Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tång’

Under en vecka kommer vi att vara på ön Helgoland i Nordsjön och delta på European Marine Biology Symposium, EMBS. Detta är det 50 året sen EMBS första symposium hölls på Helgoland. Resan ut från Hamburg var ganska blåsig när vi kom ut på öppet vatten och skumpig i en katamaran som for fram över vattnet trots 2-3 meter höga vågor. Ibland gick det att skymta Helgoland vid horisonten men det syntes inte mycket av hamnen när vi närmade oss land.

1 katamaran i solsken2 Helgoland i fjärran3 regn igen sikt alls5anlöper hamnen i Helgoland

Dag ett på symposiet fick vi höra lite om hur den första konferensen initierades. Helgoland var tidigt en plats dit biologer gjorde exkursioner. Bilden visar deltagarna på en biologisk exkursion till Helgoland 1865. Inför fotograferingen har de ställt upp sig med planktonhåvar. E. Haeckel som den konstnär han var är såklart helt klädd i vita kläder.

4 Biologisk exkursion

Professor Otto Kinne, startade EMBS 1967 som sedan har hållits varje år någonstans i Europa. Organisationen är liten och det är nästa års värdinstitution som bestämmer program och ordnar symposiet. Ett moment har funnits med sen start en 1967, är en tävling där den vinnande nationen får ta emot vandringspriset ” the Yellow submarin”. Tävlingen om denna förväntas bli hård i samband med 50 års jubileet. Efter flera intressanta föredrag om vikten av att samarbeta över ämnesgränserna och använda historiska data. För den som vill veta mer om förändringar i fisket i världen finns en bra länk här. 11 Ocean Past Plattform Cost Action Sen var det dags för lunch och tid att spana på den närmaste stranden. För att skydda stränderna mot vågorna finns stora vågbrytare runt piren.

6 Pir vågbrytare7 Porphyra

På dessa växte både grönalger av släktet Ulva, blåstång och olika arter av purpurhinna Porphyra spp.

8 Littorina

Jag hittade stora strandsnäckor, Littorina littorina och det roligaste fyndet var två små krabbor av en ny introducerad art, Hemigrapsus sanguineus.

9 Hemigrapsus sanguineus

I morgon kommer många av presentationerna just att ta upp ämnet introducerade, främmande arter, arter som transporteras medvetet eller omedvetet av oss människor till ett nytt havsområde, lyckas etablera sig och sprida sig och eventuellt ställa till olika problem. Fortsättning följer.

Read Full Post »

Igår kunde vi läsa i tidningen Dagens Nyheter att man har börjat odla sockertare (Saccharina latissima) i Kosterhavet uppe i norra Bohuslän.

Saccharina latissimaSockertaren kan bli nästan två meter lång

Seafarm, ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Göteborgs universitet, startade för ett och ett halvt år sedan och ska hålla på i totalt fem år. Projektledare är Fredrik Gröndahl, forskare på KTH. Det ska bli otroligt spännande att följa projektet tycker vi på Tångbloggen, som lyckligtvis har tillgång till första parkett från Saltö.
För den som inte har provat kan jag meddela att man kan lätt torka sockertare i varmluftsugn tills den blir krispig. Då är den helt underbar att äta som chips eller mala till pulver att ha på mat. De är bäst att plocka på våren, innan massor med andra djur och alger sätter sig på bladen som har växt sig stora under vintern.

Här på Tångbloggen har vi tidigare bloggat om odling av sockertare när vi var på kurs i Århus sommaren 2013 och besökte AlgeCenter. Där fick vi lära oss hur man sår ut sockertare på reprullar, som sedan sätts ut i havet när bebisarna blivit tillräckligt stora.

Saccharina latissima juveniles on ropeSmå sockertare på rep som ska sättas ut i havet för att växa till sig

Alger blir allt mer populära i Sverige. Tommy Myllymäki vann kock-EM i våras med en förrätt där alger ingick. Vi på Tångbloggen hoppas att algernas ökade popularitet även ska medföra att den ack så vanliga och felaktiga benämningen ”sjögräs” på alger ska försvinna. Det finns flera exempel ute i handel på att varor som helt klart innehåller alger, ibland står det även ”seaweed” på etiketten, har översatts med ”sjögräs”. Oss veterligen finns det få, om ens några dokumenterade fall av mänsklig konsumtion av sjögräs. För en biolog är det lika fel att kalla alger för sjögräs som att sälja griskött märkt ”biff”…

Seaweed SnackFinn ett fel…

Read Full Post »

Tidningen Nya Åland, mitt i Östersjön så att säga, hade en mycket trevlig krönika av Kiki Alberius-Forsman igår.

