Posted in Fakta, Nyheter, tagged akvarium, arter, Bada, Bohuslän, Bolocera, djupa bottnar, kammussla, klappakvarium, Kosterrännan, Limamussla, Semester, sjöborre, sjöstjärna, sola, stranden, Strömstad, Tjärnö laboratoriets akvarium on juli 4, 2024| Leave a Comment »
Kanske är du i närheten av Strömstad, haft en härlig dag på stranden och behöver göra något annat än att sola och bada? Då är det väl värt att ta en tur ut till akvariet på Tjärnö och kolla på en massa spännande arter som lever djupt nere på de hårda bottnarna i Kosterrännan. Eller titta lite närmare på sjöstjärnor, sjöborrar och kammusslor i klappakvariet.
Här finns några exempel på vad du kan få se. Vilka arter känner du igen?
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged arter, Ascophyllum nodosum, årstider, Biologiska mångfaldens dag, Ceramium, Chondrus cripsus, fingertare, Fucus serratus, japanskt jätteostron, karragenalg, knöltång, Littorina littorea, marina arter, ostronspest, Saccarina latissima, säsong, sågtång, skräppetare, skum, smältvatten, strand, tångvall, ullsläke, vanlig strandsnäcka, västkusten, venusmussla on februari 28, 2024| Leave a Comment »
Som vanligt när jag strosar utmed en välbekant strand som nu på västkusten så kan jag inte låta bli att leta efter arter som ligger uppspolade på stranden. Nu sist kom jag att tänka på att om tre månader är det den Biologiska mångfaldens dag och det kan vara dags att träna upp minnet på alla möjliga marina arter.
Efter en stund blir det mest samma arter som dyker upp och några nya. Kanske känner du igen de flesta? Om inte så står namnen längst ner i blogginlägget.
Sen hittade jag något som såg ganska konstigt ut lång upp på stranden. Första tanken var en äggsamling men sen var det klart att jag hade rätt – det var verkligen något skumt!
Besök på samma strand år efter år gör också att jag kan följa både förändringar under olika årstider och mellan år. Nu i februari efter flera stormar har stranden och tångvallen gröpts ur och smältvatten rinner av från våtmarken ovanför.
När det gäller skal av musslor, varför inte starta din egen skalsamling? Roligt att hitta nya arter och fylla på samlingen. Blir spännande att följa vad som händer till våren och sommaren när strandvegetationen växer upp igen.
Arter på bild 3: blåstångsplantor, ostronpest, vanliga ostronet och sandmussla.
Posted in Nyheter, tagged arter, Baltic Sea Science Center, biologisk mångfald, Föreningen naturfotograferna, film, Foto, främja, Henrik Ekman, Lena Kautsky, mångfald, Naturfotograferna, seminarium, Skansen, svenska, Vinnare och förlorare i svensk natur on januari 20, 2023| Leave a Comment »
Föreningen Naturfotografernas projekt Vinnare och förlorare i svensk natur avslutades med ett seminarium i Baltic Sea Science Center på Skansen den 17 nov 2022 där nio sakkunniga samtalade med vetenskapsjournalisten Henrik Ekman som moderator.
Med projektet Vinnare och förlorare i svensk natur vill Föreningen Naturfotograferna uppmärksamma de globala och inhemska hoten mot naturen och hur de påverkar våra vilda djur. Navet i projektet är en fotoutställning med bilder på 35 utvalda svenska arter och tillhörande texter. Utställningen har under 2021 och 2022 visats utomhus i Uppsala, Falun, Malmö, Luleå, samt på Strandvägskajen i Stockholm.
Seminariet på Baltic Sea Science Center genomfördes i samarbete mellan Föreningen Natufotograferna, Naturhistoriska riksmuseet och Skansen och med stöd av Postkodstiftelsen.
Seminariets fråga löd: Hur står det till med våra svenska arter, hur ser framtidsutsikterna ut och vad kan vi göra för att främja den biologiska mångfalden?
Samtalen med de sakkunniga delades in i fem olika ämnesområden och spelades in på video för att göras tillgängliga för en större publik.
