Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Akvarier’

Turning Torso skymtar i bakgrunden. Tångvallen består främst av dött ålgräs blandat med lite tång och rödalger.

Under två intensiva dagar i Malmö kring temat havsmedvetenhet och pedagogik, fick vi möjlighet att hjälpa till med att plantera ålgräs i Södra Varvsbassängen. Men innan jag berättar mer om detta så lite om platsen där Naturum Öresund och Marint Kunskapscenter har drivit sin verksamhet under många år. Huset är specialbyggt och ligger jättefint längst bort på Ribersborgsstranden. I fjärran syns Malmö stadsprofil med det nu 20 år gamla och hela190 meter höga Turning Torso, som nästan försvinner i diset. På Naturum finns fina akvarier med tång där småfiskar kan gömma sig och det är även plats för oss att undersöka fynden från stranden.

Vi var ungefär 40 deltagare från olika verksamheter och organisationer som Havsmiljöinstitutet, Skansens Östersjöakvarium, Stockholms universitets Östersjöcentrum, flera naturum, konstnärer, stiftelser och många fler. Alla med det gemensamma intresset att bidra till att sprida kunskap om havet. Workshopen ordnades av Nätverket för marin pedagogik och var en mini-version av konferensen ”Att sprida ringar på vatten”, för att ge mer tillfälle till nätverkande och inspiration.

Under den första dagen deltog vi i en workshop och arbetade med havsmedvetenhet genom att skapa berättelser, under ledning av Therese Carnemalm, havsambassadör inom projektet Bauhaus of the Seas Sails. Vi fick prova på att spela några spel som pedagogiska verktyg, både det välkända datorspelet Minecraft som dykt ned under ytan i ett samarbete med IOC Unesco och Stiftelsen Voice of the Ocean, ett nytt brädspel om Östersjön som tagits fram av HELCOM, Ecosfera Baltica och två inspirerande spel kallade Laxleken och Havsnejonögat presenterade av Claes Rosander, Kattegatts kustvattenråd. 

Nästa dag startade med att medlemmar i nätverket presenterade några aktuella projekt. Micaela Lundell berättade om miljögifter och fiske, två nya delar i Lektionsbanken som finns på Östersjöcentrums hemsida, följd av Björn Källström, Göteborgs marinbiologiska laboratorium som presenterade det internationella projektet BiodivOcean, där deltagarna undersöker den biologiska mångfalden i sitt havsområde med hjälp av ett rack med plattor där djur och alger kan etablera sig.

Konstnären Annika Rockström visar hur en grupp elever på Gullmarsgymnasiet i Lysekil tolkat påväxten på plattorna i akvareller. Jag har tidigare sett målningar från detta projekt utställda i entréhallen på Tjärnö marina laboratorium.

Efter lunch var det dags att gå till Ribersborgsstranden och leta efter fina ålgräsplantor med rötter. Det gällde att gräva runt och lyfta fram de levande plantorna djupt nere i vallen. När vi var klara hade den bruna tångvallen med torkade ålgräs bökats om och blivit vackert grön i jakt på fina, levande ålgräs-skott till återplanteringen. 

Sen bar det av till Södra Varvsbassängen. Där hjälptes vi alla åt att knyta fast ålgrässkotten på smala järnrör och släppa ner dom i vattnet med ett plums. Det kommer att bli spännande att höra till våren om planteringen lyckats och att det då kanske finns början till en ny ålgräsäng nära kajkanten.

Till sist: Stort tack för två roliga, intressanta och givande dagars samvaro vid och om havet.

Lena och Tångbloggen.

Read Full Post »

Ett gytter av kolonibildande sjöpungar och mossdjur.

November kan vara mörk och lite tråkig men det finns så mycket vackert att se, både under ytan och iland spolat på stranden. Eller kanske göra ett besök en regnig dag på något av våra många fina akvarier. Som en inspiration vill vi bjuda på ett litet bild-potpurri från Östersjön och Västerhavet, fyllt av sprakande färger, spännande former och mönster!

Varsågod! Nästa potpurri kommer att handla om sommarminnen!

Read Full Post »

Vattenväxter är inte alger eller tång, utan kärlväxter med ett rotsystem som behöver ett mjukt sediment att växa i. Fast månadens vattenväxt kan även växa och frodas fritt i vattenmassan. Åtminstonde i mitt akvarium hemma.