Fullmånen är alltid vacker och lite magisk. För den tång-medvetna har den även ett romantiskt budskap.

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

När månen hänger full över Östersjön i juli är det dags för tångforskaren att gå till labbet och arbeta

Read Full Post »

Naturskyddsföreningen kan man själv starta en insamling för att stöda något av föreningens arbetsområden:

Djur & natur
Hav & fiske
Jordbruk & mat
Klimat
Miljögifter
Skog

Ett ypperligt sätt att hjälpa och en bra present till den som inte vill ha fler koppar, espressomaskiner eller slipsar.

Hans Nilsson firar sin 50-års dag genom att starta en insamling för att rädda Östersjöns tångskogar från de negativa effekterna av övergödning. Känner man Hans och vill ge honom en present är det bara att klicka på knappen så kan man välja hur mycket man ger. Även om man INTE känner Hans är man såklart välkommen att stödja insamlingen. Målet är 6000 kronor.

Vi på Tångbloggen tycker att det är den bästa födelsedagspresent man kan ge.
Släng in en slant till Hans insamling eller starta en egen för något DU brinner för.

Read Full Post »

En ny artikel har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science av Ellen Schagerström, Helena Forslund, Lena Kautsky, Merli Pernoja och Jonne Kotta.

Författarna har jämfört thalluskomplexiteten (”buskigheten”) och kvantifierat abundans och biomassa hos de förekommande epifytiska alger och evertebrater hos de två tångarterna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) från Bottenhavet och runt den estniska ön Saaremaa, mer känd som Ösel i Sverige.

Du kan läsa hela artikeln HÄR helt gratis fram till den 8:e november.

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Read Full Post »

Den gångna helgen var jag på västkusten och letade efter spår av höst på stränderna och i havet. Det fanns många hösttecken och många strandväxter hade fått höstfärger men också passat på att efter torkan i somras blomma en gång till. Hittade både glasört och plockade en blombukett som skulle kunnat vara från i juli med prästkrage, rosor, styvmorsviol, rölleka, marviol, och många fler arter, och inte mitten september.
blombuketthöströd glasört
Glasört, när den är ung och spröd är jättegod att bara snabbt förvälla och äta med lite smör ungefär som sparris. På hösten blir den praktfullt röd. Marviolen blommande för andra gången vackert bleklila mot den grå himlen.

Driftvallen en bit upp på stranden är fylld med torkat ålgräs (Zostera marina) som spolades iland senast när det blåste. Detta sker varje höst när mycket av årets tillväxt lossnar och spolas iland. Ålgräs användes förr i världen som tätningsmaterial i väggar.

marvioldrivvall med ålgräs torrt

Högtryck har dominerat under en vecka eller mer och vattenståndet var långt under hela helgen. I vattenbrynet låg plantor av spiraltång torrlagda. De flesta var hårt betade av strandsnäckor, så att bara mittnerven var kvar, men har fått nya grenar som sitter som en rosett från fästskivan. I topparna på de längsta grenarna finns välutvecklade förökningstoppar. Detta är tidigt för året och kan vara ett tecken på att även spiraltången har en andra omgång av förökningstoppar vissa år. Normalt brukar de nya förökningstopparna synas sent på året i november – december.

spiraltång nya receptaklerspiraltång hårt betad

På plantan som ligger på stenplattor syns nya förökningstoppar på de gamla längsta grenarna. Några små tångplantor var också helt överväxta av två olika arter av kolonibildande sjöpungar. Botryllus schlosseri kallas blomsjöpung på svenska och ser lite ut som en oregelbunden formad blomma. Den andra arten Botrylloides sitter individerna i längre slingrande band. Den ser också mörkare ut. Båda kan täcka stora ytor och växter över tångplantor, på stenar och skal. Detta är helt klart ett lyckat år för dessa två arter av sjöpungar. Har aldrig sett så mycket av dem växande överallt på grunt vatten.

bottyllus stenbotryllus och botrylloides

På tegelstenen sitter en massa blomsjöpungar. Den undre tångplantan är täckt av Botrylloides och den övre av Botryllus, samma som på tegelstenen.

Det finns också massor med små nya japanska ostron. Förökningen har varit bra i år genom den varma sommaren och höga vattentemperaturer.Det sitter massor på piren vid Tjärnö och i sundet mellan Tjärnö och Saltö. Så även om en del kommer att dö under vintern har denna nya art kommit för att stanna. Jag går vidare och njuter av de härliga höstfärgerna utmed stranden i solen, från rödbrun marips, framför gul strandråg och knallgröna välgödslade väster på gammal tångvall.

marsipsstrandbild 1

Read Full Post »

Här är en liten film där Tångbloggens Tant Tång, professor Lena Kautsky, berättar om hur blåstången har fått det bättre.
Glada nyheter för alla tångälskare!

