame on juli 26, 2020| 8 Comments »
Idag måndag kan du höra Tångbloggen prata om hur man samlar och äter alger i P4 Extra klockan 14:15.
Det man ska tänka på är att alger innehåller jod, som man inte ska få i sig för myckat av. Livsmedelsverket rekommenderar en daglig dos på under 150 mikrogram för vuxna. Kvinnor som är gravida eller ammar ska vara försiktiga med algprodukter då för mycket jod inte är bra för foster/små barn. Har man problem med sköldkörteln ska man alltid prata med sin läkare först.
Plockar man sina egna alger är det såklart svårt att veta hur mycket jod de innehåller. Vi brukar ha 5 g torrvikt per dag som ett ungefärligt måttsnöre, men vi äter inte alger varje dag.
Alger är en naturlig del av kosten i Asien, där man ofta har den som smaksättare, i soppor eller som tillbehör till ris och fisk. Den passar även bra att slå in mat i, som maki-rullarna man får på sushi-restaurangen. Både i Asien och Afrika odlas alger storskaligt, både för att ätas men även för produktion av konsistensgivande medel.
Vi äter redan en hel del alger i Sverige idag, kanske utan att tänka på det. Många E-ämnen som finns i olika matprodukter är alger av olika slag. Till exempel E400 framställs ur brunalger och används som förtjocknings, stabiliserings- och geleringsmedel, bland annat i glass och efterrättsmixer. E407 framställs ur en viss sorts rödalg och kan ingå i ost, kakor, milkshake och alkoholdrycker.
Det finns ju även mer profilerade produkter som framhäver att de innehåller alger, som tångknäcke, tångbröd eller blåstångste.
Våra åtta favoriter bland de arter som växer längs svenska kusten är:
Om du inte har möjlighet eller lust att plocka egna alger utan istället vill handla dina alger i en asiatisk livsmedelsbutik, kan det vara bra att ha lite koll på vad de olika namnen betyder:
Wakame, brunalgen Undaria pinnatifida, har odlats i Japan sedan 700-talet. Söt och god, djup smak.
Hijiki (Sargassum fusiforme, syn. Hizikia fusiformis) en brunalg som är mörkare och fastare i konsistensen än kuki wakame, annars samma användningsområde. Ger skönhet, hälsa och tjockt svart hår enligt folktro. Kan dock innehålla höga halter av arsenik, beroende på vart den vuxit.
Nori– ark av tunnbladiga rödalger i släktet Pyropia (förut Porphyra) som avänds för att göra maki sushi, tamago nigiri och annat gott på sushitallriken. Löjligt goda att rosta i sesamolja.
Kombu – ett samlingsnamn för över 18 arter inom släktena Laminaria och Saccharina. Tjocka ark av brunalg, torkade, som används till buljong (dashi), smaksättning ris, picklad som tillbehör, te och till sushi. Ofta låter man den koka med i soppan, för att sedan ta upp den, hacka och servera som tillbehör.
Att äta alger verkar vara en växande trend här i västvärlden. De är goda att ha som en sallad eller smaksättare i en soppa eller som ett täcke på fisk istället för spenat. Makrill inlindad i sockertare på grillen blev väldigt smarrigt. Kanske kommer man kunna köpa en chipspåse med blandade algchips till fredagskvällen? Det skulle vi tycka om! Istället för salt kommer bagare kanske börja blanda in tångmjöl i brödet? Havslimpa!
Det finns massor av jättegoda algrecept på Internet, vi har bara länkat till några av dem, så varför inte prova något nytt i sommar? Prova alger!
Kelp behöver plats, solljus och lagom mycket näring för att bli av bästa kvalitet.
Posted in Fakta, Nyheter, tagged berggylta, Berggylteskär, blågylta, blåstråle, Dilsea carnosa, false Dulse, Gunilla Toth, köttblad, Lysekil, Månadens alg, månadens art, pressade alger, rödalg, rödalger, rödalgsbälte, rödnäbba, sjöborre, tavlor on februari 1, 2019| 3 Comments »
Under den kalla vintern värmer Tångbloggen upp sina läsare med köttblad, Dilsea carnosa, som februari månads alg. Oroa er inte, den passar även för veganer.
Dilsea carnosa är en bladformad alg som kan växa upp till 30-40 cm längd och 25 cm bredd i storlek. De stora, platta broskiga bladen fäster mot hårt underlag med en platt häftskiva. Allt eftersom bladen åldras, kommer nya mindre blad upp från häftskivan. På så sätt kan algen leva i flera år.
Köttbladet Dilsea carnosa syns tydligt bland de övriga rödalgerna, här med berggylta och rödnäbba (blågyltans hona) ute vid det väl namngivna Berggylteskär i Lysekil.
Fortplantningen sker under vintern, december till januari. Således inget att beskåda för den värmeälskande dykaren. Den återfinns på svenska västkusten, där den växer på stenar och block bland de djupare förekommande bestånden av stortare (Laminaria hyperborea) eller i det så kallade rödalgsbältet, på mellan 5-25 meters djup, beroende på hur klart vattnet är.
En sjöborre visar sommarens kollektion; en bit köttblad käckt på svaj.
Blåstråle (blågylta-hane) och köttblad. Det saknas inte färg i svenska vatten.
På engelska kallas den även för ”false dulse”, falsk dulse, för att den enda arten man kan förväxla den med i svenska vatten är just dulse, även kallad söl, som ju var månadens alg här på Tångbloggen för inte så länge sedan. Men till skillnad från dulse/söl så är köttbladet inte en alg man äter. Hur skiljer man då på dem?
Från en enda häftplatta växer det hela tiden ut nya blad, vilket ger sådana här vackra röda rosetter
Det klassiska provet är att bita en liten bit av algen och smaka. Är det köttblad kommer du känna den typiska smaken av stekt ägg. En omissigenkännlig karaktär som de flesta som gått en alg-kurs kommer ihåg. Som namnet vittnar om är köttbladet även köttigare och tjockare. Det känns fastare och mer som brosk att ta i än söl, som är tunn och sladdrig i jämförelse. Bålen kan även ha hål som med åldern utvidgas och kan ge gamla delar ett sönderrivet utseende.
Om det har varit små kräftdjur framme och betat på köttbladet kan man även se hur vävnaden runt skadorna har tappat sitt röda pigment och lyser i ljust grönt. Algen är ofta även ljust gulgrön uppe i spetsen på bladet, den äldsta delen, eftersom tillväxten sker nedifrån basen.
När något litet djur har varit framme och betat kan man lätt se hålet. Hittar du betes-skadan på denna bild?
Såhär vackert kan alger bli med lite omsorg. Hittar du de två köttbladen? Algerna är pressade av Gunilla Toth vid Tjärnölaboratoriet.
Trots det något skrämmande namnet är köttblad en vacker alg som passar bra att pressa till en tavla eller ett vykort. Passa på att leta på stranden efter en blåsig dag i sommar och se om du hittar någon som har spolats iland.
Tångbloggen 