Hornsärv är en art i familjen särvväxter. Den växer i söt- och brackvatten och kan, om miljöförhållandena är gynnsamma, bilda stora täta bestånd. Hornsärven är en flerårig art med kosmopolitisk spridning och förekommer på alla kontinenter utom i Alaska. En orsak till den stora spridningen av hornsärv är att den är en populär akvarieväxt.

1. Honblomma med ung frukt, 2. Hanblomma, 3. Honblomma med många blombladsliknande högblad, 4 och 5. Frukten växer till med sina tre utskott.
Bildkälla: Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1885, Gera, Germany Permission granted to use under GFDL by Kurt Stueber.

Hornsärv blommar i juni –september. De oansenliga han- och honblommorna förekommer omväxlande i bladvecken. Hornsärv har vattenspridda pollen genom att ståndarna lossnar och flyter upp till ytan där pollenet sprids och fastnar på en honblomma. Honblommorna har 9-12 blombladsliknande högblad. Frukterna hos hornsärv kallas för aken eller achene. Det är en typ av en enkel, torr, äggformad frukt som innehåller ett frö och med tre hornliknande utskott. Det är dessa utskott som gett hornsärven sitt namn. Frukterna sprids både med vattenströmmar och av fåglar. Själv har jag sällan sett hornsärv blomma eller bilda frukter, utan det vanligaste sättet som arten sprids på är genom att vegetativa bitar av skott bryts loss och transporteras med vatten till nya platser.

Hornsärv saknar rötter, men har tunna rotliknaden trådar, rhizoider, som den förankrar sig med i bottensedimentet. Den är snabbväxande och kan bli upp till tre meter lång. Bladen sitter i kransar utmed stjälken och saknar både nerver och klyvöppningar. Bladen blir mellan 1,6 – 4 cm långa med två till fyra förgreningar och är styva med små tänder längs ena kanten. De kan du se tydligt med en vanlig handlupp.

Hornsärv kan bilda mycket stora flytande massor som kan blockera vattendrag och konkurrera ut andra vattenväxter. Samtidigt ger den täta vegetationen av hornsärv skydd åt små fiskar, insektslarver och många andra ryggradslösa djur.

Med sina finflikiga blad och långa skott kan den ta upp stora mängder näringsämnen men också tungmetaller som t.ex. bly och kadmium och därför kan den användas för övervakning av tungmetallföroreningar.

Hornsärv är populär i akvarier. Men tänk på att inte slänga ut den i vattendrag i naturen. Den passar bättre på komposten.

Gräskarp, Ctenopharyngodon idella, är en främmande fiskart med ett ursprung i Kina. Den har använts för att bekämpa hornsärv och andra vattenväxter eftersom den är växtätare. Den första utplanteringen av gräskarp skedde 1969 just för att minska vattenvegetationen i Ösbysjö, i Danderys kommun norr om Stockholm. När jag arbetade på Danderys kommun i början av 1980 som naturvårdsassistent hade gräskarpen i Ösbysjön ätit upp det mesta av vattenväxterna och många av karparna hade dött. Istället bildades blomningar av gubbslem, Gonyostomum semens, ett växtplankton släpper ifrån sig slem, vilket innebar att det inte gick att bada i sjön.  Näringen som inte togs upp av vattenväxterna blev istället tillgängliga för växtplankton som då bildade algblomningar. Så det är ändå bra med vattenväxter, även om de kan trassla in sig i propellern. Men det är ju trevligt att ro också.

Måste avsluta med lite kuriosa om Ceratophyllum demersum. Den har varit med och flugit upp till en rymdfärja. I experimentet ingick hornsärv både som mat och för syreproduktionen i ett slutet akvatiskt mini-ekosystem tillsammans med fiskyngel och snäckor. De spenderade flera veckor rymden i januari 1998 ombord på rymdfärjan Endeavour. Hornsäven tillväxte som förväntat samtidigt som fisk och snäckor hade tillgång till mat, fiskyngel överlevde och snäckorna bildade äggsamlingar. Häftigt att ett helt slutet vattenekosystem gick att få att fungera utan att behöva göras rent eller hamna ur balans under så lång tid i viktlöshet. Landväxter och landlevande djur har mycket svårare att klara av en längre tid i viktlöshet eftersom de är mer beroende av gravitationen.