Read Full Post »

En galet varm sommar började för mig i föreläsningssalen på Frescati Backe uppe på Stockholms Universitet en regnig morgon i juni. Den efterlängtade kursen i marinbiologi startar efter att ha betat av grundkurser i två år. 14 studenter i ett litet klassrum kommer att tillbringa sommaren tillsammans på Askölaboratoriet och Tjärnö marinbiologiska laboratorium med allt det innebär; tidiga mornar, sena kvällar och intensivt lärande. Inte trodde jag att det skulle bli oerhört mycket återkoppling till min tidigare yrkesbana som kock.

När vi fiskade upp provtagningsnäten en tidig morgon på Askö hade en grupp fått en hungrig gädda (fastställt efter en magsäcksanalys som resulterade i tre små spiggstackare) på 2,7 kg. Efter analyser av gäddan fileades den enligt konstens alla regler varpå den smörstektes och serverades med finhackad persilja till hungriga studenter. Senast jag själv åt gädda var nere på stjärnkrog i Tyskland där vi gjorde gäddqueneller/frikadeller (Haechtklösschen) för 6 år sedan!

Spigg är mums för gäddan!

Spigg är mums för gäddan!

Efter att ha spanat in tångbestånden (och så mycket mer) i Östersjön under två veckor så styrdes kosan västerut där ett helt annat ekosystem (och ett helt annat tångbestånd!) skulle studeras.

Första lördagen på stationen samlades hela kursen för att tillsammans laga middag där vi lekfullt experimenterade med havssallad (Ulva lactuca) ihop med rimmad gurka och sesamfrön, Knöltång (Ascophyllym nodosum)-toppskott uppsmakat med vinägrett på dijonsenap, vinäger, honung och soja. Därtill gjordes riktigt smaskiga chips på sockertare (Saccharina latissima) på två olika sätt, stekta och ugnsbakade.

Diskussionen om de respektive sensoriska upplevelserna (smakade det gott eller bara konstigt?) var oerhört kul och givande. Till tången inmundigades japanska jätteostron (Crassostrea gigas)på flera olika sätt. Klassiskt råa, gratinerade med parmesanost och den riktigt vilda varianten “ostronkräm” (en grå majonäs där äggula ersatts med…ja, ostron.)

Japanskt jätteostron är en rejäl matbit.

Japanskt jätteostron är en rejäl matbit.

Det hackas och kryddas inför lördagens middag.

Det hackas och kryddas inför lördagens middag.

Bara några dagar efter denna djupdykning (västkusthumor?) i havets läckerheter så blev det dags igen, då genom ett kul sammanträffande Stefan Eriksson, årets kock 2005, med familj kom på besök på stationen. Matglada forskare bidrog med olika matnyttigheter och tillsammans laborerades det lekfullt i köket med snabbhalstrade ostron, blåmusselbuljongkokt- och rå snultra, tångchipsen gjordes igen av både havssallad, tarmalg och sockertare (Ulva lactuca, Ulva intestinalis och Saccharina latissima). Den här gången i något större skala och med lite bättre intrimmade metoder, 150 grader i 6-8 minuter på oljat hålbläck i varmluftsugn (inte för kraftig fläkt, då blåser algerna bara bort).

Kvällens råvaror snyggt upplagda i väntan på tillagning.

Kvällens råvaror snyggt upplagda i väntan på tillagning.

Stefan Eriksson, årets kock 2005, halstrar ostron.

Stefan Eriksson, årets kock 2005, halstrar ostron.

Under kvällen utfördes en sensorisk analys (smaktest) av blåmusslor från både väst- och östkust, tyvärr utan konsensus om vilken kust som bidrar med bäst musslor. Testa gärna själva!

Vilken oerhört lärorikt och spännande kväll där jag fick höra kunskap om allt från hur sakerna växer och fungerar i de marina systemen i området till hur man bäst äter hela härligheten!

Nisse Kautsky, professor, blåmusselexpert och känd skaldjurskonsument delar med sig av sin visdom och passion till Stefan med familj

Nisse Kautsky, professor, blåmusselexpert och känd skaldjurskonsument delar med sig av sin visdom och passion till Stefan med familj

När man ändå är på västkusten, har matintresse, tångintresse och snorkelutrustning så varför hejda sig här?
Vi delar logement med en grupp studenter från Göteborgs Universitet varvid några delar samma brinnande intresse av havets läckra flora. Två tjejer ställde sig och svängde ihop en tång-lasagne av sockertare (Saccharina latissima) med tång istället för pastaplattor. Resultatet blev mycket smakligt.

