Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2022

Havsallat, Ulva fenestrata (tidigare Ulva lactuca) är en ettårig grönalg som gör skäl för sitt namn. Passar utmärkt att använda som sallad efter att den fått koka lite. Ett annat alternativ är att steka eller fritera den. Som för de flesta alger är det fint att torka bladen, mala dem till ett pulver och göra sitt eget kryddpulver med salt. Det har börjats med provodling i större skala av bladformade arter av Ulva, så vi hoppas att de snart finns tillgängliga i handeln för alla som vill smaka denna delikata alg.

Read Full Post »

Blåstång, Fucus vesiculosus bildar stora tångskogar i Östersjön där konkurrensen med andra tångarter är mycket mindre än på västkusten, där den bildar ett smalt bälte nära vattenlinjen. Unga blåstångsskott på försommaren behöver bara kokas lite kort och passar utmärkt i soppor, en sallad eller att lägga som ett täcke över fisk istället för spenat. Torkad blåstång kan förvaras mörkt och torrt under lång tid. Det går bra att göra ett blåstångs-te som direkt ger en känsla av hav. Värt att tänka på är att blåstång som många andra algarter innehåller ganska höga mängder jod. Dock håller man nu på att se över rekommendationerna för detta, eftersom en hel del av joden försvinner vid en snabb uppkokning, blanchering. Blåstång innehåller också höga halter av magnesium, protein, vitamin A. Var noga med att plocka blåstången där det inte finns några föroreningskällor i närheten då de lätt tar upp t.ex. tungmetaller som kadmium och bly från vattnet. Detta gäller såklart för alla alger du plockar för att äta.

Vi vill också tipsa om boken ”Noriko på äventyr i tången”. En sista minuten julklapp till något barn eller barnbarn?

Read Full Post »

Det var kul att komma tillbaka till Teneriffa efter fyra år. Det hade hunnit ske en hel del förändringar på land med ännu större och längre motorvägar och en massa fler bananodlingar utmed sluttningarna ner mot havet. Tyvärr gick det lite höga vågor så det var inte lätt att ta sig ut och kolla på algvegetationen. Istället fick det bli strandfynd, men det var inte så dåligt heller.

Bilden visar vågorna vid de naturliga bassänger där jag badade förra gången. Tog istället en promenad bort till en av de närmaste stränderna och hoppades på att det skulle gå att hitta lite kul alger när det var lågvatten tidigt på morgonen. Även här gick det in för stora vågor, tyvärr, men jag hittade en samling bollar som låg kvar i ett hörn.

Bollsamling på stranden nedanför skylten som berättar om allt som finns i vattnet utanför.

Artlistan är riktigt imponerande och det ser lite ut som att man skulle befinna sig i mer tropiska vatten. Det mesta är arter av ryggradslösa djur och fiskar. Men listan är minst sagt sparsmakad när det gäller alger. Det skall finnas grönalger, brunalger och rödalger! Det enda var att jag fick en liten lektion i spanska, alga verde, alga parda och alga roja.

Algzonering nära Playa las Arenas vid lågvatten på Teneriffa.

Algzoneringen är i stort sett som vanligt, men det finns inte alls mycket grönalger. På lite håll syns det att klipporna har en lite grönare ton på toppen och under det syns rödalgsbältet. I den undre delen skiftar färgen lite åt det rosa hållet. Där dominerar korallalgen, Corallina officinalis en rödalg som har kalkinlagringar. Den har vi även här hemma i Sverige.

Det gick att komma ner på stranden vid Playa las Arenas när det var lågvatten på morgonen. På stenarna närmast stranden sitter en blandning av kortväxta alger. Till vänster syns en skålsnäcka, Patella spp.