Read Full Post »

Igår hade jag förmånen att få delta vid utdelningen av ”The Björn Carlsson Baltic Sea Price, på Skansens Östersjöhus. Priset utdelades för första gången och gick till professor Maren Voss, från Leibniz-institutet för Östersjöforskning i Warnemünde, Tyskland. Hon tilldelades priset för sin banbrytande forskning om betydelsen av kväve och hur det  omsätts i Östersjöns ekosystem. Hennes forskning visar behovet av att minska tillförseln av kväve, inte enbart fosfor, för att minska den negativa påverkan av hög tillförsel av näring till detta inneslutna hav, där vattenutbytet tar lång tid. Vi satt på mattan med motiv av Östersjön och dess avrinningsområde. På stolarna låg en rapport om alla de forskningsprojekt som fått stöd från Björn Carlssons stiftelse ”Baltic Sea 2020”.  Under 15 års tid har stiftelsen stött ett stort antal forskningsprojekt och informationsprojekt. 

Ett stort projekt var byggandet av Östersjöns hus på Skansen, som stod färdigt med akvarier, utställningar och laboratorium för skolklasser 2019. I rapporten presenteras också vår manual om metoder att återetablera blåstång i områden där den minskat eller försvunnit. 

Passade på att ta en rundtur i akvariehallen under besöket. Där fanns stora rep med blåmusslor som måste komma från en odling i västerhavet och ett jättevackert stort runt akvarium där öronmaneter svävade runt. När jag tittade närmare såg de inte riktigt ut som vår vanliga öronmanet, Aurelia aurita i Östersjön. Det visade sig vara ”moon jellyfish”, Aurelia labiata en art som är mer lättodlad och blir lite större än öronmaneten. Den förekommer i nordöstra Stilla havet, från Kaliforniens norra kust, upp till Kanada och Alaska. 
Sedan föll mina ögon på det jättefina tångakvariet med fina tångruskor och lite småfisk. När jag kom närmare såg jag att det låg en tångplanta nära glasfönstret som släppt ut högar med spermiesamlingar. De verkade ligga kvar på förökningstoppen utan att ramla av, kanske beroende på att vattenrörelsen i akvariet är mycket begränsad. 




På många av förökningstopparna ligger gul-orange högar med spermiesamlingar.
Utsläppet hade antagligen skett vid nymånen några dagar tidigare när de nyligen insamlade plantorna lagts i akvariet. Undrar hur länge de kommer att ligga kvar - när inte vattenomsättningen får dem att spridas i vattnet? 

Read Full Post »

Här kommer några blogginlägg om hur olika vattenväxter förbereder sig för vintern. Vi börjar med hornsärv, (Ceratophyllum demersum) som är en flerårig vattenväxt.  Stjälkarna har få grenar, med kransställda gaffelgreniga blad. Bladen är styva, gaffelgrenade och i bladkanten sitter grova vårtlika tänder. Beroende på tillgång på ljus kan den variera i färg från klart grön till röd. Såhär års på hösten har bladen börjat vissna och slingorna lossnar och driver iväg.

vattenväxter vid stranden20191013

Många skott kan driva iland som här i en grund vik på Rådmansö, i naturreservatet Riddersholm. Samtidigt sjunker många till botten och kommer att rota sig där.

Hornsärv förökar sig främst vegetativt, dels genom att en bit kan fästa sig igen med de tunna nya rötter som växer ut från stjälken och dels genom de mörkgröna turionerna som bildas när det blir kallt i vattnet. En turion är ett litet kort kompakt skott som övervintrar och växer ut till våren när temperaturen ökar i vattnet. Hornsärven förekommer både i näringsrika sjöar och grunda vikar i Östersjön. Den klarar att leva i grumligt vatten efter muddring och med kraftig båttrafik.

Hornsärv Riddersholm20191013

Hornsärv blommar i juli – augusti med små obetydliga enkönade blommor. Han- och honblommor växer på samma planta. Hanblommorna släpper ifrån sig pollen som först flyter på ytan för att sedan sjunka ner och befrukta honblommorna. För en lyckad befruktning är en förutsättning av täta bestånd. Hornsärv är också en vanlig akvarieväxt och finns att köpa i akvarieaffärer. Det positiva med att använda hornsärv i sitt akvarium är att den minskar tillväxten av alger.  Rötterna är däremot små och det gör att hornsärv lätt lossnar från botten.

turion o rötter

Vackert mörkgröna turioner, många små tunna rottrådar och blad som börjat bli röda på hösten när ljustillgången minskar.

Read Full Post »

I helgen finns forskare från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på plats på Skansen i Östersjöns hus och berättar om hur havet mår och hur vi vet vilka förändringar som sker.

I stora och små akvarier visas torsk, laxar, strömming, växter, alger och småkryp.  I två cylinderakvarier möter du stora öronmaneter som långsamt driver runt och stora blåmusslor hängande från ett rep. Så stora blir inte blåmusslorna i Östersjöns låga salthalt.

1 blåmusslor med kolonier av Laomedea flexuosa

På skalen av blåmusslorna sitter kolonier av ett nässeldjur, som heter Laomedea. Skulle du fundera på var utgången är speglar den sig upptill i bilden. I laboratoriet en trappa upp kan du få lära dig hur man bestämmer åldern på en fisk och hur den ser ut invändigt.

I ett av de mindre akvarierna står två nyfikna abborrar och tittar efter om det finns någon mat som gömmer sig i blåstångsruskan.

2 blåstång o abborrar

Bilden till vänster visar hur ålder hos abborre kan bestämmas från en fisks hörselsten, kallad otolit..  Otoliten är från en fyra år gammal abborre där årsringarna syns tydligt.   Gällocken på bilden till höger kan också användas för åldersbestämning. De är också från abborrar, dels från en sjö i Jämtland där den vuxit mycket långsamt (dvs 22 år) och dels från varmvatten-dammen utanför Forsmark där den blivit mycket större på bara 6 år.

Även om det finns massor av spännande saker att titta på i akvariet finns mycket mer i utställningen en våning upp. Här visas hur stort landområde runt Östersjön som påverkas av våra aktiviteter, allt ifrån avloppsvatten, jordbruk och skogsbruk, transporter med fartyg till utsläpp från industrier och mycket mer. Genom förbud av vissa föroreningar, som PCB och dioxiner har havsörn och säl blivit en vanlig syn i skärgården igen.  Så ta tillfället i akt och besök Östersjöns hus, nu på lördag eller söndag och lär dig mer om hur miljöövervakningen fungerar och hur Östersjön mår egentligen.

I laboratoriet visas algblomningar, vilka arter som lever var, samt vegetationen i grunda vikar.

Read Full Post »

I morse satt jag spänt och väntade på att få höra om det nya Östersjöhuset på Skansen.

occ88stersjocc88npacc8askansen

Och så kom den första påannonseringen…  att till våren öppnar äntligen ett helt hus dedicerat till att presentera det fantastiska livet i Östersjön och mycket mer.

I den absolut första visningen fick vi följa med Anna Björn nerför trappan till akvarierna – i direktsändning!

occ88stersjocc88npacc8askansen20190131

Själv har jag haft turen att vara med under delar av processen.  Från att det bara var en stor grop till att huset successivt fylls med innehåll. Spännande innehåll!

akvariernabocc88rjarfyllasmedfiskochtacc8ang.

Nu finns de första blåstångsplantorna på plats och fiskarna har släppts in i bryggakvariet. Tångbloggen lovar att berätta mer om vad som händer fram till öppningsdagen om bara 10 veckor.

Read Full Post »

Under kommande veckor kommer Tångbloggens läsare få rapporter från varmare havsområden. Den första resan går till Medelhavet.  Det finns så gott om vatten från flera stora avsaltningsanläggningar där att det även används till att vattna rabatter med.

BalticSeaweedblog 20181017

Som vanligt blir det rapporter om forskningsprojekt, vad som finns i havet, och för mig som inte är en dykare kanske mer observationer från stora akvarier eller vad som går att hitta på stranden.

 

Underwater observatorium20181017

Själv är jag nöjd med att stå och titta på dykaren som matar hajar och stingrockor precis som övriga. Kommer mer om några dagar.