Någon dag senare hade vi samlat på oss gaffelgrenad svamptång (Codium fragile), som vi torkade i ugnen med målet att använda den likt svamp.
Den torkade svamptången stekte vi i rikligt med smör tillsammans med finhackad gul lök och vitlök och svepte sedan in i en omelett. Jag kan ärligt säga att smaken var riktigt fin, men svamptången var långt ifrån behaglig att tugga på. Jag ser det som en kul utmaning inför kommande projekt.

Här ser ni mig preppa inför middagen.

Här ser ni mig preppa gaffelgrenad svamptång inför middagen.

Säg omelett! Med gaffelgrenad svamptång.

Säg omelett! Med gaffelgrenad svamptång.

Än är det inte slut på tånglagningen, ovan nämnda tjejer hade i samband med inhämtningen av Codium också tagit in en massa karragentång/pärlmossa/brosktång (Chondrus crispus, som den kan kallas på latin).

Att se dessa alger under vatten en solig dag skulle kunna få vilken tuffing som helst att bli tårögd. De har en vaxlik hinna på sina toppar som gör att de reflekterar blått ljus, det kallas att de iridiscerar. Det skimrar otroligt vackert i blått och lila, likt pärlemor där de svajar i strömmarna.

Dessutom är det en viktig alg inom matindustrin ur vilken man utvinner karragen. På samma sätt som gelatin används till att göra puddingar tjocka och fasta används karragen som en konsistensgivare. Som kock blir jag otroligt glad av att kunna uppnå en dallrig konsistens till mina desserter utan att tillsätta avkok av slaktrester, vilket gelatin de facto är. Allt som krävdes var att koka upp några nävar rensade Chondrus toppar med lite vatten och laka ur karragenet, sila av och därefter blanda med mjölk och hallonsylt och sedan ställa in i kylen för att svalna och stelna.

Dallrande tångpudding till dessert

Dallrande tångpudding till dessert

Jag var inte med vid kokandet av dessa men fick njuta av resultatet som var slående gott! Enligt uppgift gav kokningen av tången ifrån sig en otroligt intensiv doft av… tja, kokt tång. Det är knappast något man vill smaksätta sin dessert med, men jag kände inte ett spår av den smaken i den färdiga puddingen.

Imorgon blir det till att sätta sig på tåget från Strömstad och vinka farväl till västkusten för den här gången.
Hoppas ni kan bli nyfikna på de fantastiska möjligheter som svajar under era fötter när ni simmar omkring i havet.
Tack för mig!

P.S. Pröva att säg “Västkustsk skrubbskädda” snabbt några gånger. D.S.

Oskar Nyberg, student vid SU, marinbiologiprogrammet år 3.
(Tidigare kock, bl. a som kock på Lydmar Hotel, kökschef vid Södra Teatern, och kreativ kock för Nowyourecooking.tumblr.com)

Read Full Post »

Sommar, semester och radio i hängmattan.
För den morgonpigga kan vi tipsa om att Tångbloggen kommer att medverka i P1’s Naturmorgon på lördag, för tredje året i rad. Det blir smaltång, Bottenhav och Sveriges vackraste plats (enligt oss).
Följ med oss bland klippor och hav på lördag 12/7 kl 06:10.

För den morgontrötte kan man såklart även lyssna på hemsidan eller ladda ner programmet.

Tant Tång på väg till havet

Tant Tång på väg till havet

Har du frågor om tång efter programmet är du givetvis varmt välkommen att skicka oss ett mail. Kontaktuppgifter finns under fliken Kontakta oss.

Read Full Post »

Miljöpartiet föreslog under veckan i Almedalen att man ska bilda fler marina reservat. Hurra! säger vi på Tångbloggen, men tänk igenom VAR ni planerar att lägga dem.
Tångbloggens egen Tant Tång, professor Lena Kautsky, fanns på plats i Almedalen och förklarade att det är i de kustnära områdena, där tången finns och fiskens yngel växer upp, som vi behöver skyddet mest.

Läs mer om Tant Tångs utspel i Miljöaktuellt.

Nästa vecka, den 12:e juli, kommer Tångbloggen att vara med i Sveriges Radio P1 naturmorgon, från Sveriges kanske vackraste plats. Missa inte det!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »