Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tångruska’

Röda, gröna, bruna….alla är de lika vackra.

Alger finns överallt! Du kan hitta dem i många ekosystem på land, speciellt i fuktiga miljöer, men den största biologiska mångfalden förekommer i vattenmiljöer och är allra störst i havet. Alger kan vara mikroskopiskt små, då kallas de mikroalger eller växtplankton, och blir de riktigt många kan de färga vattnet grönt eller brunt i olika nyanser. På sommaren när vattnet blivit varmare i Östersjön kan även blomningar av cyanobakterier driva i land och färga vattnet blågrönt. 

På vintern kan grönalgen Clamydomonas nivalis färga snön alldeles röd, ett fenomen som brukar kallas ”vattenmelonsnö”. Och på stenblock och betongväggar syns ibland en tunn rödbrun beläggning av den trådformiga violstensalgen, Trentepohlia lolitus, som fått sitt namn för att det ska ge en tydlig lukt av viol om man skrapar på den.

Makroskopiska alger är kanske de som vi på Tångbloggen skriver mest om. Många större fleråriga brunalger kallas något med tång och de största arterna av brunalger kallas för kelp eller tare. Den största är jättekelp, Macrocystis pyrifera, som lär kunna bli 60 meter lång. Den största brunalgen i Östersjön är blåstången. som bildar stora skogar och där en planta kan bli upp en meter hög. Blåstångsplantor i Östersjön kan också bli ovanligt gamla, kanske 20 – 30 år eller mer, jämfört med blåstång som lever i tidvattenszonen i andra hav och troligtvis sällan blir äldre än 5-10 år.

Makroalger varierar mycket i storlek, form och livscykler och färg. Beroende på vilka extra pigment de har utöver klorofyll a kan de skifta i grönt, gul, rosa, rött, violett, brunt och nästan svart. Extra vackra är karragenalg, Chondrus crispus, och klynnebändel Dictyota dichotoma som iriserar i blått i vattnet. I år var fynden av stora bestånd av just Dictyota dichotoma något vi vill fira lite extra!

Såhär innan ALGERNAS DAG, som firas den 13e oktober, kan det vara läge att igen påpeka att alger sitter fast med en fästskiva eller rhizoider på hårda ytor som stenar eller klippor. De har inte rötter.

En sågtångsplanta kan sitta så hårt fast på en liten sten att stenen följer med upp ur vattnet.  

Kärlväxter, som t.ex. ålgräs, Zostera marina och olika arter av vattenväxter, t.ex. borstnate, Stuckenia pectinata och axslinga, Myriophyllum spicatum har däremot rötter och växer på grunda sandiga eller leriga bottnar. Sjögräs har sin egen dag, World Seagrass Day som infaller den 1 mars varje år och får inte vara med när vi firar algernas dag.

Motiveringen till World Algae Day är algernas många viktiga funktioner i det marina ekosystemet. De står för över 50 procent av världens syreproduktion och utan denna skulle livet på jorden inte kunna existera. Cyanobakterier, ofta felaktigt kallade blågröna alger, uppstod för 3,5 miljarder år sedan och var först med att via fotosyntesen producera det livsviktiga syret. Nästa stora grupp var grönalger som uppstod för 1 miljard år sedan. Den andra viktiga funktionen är att alger binder koldioxid och på så sätt bidrar till att minska uppvärmningen och klimatförändringar. Evolutionen och utvecklingen fortsatte under årmiljonerna och idag finns en stor biologisk mångfald av algarter i havet som utgör basen för ett rikt djurliv. Algernas evolutionära historia kan du höra mer om i Algpodden, som tar upp detta i avsnitt 2 och 3 av säsong 5.

På Tångbloggen finns många inlägg om artrikedomen utmed våra svenska kusten och det rika liv av smådjur som får mat och skydd i Östersjöns tångskogar. Vi vill passa på att tacka alla som bidragit med sina observationer och skickat in rapporter till Algforskarsommar. Det finns fortfarande tid att komma in med fler observationer om blåmusslornas färg, vilka smådjur som gömmer sig i en tångruska eller förekommer det höstförökande blåstång vid Din strand.

Tångbloggen vill såklart vara med och fira World Algae Day den 13 oktober. Vi hoppas att alla våra läsare tycker detsamma och firar. Kanske med ett dopp?