Bland de sakkunniga återfanns Tångbloggens egen Tant Tång, professor emeritus Lena Kautsky, som pratade om havet. Övriga klipp hittar du på projektets sida Vinnare och förlorare i svensk natur.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged arter, blåtåtel, Carex psuedocyperus, Carex riparia, dagvatten, doktorsavhandling, doktorsexamen, fätexperiment, föroreningar, flytande våtmark, fytoremediering, Glycera maxima, Grattis, Institutionen för ekologi miljö och botanik, Jättegröe, Jättestarr, klorid, konstgjorda flytande våtmarker, laboratorie tester, Maria Schück, Molinia caerulea, Phalaris arundinacea, rörflen, rotbiomassa, salt, salthalt, samspel mellan faktorer, slokstarr, species selection, Stockholms universitet, stormwater, Tångbloggen, temperatur, tungmetaller, vattenanalyser, wetlands, yttre faktorer on oktober 14, 2022| Leave a Comment »
För några dagar sedan försvarade Maria Schück sin avhandling ”Floating treatment wetlands for stormwater management, plant species selection and influence of external factors for heavy metal and chloride removal in a cold climate”. Det handlar alltså om fytoremediering, att det går att använda växter för att ta upp tungmetaller och anra föroreningar ut mark och vatten. Ett mycket viktigt och spännande forskningsområde.
Detta skedde med bravur! Vi på Tångbloggen vill passa på att gratulera till en avhandling som omfattar hela processen, från att vara i fält och gräva upp experimentmaterialet till att testa hur effektiva de är på att ta upp föroreningar i laboratoriet och under fältförhållanden i konstgjorda flytande våtmarker.
Bland annat visar Maria på viktiga faktorer som påverkar arternas upptag av tungmetaller och hur bra de tål att växa i vatten med förhöjd salthalt, som orsakats av att man saltar vägbanan på vintern.
Andra viktiga faktorer är om arten har en kort eller lång tillväxtsäsong och om den bildar stora mängder rötter, vilket ökar upptaget av metaller. Eller om växterna t.ex. skuggas under stor del av dagen t.ex. under en bro, vilket också leder till mindre tillväxt och produktion av biomassa.
Resultatet visar att olika arter är olika effektiva, lite beroende på vilka metaller eller salt som finns i vattnet som man vill rena. Den art som verkar vara mest effektiv är jättestarr,(Carex riparia). Men det finns fler arter och möjligheten att kombinera kanske två arter kan vara en väg att bygga upp en effektiv flytande våtmark. Arterna som testades här var förutom jättestarr, slokstarr, (Carex pseudocyperus), rörflen, (Phalaris arundinaces), blåtåtel, (Molinia caerulea) och jättegröe, (Glycera maxima).
På den sista bilden syns en av Maria Schück´s flytande våtmarker. Självfallet måste storleken eller antalet av flytande våtmarker anpassas efter mängden dagvatten som tillförs området för att kunna vara effektiva. Och det finns mer utvecklingsarbete att göra kring frågor som hur den flytande våtmarken skall skördas och hanteras. Men Maria Schück har genom sin avhandling gett ett viktigt bidrag till ämnet. Igen, STORT GRATTIS MARIA från oss på Tångbloggen. Vi önskar dig lycka till i ditt fortsatta arbete med att bidra till att öka kunskapen om hur vi kan använda växter till att rena vatten.
Posted in Nyheter, tagged alger, Algpodden, Angela Wulff, arter, artkunskap, Östersjön, berättande, berättare, biologi, BioLogik, egenföretagare, eget företag, ekologi, Ellen Schagerström, föreläsare, föreläsning, företag, forskning, gymnasieskolor, havet, högstadieskolor, konsult, kul föreläsningar, kunskapsförmedling, Kunskapskryssning, kurser, Lena Kautsky, makroalger, marinbiologi, ROV, sjögurksentusiast, tappat något i vattnet, tångbloggare, tångföreläsning, tånginfluencer, trädgårdens ekologi, utbildning, västkusten, Vetenskap & Trädgård on augusti 4, 2022| Leave a Comment »
Efter 12 år inom akademin känner jag att det är dags att röra lite på mig. Jag vill få användning av och förmedla mer av den kunskap och de erfarenheter jag har samlat på mig under åren som doktorand och forskare.
Därför tar jag nu klivet ut från universitetet med mitt egna företag BioLogik.
BioLogik arbetar i huvudsak med föreläsningar och konsultuppdrag inom biologi, främst med inriktning på artkunskap och ekologi i marina och bräckta vatten, till exempel restaurering av blåstång och andra makroalger. Inte helt oväntat, kanske. Men det slinker såklart med en del annat också, därav att logotypen är en åttaarmad bläckfisk. Jag erbjuder även faktagranskning, dykuppdrag och eftersök eller dokumentation med min lilla ROV (remotely operated vehicle) ner till 100 m djup. Och så föreläser jag även om trädgårdens ekologi. Lite landbaserad kan man ju vara ändå.
BioLogik drivs av mig, Ellen Schagerström, som har en doktorsexamen i växtekologi med inriktning marin botanik samt flerårig erfarenhet som forskare och föreläsare på universitet och högskolor. Jag presenterar mig ofta som sjögurksentusiast och alginfluencer. Som våra trogna läsare vet har jag tillsammans med professor emeritus Lena Kautsky drivit Tångbloggen sedan 2012. Det kommer jag såklart att fortsätta med!
Sedan 2018 är jag även medlem i ArtDatabankens expertkommitté för makroalger där vi bland annat arbetar med rödlistning av hotade arter. I snart fyra år har jag även breddat min kompetens och ägnat mig åt att föröka sjögurkor på västkusten, något som fått viss uppmärksamhet i media. Jag har även startat Algpodden tillsammans med professor Angela Wulff, där vi går på djupet med både små och stora alger, deras livscykler och mycket mer. Och jag kommer ha en liten fot kvar i akademin med 25% forskning på Göteborgs universitet ett litet tag till.
Jag brinner för att förmedla kunskap om biologi i allmänhet och havet i synnerhet. Det är verkligen kul att föreläsa och få berätta om allt spännande som finns under ytan, för unga som gamla och jag älskar utmaningen att nå fram till allt från allmänhet till professionella. En kliché, förvisso, men sant. Så tanken med mitt företag är att erbjuda aktuella och målgruppsanpassade föreläsningar till exempelvis skolor, företag eller olika föreningar. Ibland kan jag till och med vara lite rolig.
Så, kära läsare, sprid gärna ordet (och hemsidan) till de som ni tror kan vara intresserade. Jag utgår från Stockholmstrakten men tar jobb i hela landet.
I höst bär det iväg på nya äventyr och säkert många spännande saker att berätta om här på Tångbloggen framöver. Nu ska jag ut och filma lite tång till ett kommande föredrag som jag ska hålla tillsammans med Angela Wulff på Vattenriket i Åhus den 8e oktober.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged 22 nya invasiva arter, arter, Artportalen, asiatisk klynnebändel, brunalg, enhetschef på Naturvårdsverket, EU lista på invasiva arter, främmande arter, Havs-och vattenmyndigheten, japansk träddödare, Maria Widemo, Medelhavet, Naturvårdsverket, Rugulopteryx okamurae, Svenska västkusten, Sverige, SVT Nyheter, syrenslide, Tångbloggen on augusti 2, 2022| Leave a Comment »
Idag togs beslut om att sätta upp 22 nya invasiva arter på listan för invsiva arter inom EU. Enligt Maria Widemo, enhetschef på Naturvårdsverket, är bättre att arbeta förebyggande. Med detta menas att se till att arterna inte tar sig hit och att eventuella problem kan förhindras innan de blir problem, som ofta blir dyra att lösa. Det finns flera arter av landlevande växter, som här på bilden syrenslide och japansk träddödare, som vi har i våra trädgårdar och som nu finns med på listan. I och med detta kan vi komma att sätta in åtgärder för att förhindra att dessa sprids i Sverige.
Av dessa arter är det 10 stycken som lever i vattnet. En är en marin brunalgsart, asiatisk klynnebändel, Rugulopteryx okamurae, som vi har skrivit om tidigare här på Tångbloggen. Det finns inte mycket uppgifter att hitta på Havs- och vattenmyndighetens hemsida om arten. Inte heller på Artportalen. Det beror på att den inte finns i Sverige…ännu. Så för den som är intresserad av att få veta mer om denna art, som har invaderat och skapat stora problem i bland annat Medelhavet, finns självklart ett inlägg här på Tångbloggen om dess förekomst och spridning. Den liknar arten klynnebändel, Dictyota dichotoma, en sällsynt art som förekommer på svenska västkusten, och det var många år sedan jag såg den senast.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged arter, Östersjön, årstidsvariation, blåstång, Cd, färsk tång, fin potatis, fintrådiga alger, fosfor, Fucus vesiculosus, gödande ämnen, gödsla, giftiga tungmetaller, gränsvärden, höst, jättegoda, jord, kadmium, kompost, kusten, kväve, lerig jord, Livsmedelsverket, lokala förutsättningar, makroalger, Nåttarö, Norrtälje, odling av potatis, pallar, Räfsnäs, Reningsverk, saltvatten, samla tång, Skärgård, Skärgårdsstiftelsen, skörd, skorv, slam, småbåtshamnar, tångkompost, tångvall, vattenstånd, vattenväxter, växtligheet, vår, vårinter on april 11, 2022| 1 Comment »
Makroalger och rotade vattenväxter har en årsdynamik vilket leder till att olika arter avlöser varandra i Östersjöns grunda kustmiljöer. Denna variation resulterar i typiska årstidsvariationer av ilanddrivna mängder av blåstång, Fucus vesiculosus, fintrådiga alger och vattenväxter i skärgården. De största mängderna driver in under höst och vinter. Genom att det då oftast är högt vattenstånd och blåser kraftigt, kan de hamna en bra bit upp på land. Där blir de liggande och kommer att tvättas rena från saltvattnet av regn under vårvintern och våren. Nu på våren har också nebrytningen startat och färgen är brunare än på ny, färsk tång. Det är lätt att samla in några påsar i strandkanten och ta med hem till komposten eller lägga direkt på odlingen.
När tången legat länge på land kommer den att läcka näringsämnen, ändra färgen
Skörden varierade men den finaste potatisen fick vi från tångkomposten jämfört med odlingen i jord. Potatisen odlad i den lite leriga jorden hade blivit angripen av skorv.
Variationen i växtligheten längs kusten innebär att det finns stora skillnader i lokala förutsättningar beroende på vad som växer på bottnarna utanför varje strand, vilket resulterar i att mängd och sammansättning av arter i vallen både varierar mycket mellan år och mellan olika skärgårds- eller kustområden. Det innebär att innehållet av den giftiga tungmetallen kadmium, som tas upp av blåstången, kan variera mellan olika lokaler. Det finns en bra lista på hur upptaget skiljer sig i t.ex. sallad, potatis och andra grönsaker i en ny rapport från en studie på Nåttarö, presenterad av Skärgårdsstiftelsen. Ett sätt att få nyttan av de gödande ämnena fosfor och kväve från tångkomposten men minska eventuella negativa effekter av kadmium är att dels samla in tångmaterialet i ett område där det inte finns påverkan från föroreningar som t.ex. en småbåtshamn och att inte odla i ren tångkompost utan blanda ut tången med jord. Kanske inte använda mer än 10% tångmaterial. Vill du veta mer om nivåer av kadmium finns information på Livsmedelsverkets hemsida. Där anges gränsvärden för kadmium i olika odlingar och vid tillförsel i slam från reningsverk eller i tångkompost och olika grödor.
Posted in Fakta, tagged akvarium, arter, artkunskap, ålgräs, ålgräsäng, ålgräsros, badsugen, fråga, Gobiusculus flavescens, habitat, långnosig spindelkrabba, Macropodia rostrata, maskering, mindre havsnål, Nerophis ophidion, rätt svar, Sagartogetion viduatus, sjustrålig smörbult on december 5, 2021| Leave a Comment »
I mitten av november undrade vi vilka arter ni kunde se på en bild tagen in i ett akvarium. Här kommer de rätta svaren:
Akvariet visar just habitatet ålgräsäng, med några av dess mest vanligt förekommande arter. Så vill du se dem ute i det vilda så är det till en ålgräsäng du ska bege dig. Men vänta tills det blivit lite varmare i vattnet, för precis som ängen på land så dröjer det till runt midsommar innan ålgräsängen står i full prakt igen.
Posted in Uncategorized, tagged akvarium, arter, gissa arten, pyssel och klur, rolig bild, vad är det för art? on november 19, 2021| Leave a Comment »
Ibland roar vi oss på Tångbloggen med att ta konstiga bilder, visa dem för varandra och se om vi kan gissa vad bilden föreställer och hur många olika arter som finns med.
På den här bilden, som är tagen i ett akvarium, finns det minst 5 olika arter. Kan du hitta dem? Vi ser såklart den vackra bruna mattan av mikroalger på bakre glaset i akvariet, men de kan vi inte ta till art utan ett mikroskop.
Något att klura på under helgen. Lycka till!
Posted in Fakta, Nyheter, tagged Amerikansk borrmussla, arter, Östersjömussla, Östersjön, Crepidula fornicata, Egentliga Östersjön, Ekosystem, festliga tillfällen, Finn fem fel, främmande arter, havstulpan, krydda, Littorina obtusata, Macoma balthica, mellandagspyssel, mossdjur, musslor, Navelsloke, Osmundea pinnatifida, ostronpest, peppar, pepparalg, Petricolaria pholadiformis, Porphyra, Psammechinus militaris, rödalger, sötvattensarter, snäckor, stilleben, Tångbloggen, tångsjöborre, trubbig strandsnäcka, vass skott on december 28, 2020| 1 Comment »
Såhär i mellandagarna kan det kanske passa med ett litet pyssel och försöka ta rätt på vilka arter som inte hör hemma i Östersjöns ekosystem. Vi på Tångbloggen har byggt upp ett stilleben med arter av alger, snäckor, musslor, mossdjur och många fler från Egentliga Östersjön. Det blev som en tavla. Ett stilleben som berättar om lite av allt det vackra och spännande som du kan hitta i vårt gemensamma hav.
Men det uppstod en del förvirring när det visade sig att mina samlingar under året blivit ihopblandade mellan ost- och västkusten. När jag tittar närmare på stillebenet visar det sig att fem arter som inte finns i Egentliga Östersjön smugit sig in i tavlan. Vi har skrivit om flera, men inte alla, av dessa fem arter under åren på Tångbloggen. Flera av arterna går utmärkt att äta. Här kommer några ledtrådar:
2. En av dem är mycket svår att hitta levande exemplar av idag, även på västkusten .
3. En är släkt med en art som förekommer i en japansk maträtt.
4. En av arterna kommer från Nordamerika, vilket namnet antyder, och förekommer idag utmed västkusten.
5. En av arterna ställer till det för den främmande arten som den ofta sitter på och som vi gärna äter vid festliga tillfällen.
Det finns flera sötvattensarter av snäckor som trivs bra i Östersjöns utsötade vatten. Den lilla tångsjöborren, Psammechinus miliaris, som sitter nere vid basen på en torkad blåstångsplanta, kan klara sig en bit in i södra Östersjön. Samma sak med den trubbiga strandsnäckan, Littorina obtusata, som går att hitta i västra Östersjön. Unga skal av blåmusslan är ofta bruna och inte blå som namnet säger. Skalen av Limecola (Macoma) balthica, östersjömussla är en vanlig art i Östersjön och ofta lite rosafärgad i skalet.
Här kommer nu facit på vilka arter som hade hamnat fel i stillebenet.
En av slokearterna används i sushi och kallas då för nori. Skålsnäckan Patella vulgata är akut utrotningshotad i svenska vatten. Ostronpesten sitter ovanpå ostron och snor maten för dem, genom att filtera de partiklar och små växtplankon som ostronet också vill ha. Pepparalgen har fått sitt namn för att den har en skarp, lite pepparaktig, smak. Den amerikanska borrmusslan är en främmande art som troligen kom hit tillsammans med det amerikanska ostronet.
Hur många rätt fick du?
Om några dagar kommer jag att resa ner till västkusten och tänkte göra ett stilleben från Västerhavet där kanske några arter från Medelhavet eller Nordsjön listar sig in.
Tångbloggen 