På en av de närmaste stenarna växter något som såg ut som en kortväxt havssallat, Ulva spp. lite Corallina och några andra kortväxta rödalger som jag inte lyckades artbestämma.  På stenarna utanför fanns lite större rödalger, som jag lyckades samla in. De visade sig vara Asparagopsis taxifomis. Den är klassad som världens mest invasiva alg och har ställt till rejält med problem på flera platser den av misstag hamnat på, genom att lifta med människans olika transporter.

Denna alg odlas nu i Sverige för att blanda in i kornas mat och minska kossornas produktion av metangas. Detta har vi skrivit flera gånger om på Tångbloggen. Finns mycket att fundera kring att odla denna främmande art och risker för att den kan spridas till svenska havsområden. Men också hur kossornas magmältning kan påverkas och eventuellt skadas av att bakteriefloran påverkas av Asparagopsis taxiformis i fodret.

Lyckades också med att plocka upp en sten täckt med vacker korallalg och en väl kamouflerad liten krabba (se pilen). Den sitter strax nedanför den lilla kudden med grönalger.

Eftersom det var lågvatten gick det ganska lätt att plocka ihop flera olika snäckarter och några små glasbitar och stenar som slipats av genom att rulla runt i sanden. Jag hittade minst 7-8 arter av snäckor. Av skålsnäckor förekom både en plattare och en mer kupad. Måste ta och lära mig mer om snäckor – skulle kanske kunna bli ett nyårslöfte?  Vid den vita pilen syns ett skal av en sjöborre och till höger om det ett skal av snäckan Gibbula spp. Tänk så mycket härliga turer och vad mycket som finns att kolla på under en kort strandpromenad vid lågvatten. Ser fram emot nya äventyr och fynd!

Read Full Post »

Slemtråd, Nemalion helminthoides är som namnet anger en seg, slemmig rödalg som växter i vattenlinjen på vågexponerade klippor på västkusten. Det gör att den är minst sagt lite svår att plocka loss. Så det gäller att inte halka och hamna i havet. Vi rekommenderar att du antingen ger dig ut en mycket stilla dag och aktar dig noga för att halka på de hala cyanobakterierna som färgar klipporna svarta. Eller så tar du på dig badkläder, mask och snorkel och attackerar den från vattnet. Drar du i den är den lite elastisk, som ett gummiband. Den är god att använda i soppor eller i en sallad med en dressing gjord på soja och vitvinsvinäger. På Japanska kallas den Umisomen, vilket betyder havsnudel och i Italien görs en maträtt med den, känd som turkiskt spagetti. Kärt barn har många namn och det är helt klart att denna rödalg, som bäst skördas på sommaren, har och fortsätter att användas i många olika länder.

Read Full Post »

När en algrelaterad sak tas upp på nyheterna är Algpodden såklart inte sena att hoppa på.

Avsnitt 4 handlar om is- och snöalger som gör isarna på Grönland mörkare när de ”blommar”. Detta togs upp i ett reportage av SVT där Laura Halbach, arktisk mikrobiolog vid Aarhus universitet i Danmark, intervjuades.

Algela…förlåt…Angela, berättar om sina erfarenheter av dessa tuffa små alger från hennes resor till bägge polerna.

Vi nämner att pigment skyddar algerna från UV-strålning. I den hypersalina sjön Lake Tyrrell i Australien ser vi hur grönalgen Dunaliella cf. salina är nästan roströda i färgen istället för den vanliga gröna, som den udda, ljusa algen överst i bild.

Bildkälla: Von Terry J. McGenity, Amare Gessesse, John E. Hallsworth, Esther Garcia Cela, Carol Verheecke-Vaessen, Fengping Wang, Max Chavarría, Max M. Haggblom, Søren Molin, Antoine Danchin, Eddy J. Smid, Cédric Lood, Charles S. Cockell, Corinne Whitby, Shuang-Jiang Liu, Nancy P. Keller, Lisa Y. Stein, Seth R. Bordenstein, Rup Lal, Olga C. Nunes, Lone Gram, Brajesh K. Singh, Nicole S. Webster, Cindy Morris, Sharon Sivinski, Saskia Bindschedler, Pilar Junier, André Antunes, Bonnie K. Baxter, Paola Scavone and Kenneth Timmis. Photograph by Mike Dyall-Smith. – Extracted from this Commons file, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=107195003