För oss är det Algernas Dag – alla dar hela året om!

Lena och Ellen

Read Full Post »

Det har varit en varm sommar igen och den ser ut att fortsätta ett tag till. Det är fortfarande riktigt varmt i vattnet. Tog en simtur vid min brygga i Räfsnäs i helgen och vattentemperaturen var 15,2 0C. Helt okej att ligga i en stund och kolla på vad som växte på badstegen och bryggpelaren. Vattenståndet varier och denna vecka lovar SMHI högtryck och solsken. Passar fint för en sista studie av djurlivet i några blåstångsruskor. Många tångruskor ser alldeles lurviga ut. Det beror på att den fintrådiga brunalgen, smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus växer på grenarnaSmalskägg är en ettårig alg som kommer att vissna och ramla av senare under hösten. 

På stenar och i vattenlinjen håller grönslick (Cladophora glomerata)på att vissna och lossna. Även detta ett tydligt tecken på att hösten har startat också i havet. Samtidigt går det ganska lätt att hitta arter av tarmalg (Ulva intestinalis) som har en lite senare period av tillväxt, vilket gör att många stenar ser vacker gröna ut.

Många stenar som ligger grunt är täckta med snyggt gröna tarmalger.

Det har redan drivit iland ganska mycket blåstång och vattenväxter på stränderna. Lite olika artsammansättning beroende på vad som dominerar på botten utanför. Som på dessa två stränder som ligger nära varandra på Riddersholms naturreservat, Rådmansö i norra delen av Stockholms skärgård. 

Tångplantan var full med dammsnäckor, båtsnäckor och två små simpor som bara var 4-5 cm långa.

Vi hoppas få in många fler rapporter under de kommande veckorna. Blir det lugnt och soligt väder är en utflykt till stranden toppen. Känns det lite för kallt att bada så passa på att göra strandfynd istället. Känns det lite osäkert på vilka arter Du kan hitta är ett tips att skaffa ”Växter och djur i Östersjön” från Stockholms universitets Östersjöcentrum.  Där finns det bilder och korta beskrivningar på vanliga alger, vattenväxter och många smådjur som kan driva in med tången till tångvallen.

Sensommarhälsningar från Algforskarsommar                                                                     

 Lena och Ellen

Read Full Post »

I Räfsnäs hamn ligger det kvar några tjocka isflak, annars har isen nästa försvunnit. Snösmältningen har gjort vattnet brunt av humusämnen och några bruna blad flyter runt i vattnet. Nu när nästan all is försvunnit blev jag lite nyfiken på om det fanns några tångmärlor eller annat som gömmer sig i tångruskan som hänger vid bryggan.

Det går fortfarande inte att gå ner för trappan till badhytten och det går inte heller att få loss havstulpansplattan som hänger i ett rep till höger om dörren. Det syns på bilden om du kollar noga. Det lär nog dröja ett tag till innan det går att kolla om något har överlevt på plattan.

Men rutinerad som jag är har jag såklart ett par tångplantor hängande längre ut på bryggan, så jag slipper gå ut i vattnet och frysa. Bara att håva upp. Tanken är att jag enkelt ska kunna följa våren i havet och se när arter som snäckor, märlor och tånggråsuggor kommer tillbaka för att äta och lägga sina äggsamlingar i tången.  Frågan nu var om tångplantan var helt tom eller inte? Tyckte jag såg något som såg ut som en kantnål nära tångplantan.

Det enda som hamnade på bryggplankorna när jag skakade tångruskan var en bit tång, några små isbitar och en stelfrusen stackars kantnål. Släppte ner den fort i vattnet igen. Hoppas den klarar sig bra. Med bara +1,3 0C i vattnet lär det dröja ett tag tills livet är tillbaka och tångruskan kryllar av småkryp.

Read Full Post »

I maj drog Tångskogsjakten igång, där 35 högstadieskolor i hela landet hjälper oss att samla in data för att få en bättre bild av hur livet i en tångruska varierar över tid längs vår långa kust. Nu har den första omgången med insamlat material börjat anlända till oss på Östersjöcentrum, Stockholms universitet.

Kuvert med vattenprov och tångtoppar i kiselgel gås igenom. Foto: Isabell Stenson

Den första omgången insamlat data är en flaska med vatten, där vi mäter salthalten och återkopplar till respektive skola. Kuvertet innehåller även tre ziplockpåsar med tångtoppar i kiselgel. Topparna samlas in för att vi vill analysera innehållet av tungmetaller i tången. De läggs i kiselgel för att inte börja ruttna i posten. När proverna kommer fram till oss, tar vi ut dem och lägger i ny, torr gel så att de torkar ordantligt innan vi skickar dem på analys. Det ska bli mycket spännande att se om/hur halterna av tungmetaller varierar lika mycket som vi anar.

Ny, torr kiselgel hälls i påsen med tångtoppar. Notera skillnaden i färg. Den våta gelen i tallriken är ljusare. Foto: Isabell Stenson

Samtidigt pågår även vårt stora medborgarforskningsprojekt Algforskarsommar för fullt. Vi passar på att tipsa om att 3e juli är nästa fullmåne. Som det verkar är det dags för förökning i norra Egentliga Östersjön och södra Bottenhavet då. Bor du i närheten eller befinner dig i området får du gärna bege dig ut och mäta om tången är mogen där just du befinner dig. Klicka på länken för instruktioner om hur du går tillväga.

Du kan lyssna på ett inlägg från förra årets Algforskarsommar i Sveriges Radio här:

Programmet sänds även i repris nu på fredag i Vetenskapsradion klockan 12:09.

Vi hoppas att du, kära läsare, får en trevlig sommar med mycket tång och andra alger.

Read Full Post »

Under juni och juli månad har vi fått in många rapporter från flitiga Algforskare om livet i tångskogen utmed Östersjöns kust. Här kommer nu en första sammanställning av resultaten från undersökningar av smådjur i tången, Fucus vesiculosus, Östersjön skog under perioden juni-juli 2022. Hittills har det varit en varm sommar och många arter som lever i blåstångsskogen har nog hunnit med att föröka sig och börjat växa sig stora. Det beror förstås på om det finns mycket småfisk, t.ex. spigg som är pigga på att äta av allt som bjuds på inne ibland tångens grenar.

Rapporter från Blekinge i mitten av juni vid Torkö visar på ett rikt djurliv i tången av tångmärlor och tånggråsuggor. Intressant är förekomsten av tångräkor som var ganska vanliga här. Det finns en nya främmande art av tångräka, elegant tångräka, Palemon elegans. Detta rapporterade vi om i Algforskarsommar rapport 5, vecka 27.

Foto av Clas Karlsson med två båtsnäckor och en dagsländelarv. Från Torkö, i Blekinge skärgård. 

Nästa rapport är från Hölö, 12 juni, Stavsnäs i Värmdö kommun. Här hade tångruskorna den högsta artrikedomen av inkomna rapporter, totalt 6 olika arter/släkten. Som på många platser dominerade tångmärlor (Gammarus spp) ca 30 st. Det fanns också relativt många nattsländelarver, från släktet Trichoptera

Tånggråsugga Idotea baltica till vänster och nattsländelarv till höger

Ovan finns ett foto på en nattsländelarv tillsammans med en tånggråsugga som jag fotograferat vid min brygga i Räfsnäs, Norrtälje i maj i början av sommaren.  

Många rapportörer skriver även att det finns gott om båtsnäckor (Theodoxus fluviatilis) i tångruskorna. Rekordet kommer från Aspö, utanför Värmdö i Stockholms skärgård. Där hittade Anna Carin Nyberg hela 90 st båtsnäckor i en 50 cm stor tångruska! Den innehöll också 25 tångmärlor. En toppenfin tångplanta som har kvar lite av sina föröknigstoppar från sommaren.

Foto: Anna Carin Nyberg. En riktigt praktfull blåstångsruska från en ö långt ut i Stockholms skärgård.

Fotograf : Ulrika Jansson Klingberg. Krusig tång från Herräng.

Vi har också fått in flera rapporter bland annat från Singöfjärden, från Herräng i Norrtälje kommun. Just från denna undersökning av blåstång förekom det många små tånggråsuggor. Tångplantan är ganska krusig i formen och har en del extra små utskott. Dessa kan ha uppstått genom att plantan skadats genom betning av tånggråsuggor alt. av slitage eller skador från uttorkning eller frost.

För oss forskare, som tittar väldigt mycket på tång, säger en bild ibland en mängd saker som är jätteintressanta. Vi är extra tacksamma för alla bra foton som deltagarna i Algforskarsommar skickat in.

Provtagningen längst i norr kommer från Långörens naturreservat, Sundsvall den 12 juli.  Här dominerade små nyfödda tångmärlor och några enstaka båtsnäckor. Den lilla tångplantan var bara ca 15 cm lång och såg ut som en smaltångsplanta.

Fotograf Tove Gulliksson. Planta från Långörens naturreservat.

Tove Gulliksson gjorde undersökningen och observerade också att tångplantorna ofta hade häxkvastar där plantan skadats på något sätt. På bilden syns att det växer ut en massa små nya skott. Typiskt för smaltång, Fucus radicans. Kännetecken för smaltång är, som namnet anger, att grenarna är klart smalare än hos blåstången.

Smaltångsplanta från Järnäs, nära Umeå. Insamlad i juli 2021.

Jag var på insamlingsresa förra sommaren utmed kusten nära Umeå. Denna smaltångsplanta samlade jag från Järnäsklubb i juni. Typiskt buskigt förgrenad och i just denna planta fanns bara några få båtsnäckor.

Det har också kommit in flera frågor om observationer av stora mängder drivande grönalger och blåstång i vikar i Stockholms skärgård. Rapporterna är från Mörkö, Dalarö och Kilholmen utanför Älgö. 

De som skickat in rapporterna tycker att de aldrig sett så stora mängder just i sin lilla vik. Liknade observationer har kommit in under flera år ungefär såhär dags på året. Orsaken kan vara att det idag produceras mer blåstång i skärgården när vi inte har några kraftiga isvintrar som förut skrapade bort den grunt växande blåstången. Att tillförseln av näringen minskat har lett till förbättrat siktdjup och tången kan igen växa på djupare bottnar. Ljuset räcker för tillväxt! Det är alltså ett bra tecken med flytande blåstång.

Grönalger som driver runt nu kommer att försvinna – kastas upp på land eller driva bort – beroende på vind och blåst igen. Prova att röra runt med händerna i grönalgerna, både de som är lösa och de som sitter fast på stenar och klippor nära vattenlinjen. Du kommer se att små bubblor sprids från dem. Det är faktiskt syre som de producerat genom sin fotosyntes. Syre som både djuren i vattnet och vi på land behöver. Det är såklart bara en liten del av den syreproduktion som är livsviktig för oss och för vår andning. Kanske ändå något positivt att tänka på om de drivande algmattorna inte är så trevliga att titta på. 

Plockar du upp grönalgerna och tången och lägger på komposten bidrar du dessutom till att ta bort näringsämnen, främst fosfor och kväve, från vattnet och minskar övergödningen i Östersjön till en liten, liten del.

Nu under augusti och september månad hoppas vi att många som är kvar vid kusten eller åker ut på en tur under helgen vill kolla på djurlivet i tången där ni befinner er. Hur ser djurlivet ut nu? Finns det mycket nya små tånggråsuggor och tångmärlor och hur är det med mängden snäckor?

I mina tångruskor vid min brygga, i Räfsnäs nära Kapellskär, kryllar det av små, små ovala dammsnäckor, Ampullaceana balthica. Men det är på en plats väl skyddad från vågor. En bit bort är det båtsnäckor som dominerar, men jag kom bara upp till 40 stycken snäckor per tångruska.

Det är fortfarande varmt i vattnet så vi hoppas på många fler rapporter från alla som vill delta i Algforskarsommar projektet.

Ställ gärna frågor till oss om annat som Du ser i vattnet – vi kommer att svara efter bästa förmåga.

Read Full Post »

En fråga som vi önskar få in svar på via projektet Algforskarsommar är ”Hur förändras artsammansättningen i tångruskor – från Torkö i Blekinge till Stockholms skärgård?” 

I Rapport 5 från Algforskarsommar kommer här en första liten översikt av resultatet som kommit in från er flitiga medborgarforskare. Stort tack för alla bidrag! 

Det är alltid lika spännande att läsa om vad ni hittar och se hur artsammansättningen varierar från söder till norr utmed Östersjöns långa och varierade kustmiljöer. Här har vi nu gjort en liten sammanställning och plockat ut både några observationer på skillnader i arternas förekomst och några bilder som kommit in med en fråga om vilken art det är. 

Den första markanta skillnaden är mängden tångräkor (Palaemon spp) som hittas i en tångruska. I tången från t.ex. Blekinge och Kalmarsund är de vanliga och ofta finns det flera stycken per tångruska, medan i Stockholms skärgård finns det bara någon enstaka ibland. Tittar du nog kan du se att tångräkorna kan se olika ut. En är mer oansenlig, det är den vanliga tångräkan, Palemon adspersus. Den andra arten har färggranna streck på benen i blått och gult och brunaktiga ränder på kroppen. Det är elegant tångräka, Palemon elegans, en främmande art som är på spridning längre och längre in i Östersjön. 

Foto på en av mina studie-tångruskor som jag har placerad vid bryggan på Räfsnäs och som växer på en sten.

Vanlig tångräka kallas också för östersjöräka, långfingrad tångräka, blek tångräka eller bara tångräka- kärt barn har många namn.

Undersökningar som gjordes av livet i en tångruska redan i slutet av maj innehöll ofta många små tångmärlor (Gammarus spp) som helt klart just hunnit med att föröka sig. De har hunnit växa till lite under några veckor, men det finns fortfarande många mindre tångmärlor kvar när man skakar en tångruska. I varje fall när jag undersökte några av mina tångplantor vid bryggan i Räfsnäs den 20 juni strax före midsommar. 

Det kryllar av tångmärlor i baljan – både några större och en massa små. Nere i vänster hörn syns en tånggråsugga, Idotea balthica.

Här kommer nu en liten önskan från oss:

Finns det en möjlighet för några av er att upprepa undersökningen nu i juli – augusti? Det skulle vara fint att få veta hur sammansättningen förändrats. Finns det många stora vuxna tångmärlor kvar och kanske också fler tånggråsuggor? Eller har de kanske minskat i antal och blivit mat till spigg och andra småfiskar? 

Det har också kommit in några frågor om vilken art det är som hittats. En fråga är från Torkö, Blekinge där det förekom flera sötvattensgråsuggor (Asellus aquaticus) och en och annan dagslända i proverna.  

Det har inte kommit in några foton på nattsländelarver men en rapport från Hölö rapporterade flera fynd av nattsländelarver vid undersökningen av blåstång. Fredrika Bremergymnasiets elever NA21b, studerade blåstång vid Schweizerbadet, i Haninge kommun. Från dem kom en rapport att det förekom sommarförökande blåstång på lokalen. När de skakade tångruskor hittade de tångmärlor och strandvattengråsuggor (Jaera albifrons) och många nematoder. Ett bra sätt att bestämma vilka arter du hittar i en tångruska är att kolla på ”Livet i havet” där det finns bra bilder och beskrivningar på arter i Östersjön och Västerhavet. Och där går såklart att skriva in ett sökord för att t.ex. hitta ett foto på strandvattengråsugga eller någon annan art som du vill veta mer om.

Somriga hälsningar från oss som driver medborgarprojektet Algforskarsommar, Lena och Ellen.

Read Full Post »

På förmiddagen när jag gick ner till stranden låg det en dimbank som skymde öarna utanför. Det syns en liten skymt av ön som ser ut att sväva i himlen. Vattentemperaturen börjar bli riktigt skön för att vada ut till plantorna för att kolla djurlivet. Närmare 14 grader.

Det ligger en lång smal ö vid horisonten som knappt syns ovanför dimman.

Vid strandkanten flyter det gula sjok av pollen, men när jag tittar närmare så ser det grönt ut i vattnet runt omkring. Det kan ju inte vara en cyanobakterieblomning redan? Tursamt ligger det en plastspade kvar från barnen som lekt vid stranden – det får bli redskapet att samla in blomningen med. Och mycket riktigt –det är knippvattenblom, Aphanizomenon – lätt att känna igen genom att de bildar som knippen av trådar som ser ut som små, små, mörkt gröna barr i vattnet. Det var inte någon stor ansamling, men jag tycker att det var tidigt för den.

Pollen omringat av en cyanobakterieblomning vid strandkanten.

Nu har föryngringen av tångmärlorna (Gammarus sp.) kommit igång på många ställen. Vid min brygga i Räfsnäs dominerar antalet tångmärlor, gammarider, klart i de plantor jag håller koll på. Det är även gott om oval dammsnäcka, Radix baltica, och några hus av och med nattsländelarver.

Många tångmärlor och ovala dammsnäckor trillade ur tångruskan. Två nattsländelarver i sina hus ligger lite till vänster nertill i bilden.

Under den långa lågvattenperioden som varade flera månader torkade grönslicken, Cladophora glomerata bort och det har tagit ända tills nu för den att växa ut igen. Det innebär att det finns mindre grönslicksplantor för de små nya tångmärlorna att flytta till och växa upp i.

Tånggråsuggorna, Idotea finns också i tångruskorna och är ihopkopplade, precis som tångmärlorna, för att para sig. Däremot har jag inte hittat några små nyfödda tånggråsuggor ännu.

Många små tångmärlor simmar runt och en tångräka, Palaemon adspersus,har sällskap med en tånggråsugga i övre vänster hörn.

En art som också börjar dyka upp både växande på blåstången, Fucus vesiculosus och på stenar är sudare, Chorda filum. Kan vara värt att hålla ögonen på om det kommer att bli ett lika rikligt år som det var förra året. Mer om sudare hittar du i vår serie Månadens Alg här på Tångbloggen.

Vill också passa på att påminna om att det snart är fullmåne och då kan det vara läge att kolla hur mogen tången är, om du kommer att vara i närheten av en strand där det växer blåstång.

Read Full Post »

Här kommer nu vår gästbloggare Louise berättelse om sitt deltagande i Algforskarsommar-projektet med att undersöka när blåstången förökar sig. Hon får berätta själv om sin resa nedan!

Hej allihop! Mitt namn är Louise och jag håller på med mitt mastersarbete om blåstång, Fucus vesiculosus vid Lunds universitet och således spenderar jag mycket tid i tångskogen. Den 16/5 i år deltog jag i Algforskarsommars uppgift om att identifiera mognaden hos just blåstången med en liten resa längs Skånes västra sydkusthörna. En härlig resa utmed kusten på småvägar och längs väg 9 i gott sällskap!

Det blev en resa utmed Skånes kust på väg hem.

Kartan visar de platser som jag besökte under resan, markerade med röda punkter. På ungefär hälften av platserna hittade jag bara uppspolade exemplar av tång. Lokalbefolkning jag träffade på stranden menar på att det alltid hamnar mycket blåstång på stränderna efter kraftig blåst, vilket tyder på att tångskogen nog förekommer längre ut än vad mina vadarbyxor tillät.

Uppspolad planta på stranden vid Falsterbos västkust. Den har många flytblåsor, fler än de som plantor från Östersjön brukar ha. Oftast har de bara ett par.
Samma tångruska som ovan med inte helt mogna förökningstoppar
Foton tagna med med min handlupp i fält.

Högre mognad kunde finnas i Abbekås där fastsittande ruskor fanns tillgängliga. 

Bild tagen med lupp i Abbekås, tyvärr lite suddig men den är klart mer mogen. Hanplanta.

Denna bild är tagen den 23/5 efter det att förökningstopparna fått spendera en tid i kyl, hanen verkar ha släppt sina spermier i kylen vilket ger den svagt orange färgen.

Om man jämför med de receptakler som jag har använt i mitt mastersprojekt som kommer från Hittarp, nära Helsingborg, är dessa mer tydligt redo för sin förökning den 16e maj!

Receptakler från Hittarp (hona vänster, hane höger). Lokalen ligger nära Helsingborg. 

En ny runda får köras vid nästa fullmåne helt enkelt!

Hälsar Louise Tångbloggens alla läsare.

Litet tips från oss på Tångbloggen:

Vill du kolla på hur tången mognar och spara i kylskåpet är det bästa sättet att lägga dem lite fuktigt, inte i vatten. Ta sedan ut dem sen eftermiddag på fullmåne-kvällen. Håll dem i rumstemperatur och vänta några timmar- då kan du få se både de orangefärgade spermiesamlingarna och de olivgröna äggsamlingarna komma ut ur förökningstopparna. Om du lyckats samla både honor och hanar, såklart.

Read Full Post »

Nu drar vi igång med Citizen Science-projektet ”Algforskarsommar 2022”. Nytt för i år är att undersöka när blåstången är mogen nog att släppa ut sina ägg och spermier, så att vi kan få en mer heltäckande bild av när de första små groddplantorna för året kommer att produceras i Östersjön. En beskrivning av den nya uppgiften hittar du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida. 

Vi vill också ha din hjälp med att undersöka djurlivet i en blåstångsruska och senare på sommaren leta efter höstförökande blåstång. Men nu till årets första uppgift – när förökar sig blåstången i vattnet hos dig? Bor du längre norrut så är det lika intressant att få veta när smaltång (Fucus radicans) som blåstång förökar sig i Bottenhavet. Du behöver inte bry dig om att skilja på vilken art det är. Men titta på beskrivningen på länken först.

Räfsnäs 2021 i juni där jag undersöker förökningstoppar på blåstång i försommarsolen.

Men för Tångbloggens följare kommer här ett tips om att det går att tjuvstarta och inte invänta fullmånen den 16 maj. Hur kommer det sig? Jo, precis som med växterna på land tar det tid för äggsamlingarna (oogonen) och spermiesamlingarna (anteridierna) att växa till, mogna och bli klara för att släppas ut i vattnet. 

Förökningstoppar kan se mycket olika ut i olika delar av Östersjön. Övre raden kommer från min brygga i Räfsnäs och den undre raden är grenar med förökningstoppar från Helsingborg.

På många ställen utmed Östersjökusten syns knottriga förökningstoppar, receptakler, flytande i ytan. Där värms också vattnet upp snabbare. Jag var nere och mätte i vattnet vid bryggan på Räfsnäs, vid Rådmansö i norra Stockholms skärgård. Där var temperaturen redan 8,3 grader i ytvattnet. Inget att bada i för min del men det kanske inte dröjer så länge innan topparna börjar mogna här. 

Snittade förökningstoppar från Helsingborg den 5 maj 2022. Till vänster från en honplanta och till höger från en hanplanta. Skillnaden syns genom att honplantan har små olivgröna pickar inne i snittet medan hanplantans små klumpar är orangefärgade. Syns tydligare i verkligheten än på fotot.

Fick prover från Helsingborg, av Louise Albertson och vi undersökte förökningstoppar från flera plantor. De såg riktigt mogna ut när vi skar igenom topparna med en skalpell. Så med stor sannolikhet kommer det första stora förökningstillfället att ske den 16 maj. Louise gör sitt mastersarbete på Lunds universitet och hon har lovat att ställa upp som gästbloggare på Tångbloggen och berätta mer om sitt mastersarbete. 

Read Full Post »

Tanken är att följa sammansättningen av arter och livet av smådjur i en tångruska förändras under olika årstider. Har skrivit tidigare om detta från min brygga vid Räfsnäs; Norrtälje. Från och med nu kommer det att bli en månatlig rapport. Förväntningen är att det allteftersom det blir varmare i vattnet mer smådjur kommer att vandra in i tångruskan igen. Nu bildas det ett tunt isskikt längst inne vid bryggan varje natt som sedan går sönder och driver in till stranden. Nätterna är kalla men solen börjar värma lite under dagen. 

Det var mycket små fragment och rester av djurens fekalier, dvs skitar och många små tångmärlor

När jag skakade tångruskan vid bryggan som jag håller koll på djurlivet i var det mest tångmärlor, gammarider. Både lite större och mindre små unga tångmärlor. Men sen fanns det ett lite ovanligt fynd en vattenskorpion, en klodyvel, Nepa cinerea.

En vacker klodyvel kryper runt på botten i baljan tillsammans med nära tångmärlor.

Klodyveln hittar man i förstahand i sötvatten och ibland i utsötade grunda vikar med mycket vattenvegetation. Den hör till de rovlevande vattenskinnbaggarna och har ett ca 3 cm långt andningsrör i bakkroppens spets. Sitt byte fångar den med hjälp av de långa frambenen med kraftiga griporgan. Med gripklorna fångar den sin mat, vilket mest består av mygg-och fluglarver, vattenskalbaggar. Den kan till och med lyckas med att fånga riktigt små fiskyngel ibland. 

Det svenska namnet har gruppen fått för att de liknar en skorpion. Vattenskorpionen är en dålig simmare och klättrar mest runt i vegetationen. De gånger jag hittat en klodyvel har varit inne i vassen eller ibland rotade vattenväxter. Detta var första gången i en tångruska. För att andas behöver den ibland klättra upp till ytan. Där den sticker upp andningsröret ovanför ytan. Detta är en av anledningarna till att den förekommer i lunga stilla vågskyddade vikar.

Read Full Post »

Older Posts »