 

Read Full Post »

 

I år var första året som Stockholms universitets nya forskningsfartyg R/V Electra af Askö besökte Almedalen och visade upp Östersjöns rika och varierade liv i flera akvarier på akterdäck. Med ombord fanns akvarier med blåstång, kräkel (Furcellaria lumbricalis), sandmusslor, tånglake och spigg och i luppar och mikroskop visades ett färskt planktonprov från hamnen upp för nyfikna besökare. I ett akvarium fanns både nya introducerade arter som svartmunnad smörbult och smaltång, en art som är unik för Östersjön och tål lite lägre salthalt.

1_Svartmunnad smörbult, smaltång o vattenpest

För den med skarpa ögon syns till höger vattenpest och i bakgrunden smaltång (Fucus radicans) och så svartmunnad smörbult och lite vitskjälksbladmöja.

Två musselrep hängde över relingen, ett med 1 år gamla blåmusslor och ett med 2 år gamla musslor. Båda kommer från en större studie med testriggar utplacerade i Stockholms skärgård med målsättningen att undersöka förutsättningar för odling av musslor.

 

 

Ett år gamla musslor sitter på repet till höger och de två år gamla ligger till vänster på däck. Båda är från Ecopelag som undersöker förutsättningar för musselodling i Stockholms skärgård.

En faktor som begränsar tillväxten hos blåmusslor är låg salthalt. I norra delen av Egentliga Östersjön blir inte blåmusslorna mer än ca 3-4 cm långa. De har också lättare att ramla loss från odlingsrepen genom att byssustrådarna som de håller sig fast med inte är lika starka som på västkusten, där salthalten är högre och blåmusslorna kan växa sig mycket större.

Odling av blåmusslor har en lång tradition utmed marina kuster. Den första odlingen i Sverige startades i närheten av Tjärnö marinbiologiska laboratorium redan i slutet av 1960-talet. 1977 publicerade Hammer den första stora sammanställningen om möjligheter att producera musslor, deras användningsområden och begränsningar. Under 1980-talet presenterades många utredningar om vattenbruk, bland annat om mussel –och ostronodling på västkusten 1985 (Musslor och ostron: en ny näringsgren för svenska västkusten) och nu senast en handlingsplan för svenskt vattenbruk (Handlingsplan för svenskt vattenbruk) för 2012-2020. Här finns att läsa för den intresserade om tillväxthastigheter vid olika salthalter, risker i samband med giftiga algblomningar, att många musslor kan ramla av i samband med kraftig blåst, m.m. men också vilka möjligheter som finns att använda musslor på olika sätt.

4_Catherine Legrand visby 20180705

På ett av Östersjödagarnas seminarium berättade Catherine Legrand, professor vid Linnéuniversitetet, om de försök som nu görs med att använda musslor och musselmjöl från odlingar i Kalmarsund som hönsfoder. Flera spännande försök pågår i olika projekt.

 

5_Testpanel- ägg_ 20180705

Auditoriet och en testpanel fick sen möjligheten att prova vilka höns som fått konventionellt foder och vilka som fått musselmjöl. När det gällde att tippa vilket ett som fått musselmjöl trodde många av oss inklusive undertecknad att det var ägget med gulare äggula, vilket var fel!

6 Ägg test 20180705

Hur som helst – båda smakade lika gott!

Att använda odling av blåmusslor för att rena vattnet och ta upp näring har testats på många lokaler både utmed svenska västkusten och under senare år i Östersjön. I samband med diskussionen om spridning av främmande arter som kommit till svenska vatten under de senaste 100 åren kan det vara intressant att fundera över odling av vandrarmussla (Dreissena polymorpha). Den kan odlas på samma sätt som blåmusslor. Vandrarmusslan finns idag på många platser i sötvatten eller i utsötade vikar av Östersjön. Det är en art som kan fylla blåmusslans funktion att kunna filtrera vatten och ta upp små växtplankton.

I Mälaren har en odling av vandrarmussla anlagts just för att ta upp näringsämnen som fosfor och kväve och rena vattnet. Samtidigt finns ju en risk att spridningen av vandrarmusslan ökar. Men i långa loppet är det kanske bättre att hitta användningsområden för den eftersom den nu finns i många av våra sjöar och utmed kusten. Något att fundera över?

 

Read Full Post »