Read Full Post »

Havskål, Alaria esculenta är en av de absolut godaste av de större fleråriga brunalgerna. Andra namn för den är butare eller bevingad kelp. Det har den fått för att den har ett fint blad på båda sidor om mittnerven. Tyvärr växer den inte i våra vatten. Så det måste bli en tur till Norge till våren och plocka några blad. Vill man ta en lite längre tur så varför inte till Island, Grönland, Nordamerika eller till den Skotska kusten? Ett råd är att kolla upp tidvattnet så att det blir lättare att plocka havskål eftersom de växer på vågexponerade klippstränder nära eller strax under gränsen för lågvatten. Med rätt timing kan du kanske klara dig med sandaler och shorts för att plocka den. Men vi badglada tycker såklart bäst om när vi får plumsa i med mask och snorkel på tångjakt! Varför inte önska dig en tångplockarpåse i julklapp?

Read Full Post »

Fingertare, Laminaria digitata är en av våra stora fleråriga brunalger som kan plockas och tillredas på många olika sätt. Bästa tiden att skörda fingertare är på våren och tidiga sommaren. Klipp av de bandformiga övre delarna och lämna kvar stjälken och den rundade tillväxtzonen. Ta hem och klipp ner fingertare i mindre bitar i en soppa eller gör en smakrik pesto. Den fungerar även utmärkt att torka och förvara i skafferiet. Fingertare, som många andra arter, har skördats i Nordamerika och på Island för konsumtion sedan lång tid tillbaka. I Sverige publicerades den första sammanfattande studien över möjligheter och begränsningar för att odla alger på mitten av 1980-talet. Idag finns ett helt nytt intresse både för algodling och vilka arter som går att plocka och äta. Det tycker vi på Tångbloggen är jättekul! Vilka arter skulle du vilja odla?

Read Full Post »

Knöltångsslick, Vertebrata lanosa är en rödalg som bara hittas ibland, drivande i vattnet utmed västkusten. Den sitter för det mesta på knöltång som har drivit hit med strömmarna från Norge. Arten saknar fortfarande ett namn på svenska. Förslaget är knöltångsslick som vi hoppas bestäms av Algkommittén under 2023. Vi har själva inte provat att äta den men den skall smaka lite som tryffel och var ett festligt inslag i en av rätterna på Nobelfesten 2021. Den står självklart på vår ”att smaka” lista för 2023. Mycket talar för att en tång-resa till Norge borde bli av.

Read Full Post »

Bred djävulstunga, Grateloupia turuturu, kanske blir 2023 års nya alg i svenska vatten. För att hitta bred djävulstunga är den närmaste lokalen som vi känner till år 2022 i Oslofjorden, i Norge. Som många främmande arter som dyker upp i våra vatten har denna sitt ursprung i östra Asien där det är en av många alger som äts, bland annat i Japan. Den innehåller höga halter av protein, ungefär lika mycket som olika proteinrika grönsaker. Vi är mycket nyfikna på hur den smakar. Detta är en art som vi på Tångbloggen kommer att leta efter 2023!

Read Full Post »

Fina unga skott av knöltång som en trubbig strandsnäcka också vill smaka på.

Knöltång, Ascophyllum nodosum, är en av mina favoritalger att plocka för att göra en härlig sallad på de unga toppskotten. Skotten kokas tills de blir mjuka, låt dem sedan svalna och gör en god dressing med vitlök, lite soya och mycket persilja. Det går också bra att steka de kokta skotten. Eller samla in de unga förökningstopparna på våren och lägg i frysen. De passar utmärkt att ta ur frysen och använda i en god soppa med fisk och skaldjur. Vill man ha soppan mer asiatisk, använd kokosmjölk.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »