Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Fucus vesiculosus’

I går den 28 september var det äntligen dags att undersöka om etableringen av blåstång på det nya stenrevet på Riddersholm, i Norrtälje lyckats. Först en kort repetition. Den första uppgiften för dykarna var att borsta rent stenar från de fintrådiga alger som hunnit etablera sig så att de små befruktade äggen kan hitta en ren yta att fästa sig på.

Foto taget med en drönare över stenrevet. Fotograf Johan Hammar.

Här kan vi se det nya revet vid Riddersholm uppifrån luften. Dykaren i röd dräkt är Cecilia Wibjörn från Skärgårdsstiftelsen.https://skargardsstiftelsen.se/

Stenarna på revet borstas rena från fintrådiga alger. Foto Johan Hammar.

Projektet drivs tillsammans av Sportfiskarna, WWF och Skärgårdsstiftelsen, och vi har skrivit om det tidigare här på Tångbloggen. Den 30 maj samlades personer från de tre organisationerna för att samla in tång med förökningstoppar. Några arbetade sedan med att knyta ihop knippen av hon- och hanplantor fulla med mogna förökningstoppar.

En tångenhet bestod av ett knippe som knöts fast vid en sten och med en liten flaska fylld med luft som får knippet att hållas flytande i vattnet. De färdiga enheterna samlades ihop av dykare som simmade ut till revet där de placerades ut med lagom mellanrum.

En enhet simmas ut

Sen var det bara att vänta på det första förökningstillfället som skedde vid fullmånen på lördagen den 3 juni och sedan fortsatte det hela sommaren.

Knippena med tång har fått sitta kvar i fyra månader så det har funnits flera tillfällen för att etablering av nya små tånggroddplantor.  

Enheter med sten, ett knippe tång och en flaska som håller tången uppe placeras ut på revet. Fotograf: Johan Hammar.

I slutet av september var det äntligen dags att simma ut och samla in alla plastflaskor och kolla om det gick att se några nya små tånggroddplantor på stenarna i revet.

Cecilia och Susanne kommer iland efter en lyckad insamling och fotografering.

Tångbloggen hade fått chansen att följa med och stod på stranden när de två snorklarna kom iland efter att ha simmat runt i närmare en timme. Cecilia Wibjörn från Skärgårdsstiftelsen bar på en kasse med plastflaskor och mycket av tången satt fortfarande kvar. Så det såg ut som om det lyckats. Susanne Qvarfordt, från Sveriges Vattenekologer hade med sin utmärkta kamera och såg glad ut när vi frågade om de sett något – dvs några ”groddisar”. Och ja visst – det lyckades – det finns massor med nya små plantor! De berättade också att de sett ett gäng små abborrar som hängde vid revet.

Fullt med nya millimeterstora blåstångsgroddplantor. Foto: Susanne Qvarfordt.

Vi avslutade med en liten pratstund på bänken och det är helt klart att när det blir varmt i vattnet nästa sommar måste jag simma ut och kolla hur stora de hunnit bli. Nu börjar det bli lite svalt att ta sig ut, även om det bara är till flytbojen som syns som en prick till höger om dykarna när de kommer iland.

Read Full Post »

Nu har skolorna kommit igång med höstterminen och alla de skolor som är med i Tångskogsjakten ger sig på nytt ut i havet för att samla in blåstång för att undersöka dess djurliv.

SVT följde med eleverna vid Värner Rydénskolan i Malmö när de hade en solig dag ute i Öresund. Vi hoppas såklart att alla skolor fått såhär fint väder vid sina insamlingar och ser verkligen fram emot att få in data från så många engagerade elever och lärare.

Read Full Post »

Vi får in fina foton på livet i tångskogen från alla deltagare i Algforskarsommar 2023. Det senaste var ett foto på en blåstångsplanta som var mer blåmusslor än tång.

Har aldrig sett en tångplanta med så mycket blåmusslor. Foto: Louise Albertson

Fotot skickades in av Louise Albertson och plantan hade drivit i land efter blåsten på en strand vid Barsebäck i Skåne.

Nu efterlyser vi fler foton på blåstång som har en massa påväxt av alger, havstulpaner eller mossdjur eller bara ser konstig ut. Den kan vara ovanlig smal eller jättebred, ha en massa flytblåsor eller bara se allmänt konstig ut.

Denna planta har många flytblåsor i rad. Kan du hitta en som har fler?

Det vi letar efter är störst, flest, fulast eller vackrast! Så det är bara ut och leta och hålla ögonen öppna. Med fotot ange lokal, om den satt fast eller låg lös i vattnet och fotograf. Tanken är att vi gör ett bildgalleri som presenteras på Tångbloggen i slutet på sommaren.

Read Full Post »

I år har flera Naturum och naturskolor tillsammans med ett antal engagerade privatpersoner bidragit med att öka kunskapen om när blåstången blir mogen utmed kusten. Vi har fått in många fina fotografier på snittade förökningstoppar. I april kan man ana sig till att äggsamlingar (oogon) i honplantornas förökningstoppar håller på att bildas, men i conceptakler hos hanplantorna syns inget alls. Det var fortfarande för kallt i vattnet.

Vattentemperaturen ökar olika snabbt utmed vår långa kust. För många arter verkar en temperatur på över 10 0C behövas för att arten skall föröka sig. När och hur lång tid det tar för en tångplanta att växa till på våren och få mogna förökningstoppar beror på många faktorer, bl.a. hur fort vattnet värms upp och hur djupt ner plantan växer. En grund, innesluten vik kommer att värmas upp fortare än en klippstrand som ligger öppet ut mot havet. I år fick vi en lång period med lågvatten. Detta skadade många av de riktigt grunt växande blåstångsplantorna som inte tål att ligga torrlagda så länge. Flera dog och kommer ersättas av andra små tångplantor eller någon annan alg.

Några döda tångplantor på små stenar i en grund vik under lågvattensperioden i juni (2023-06-09)

Den allra första rapporten om att blåstången hade mogna förökningstoppar med tydliga oogon kom från Louise som kollat tång i Barsebäck, nere i Öresund. Det skedde redan vid fullmånen 14 april och temperaturen hade hunnit komma upp i runt 9 0C.

Vid nästa fullmåne, den 6 maj, kom precis som förra året många rapporter från södra Östersjön om mogna blåstångsplantor. På dessa platser hade vattentemperaturen då nått lite över 10 0C.

Snitt på mogen honplanta till vänster och hanplanta till höger  från Åhus. Fotograf Sam Peterson, Naturum Vattenriket.

Vid fullmånen den 4 juni var det många som rapporterade nästan mogna eller mogna toppar, och då hade vattentemperaturen stigit till runt 15-19 0C. Bland annat från Naturum Västervik och Markus Nord. Från sin provtagning strax före nymånen i juni skickade han några otroligt fina och vackra foton tagna i mikroskop på hur spermiesamlingar (antheridier) ser ut och också conceptakler med mogna oogon.

Ett av de vackraste och tydligaste fotografierna har Markus Nord i Västervik skickat in på ett conceptakel med mogna antheridier.

Fotograf: Markus Nord, Naturum Västervik.

Preliminära resultat visar på ungefär samma utveckling av mognaden som förra året, med klart mogen blåstång vid fullmånen i maj utmed den södra delen av kusten och mogen tång vid fullmånen i början av juni i Stockholms skärgård. Genom att deltagarna följt mognadsprocessen under flera månader visade det sig att det även kom in rapporter om mogen blåstång vid nymånar,  alltså inte bara vid fullmånar. Spännande!

Följer man mognadsprocessen noggrant så visar det sig att när tången väl mognat fortsätter den att bilda nya oogon respektive antheridier under ett par veckor. De mognar fram successivt och släpps ut i vattenmassan där befruktningen sker. De riktigt stora utsläppen som vi berättat om tidigare, sker i samband med fullmånen och ett lite mindre utsläpp sker vid nymånen. Men det sker också små utsläpp varje morgon och kväll när de väl har blivit mogna. Detta håller på tills det inte finns några fler äggsamlingar eller spermiesamlingar kvar i förökningstoppen. Då vissnar förökningstoppen ner och hela eller delar av grenen kommer att lossna, driva iväg och brytas ner. Eftersom det är kallare längre ner i vattenmassan så kommer djupt växande blåstång att föröka sig senare än de grunt växande plantorna på samma lokal. Det innebär att det även vid fullmånen den 3 juli fanns många blåstångsplantor som förökade sig i ytterskärgården där de kan förekomma ner till 8-10 meters djup.

I skrivande stund saknar vi rapporter från Bottenhavet. Enligt förra årets undersökningar så borde tången hunnit bli mogen också där. Så kommer du till en strand i Bottenhavet där det växer tång, prova gärna att snitta några förökningstoppar och kolla mognaden. Vi vill gärna få in fler rapporter just från Bottenhavet.

Read Full Post »

I maj drog Tångskogsjakten igång, där 35 högstadieskolor i hela landet hjälper oss att samla in data för att få en bättre bild av hur livet i en tångruska varierar över tid längs vår långa kust. Nu har den första omgången med insamlat material börjat anlända till oss på Östersjöcentrum, Stockholms universitet.

Kuvert med vattenprov och tångtoppar i kiselgel gås igenom. Foto: Isabell Stenson

Den första omgången insamlat data är en flaska med vatten, där vi mäter salthalten och återkopplar till respektive skola. Kuvertet innehåller även tre ziplockpåsar med tångtoppar i kiselgel. Topparna samlas in för att vi vill analysera innehållet av tungmetaller i tången. De läggs i kiselgel för att inte börja ruttna i posten. När proverna kommer fram till oss, tar vi ut dem och lägger i ny, torr gel så att de torkar ordantligt innan vi skickar dem på analys. Det ska bli mycket spännande att se om/hur halterna av tungmetaller varierar lika mycket som vi anar.

Ny, torr kiselgel hälls i påsen med tångtoppar. Notera skillnaden i färg. Den våta gelen i tallriken är ljusare. Foto: Isabell Stenson

Samtidigt pågår även vårt stora medborgarforskningsprojekt Algforskarsommar för fullt. Vi passar på att tipsa om att 3e juli är nästa fullmåne. Som det verkar är det dags för förökning i norra Egentliga Östersjön och södra Bottenhavet då. Bor du i närheten eller befinner dig i området får du gärna bege dig ut och mäta om tången är mogen där just du befinner dig. Klicka på länken för instruktioner om hur du går tillväga.

Du kan lyssna på ett inlägg från förra årets Algforskarsommar i Sveriges Radio här:

Programmet sänds även i repris nu på fredag i Vetenskapsradion klockan 12:09.

Vi hoppas att du, kära läsare, får en trevlig sommar med mycket tång och andra alger.

Read Full Post »

I maj 2023 drog Nobel Prize Museum igång projektet Forskarhjälpen,  tillsammans med mig och Ellen Schagerström vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. I år handlar Forskarhjälpen om livet i Östersjöns tångskogar och heter Tångskogsjakten. Det kommer att vara elever från 36 skolor som deltar i Tångskogsjakten. Skolorna är spridda från norr i Bottenhavet, vid tångens nordliga utbredningsgräns och hela vägen ner till Kullaberg i Öresund och Skälderviken. Elevernas uppgift är att undersöka livet i blåstången en gång på våren i maj- juni och en gång i augusti-september. Samtidigt med insamlingen av ett antal tångplantor och analys av vilka arter som lever i den tas ett vattenprov för analys av salthalten. Vattentemperaturen under sommaren kommer att mätas med en datalogger från starten i maj till när den plockas upp på hösten när projektet avslutas.

Under rubriken Tångskogsjakten kommer vi att ta upp diverse frågor kring vad som påverkar blåstången i Östersjön och djurlivet i tången. Det kommer att bli både frågor som dyker upp i gruppen av deltagande lärare på de olika skolorna med anknytning till projektet eller något aktuellt som diskuteras i media.

Detta första inlägg kommer att just handla om ett aktuellt ämne i media –att våren är ovanligt sen i år! Det har kommit flera bakslag med mycket snö och kalla nätter med många minusgrader. Diskussionen har varit att en sen och kall vår innebär att växter kanske startar sin blomning men att insekterna som sköter pollineringen inte vaknat ännu. Eller att blommorna kan skadas av frost och snö när det blir ett bakslag i vädret. Temperaturvariationen mellan kalla klara nätter och varma soliga dagar på land är stor, men det är främst minusgraderna på natten som kan skada arterna.

Så hur ser det ut i under ytan i Östersjön? Här startade våren för flera månader sedan och nu är tillväxten i full gång.

Vacker strutsallat växer på en sten.

Ett exempel är strutsallat, Monostroma grevillei. Den börjar växa till redan i december. Det är lätt att missa de små ljusgröna tunna strutarna som växer i strandkanten i mars.

Det höll på att hända mig i år, när de höll på att vissna och försvinna i mitten av april. Eftersom det var lågvatten låg de intorkade på stranden.

En annan ettårig grönalg heter liten grönkudde, Acrosiphonia arcta. Det är också en art som dyker upp tidigt på våren. Du hittar den på stenar och klippor från ca 0,3 till 4 meters djup.

Båda arterna kan riskera att frysa in om de hamnar uppe i luften en kall natt, men de klarar av att växa vid någon plusgrad i vattnet. Nu i början av maj kom några riktigt kalla nätter med – 5 0C i luften och varma soliga dagar. Dags att göra en liten studie av hur vattentemperaturen vid min brygga i Räfsnäs på Rådmansö varierar under några dygn. Under perioden 6 -9 maj varierade temperaturen i luften från – 4 0C på natten till som högst +12,40C i skuggan. En skillnad på 16,4 0C. Samtidigt skiljde sig temperaturen i ytvattnet bara med +2,5 0C (mellan + 4,7 – 7,2 0C). Faktorer som påverkade förändringar i ytvattentemperatur var att nätterna var lugna och vindstilla och vattnet kyldes av lite.

Vindstilla morgon vid 7-tiden när jag gjorde de första mätningarna.

Under dagen blåste det svag pålandsvind och vattnet värmdes upp i ytan. För alger och djurlivet sker inga större drastiska förändringar utan vattentemperaturen ökar långsamt. Den långsamma stora förändring som kan påverka förökningen och tillväxten hos arter i Östersjön är de mildare vintrarna och att det inte ligger ett tjockt istäcke med snö som minskar tillgången på ljus. I projektet Tångskogsjakten kommer bl.a. förändringar i förökning och storlekar hos tångmärlor och tånggråsuggor att jämföras mellan vår och höst. Kanske hinner de med både en förökning nu på våren och en till tidigt i höst?

Från de utplacerade loggarna kommer det bli spännande att följa om vi får någon värmebölja under sommaren och hur varmt det blir i vattnet. Hur kommer växt- och djurlivet i tångskogen att påverkas? Se till att följa Tångbloggen så missar du inga spännande uppdateringar från projektet.

Read Full Post »

Vattenakademien höll sin traditionella vårliga Vattenpub på Östersjöcentrum för en vecka sedan. De runt 30 deltagarna minglade först i köket, där det serverades en smörgås och dryck. Det fanns mycket att prata om med varandra om vad som hänt sen man sågs i höstas.  Sen blev det två korta presentationer i salen Landsort. Först ut var Tångbloggens Lena Kautsky som berättade om medborgarforskningsprojektet Algforskarsommars tre uppgifter,som i år handlar om när blåstången är mogen och förökar sig, djurlivets sammansättning i en tångruska och fortsatt kartläggning av om tången förökar sig på sommaren eller hösten. Därefter berättade Cecilia Wibjörn om Skärgårdsstiftelsens projekt med att minska ankringsskador i en vik på Nåttarö och samtidigt etablera blåstång på de stora cementbojstenarna. Det har vi skrivit om tidigare, som du kan läsa här.

Två glada och hedrade pristagare, Cecilia Wibjörn t.v och Lena Kautsky t.h visar sina stiliga diplom tillsamman med Stefan Lundberg.

Vattenpuben avslutades med att Lena och Cecilia fick ta emot Vattenakademins Stora Hederspris 2023 av ordförande Stefan Lundberg för sina insatser kring att sprida kunskap om Östersjöns kustmiljöer och arbetet med restaurering av viktiga grunda miljöer. En stor applåd till två välförtjänta pristagare!

Read Full Post »

2023 kommer vi att skriva en del om Tångskogsjakten, ett medborgarforskningsprojekt med Tångbloggens forskare Lena Kautsky och Ellen Schagerström vid Stockholms universitets Östersjöcentrum i samarbete med Nobelprismuseet.

Nobelprismuseet drar igång Forskarhjälpen för 13:e året i rad, där elever får delta i ett riktigt forskningsprojekt. I Forskarhjälpen sammanför Nobelprismuseet lärare, högstadieelever och forskare i ett gemensamt projekt som är olika för varje år. 2023 års projekt, Tångskogsjakten, handlar om att kartlägga hur Östersjön förändras och kan påverkas av klimatförändringarna genom att undersöka blåstången och dess ekosystem.

Med elevernas hjälp kommer vi kunna samla in data för att skapa ett unikt forskningsunderlag som sträcker sig längs hela Östersjöns kust från Öresund i väst till Bottenhavet i nordost.

Uppgiften för eleverna vid de deltagande skolorna blir att kartlägga den biologiska mångfalden i tångskogen och hur denna förändras utmed Östersjöns kust. De kommer att använda sig av samma sorteringsmetodik för blåstång som vid den nationella miljöövervakningen. Genom att skapa listor över vilka arter som finns i tången, och i vilken mängd, får också möjlighet att samla information om utbredningen av nya arter som kommit in i Östersjön, via till exempel båttrafik. Det tycker vi är extra spännande att kunna göra i en så stor skala.

Kunskapen om ny arters utbredning behövs för att kunna utvärdera om eller hur de påverkar artrikedomen. Vi behöver även få in en bättre bild av nuläget för att sätta in rätt åtgärder för att förvalta den biologiska mångfalden. Genom Tångskogsjakten hoppas vi dessutom få ett bättre underlag för att förstå hur artrikedomen i tångskogen påverkas av ett förändrat klimat.

Vill du veta mer om vad projektet går ut på, kanske även anmäla din klass? Då klickar du på den här länken. Sista anmälningsdag är den 11e april!

Tycker du att det är kul med tång och medborgarforskning, men har ännu inte börjat, eller för länge sedan gått ut högstadiet?

Ingen fara!

För tredje året i rad kommer vi dra igång projektet Algforskarsommar. Det kommer vi strax skriva mer om, eftersom det data vi fått in från tidigare år visar att vi ska börja undersöka tångens mognad redan i april. Minsann!

Så se till att följa Tångbloggen så missar du inte när vi postar spännande nyheter från tångskogen.

Vad döljer sig i en tångruska? Det blir årets tema i Tångskogsjakten.

Read Full Post »

Hej!

Här kommer en liten utmaning från oss på Tångbloggen. Passar fint såhär på vintern när få av oss vill ut och bada i det kalla vattnet. Räcker med att gå på stranden och kolla i tångvallen.

När jag var på västkusten för några dagar sedan hittade jag en gren av en blåstångsplanta som låg i tångvallen på Saltö, nära Strömstad. Den hade 6 par flytblåsor i rad! Och i grenvecket satt dessutom en hjärtformad flytblåsa. Tror att det är det mesta jag sett någonsin.

Har pressat den och sparar som bevis. Och nu väntar jag med spänning på om någon hittar en med fler flytblåsor i rad. Tror att våra norska kollegor kanske har någon plats där denna form av blåstång är vanlig. Vet att den också förekommer utmed kusten i Frankrike. Ta ett foto och skicka till oss -Lycka till!

Read Full Post »

Det kom in ett önskemål tll Algpodden att vi skulle prata om livscykler hos alger. Främst var det de olika sexuella förökningsvägarna hos gröna, bruna och röda makroalger som önskades. Ett mastigt ämne, minst sagt.

Men vi räds inte att ta de svåra orden i vår mun! Avsnitt 6 handlar om sexuell förökning hos gröna och bruna makroalger. Rödalgerna är så knepiga så de får ett eget avsnitt, eller två.

Vi vill passa på att varna känsliga läsare och lyssnare. Det här är svårt och fullt av konstiga ord.

I avsnittet tar vi upp den haplontiska livscykeln, vilket betyder att organismens livscykel domineras av det haploida stadiet. Det har bara en enda uppsättning kromosomer, så det haploida stadiet brukar skrivas (n). Många alger har en haplontisk livscykel och det anses vara den enklaste ursprungsformen av livscykel. De haploida (n) könscellerna utvecklas inom gametangium hos den gametofytiska algen. Sedan smälts två haploida könsceller samman (n+n) och bildar en zygot (2n) och går då in i det diploida stadiet eller sporofytiska fasen av livscykeln. Under groningen delas zygoterna meiotiskt in i haploida (n) zoosporer, som sedan utvecklas till nya, stora haploida alger. Den stora algen vi ser är en haploid gametofyt, vilket betyder att tillväxten, genom mitos (celldelning), sker i det haploida (n) stadiet. Det diploida sporofytstadiet består bara av zygoten.

En art med haplontisk livscykel är grönalgen klykalg (Codium fragilis)

Grönalgen Codium fragile ser ut som ett litet träd när den har spolats iland på stranden.

Hängde du med? Ingen fara, det här kan inte vi heller rabbla på löpande band. Det ÄR knepigt. Men kul!

Andra, som till exempel blåstång (Fucus vesiculosus) och sargassosnärja (Sargassum muticum), har en diplontisk livscykel. Då är det istället det diploida stadiet som dominerar livscykeln. En diploid individ har dubbla kromosomuppsättningar och skrivs (2n). I en diplontisk livscykel är det den stora sporofytiska tångruskan som är diploid och sedan utvecklar den könsorgan. Dessa genomgår meios (celldelning, 2n/2) där haploida gameter (n) bildas. Dessa gameter representerar det gametofytiska stadiet. Därefter befruktas könscellerna och bildar en zygot. Denna zygot bildar en ny sporofytisk tångruska. Precis som hos oss människor. Haploidstadiet är (oftast) begränsat till enbart gameterna. Tillväxten genom mitos sker i det diploida (2n) stadiet.

Den stora, diploida bålen hos brunalgen Sargassum muticum har små släta flytblåsor på skaft

Den tredje formen av livscykler är den diplohaplontiska (eller haplodiplontiska) livscykeln. Och nu gäller det att vara fokuserad. Här har den haploida (n) och den diploida (2n) fasen lika stor roll i livscykeln, de representeras av två distinkta vegetativa individer, men deras kromosomantal och funktion är olika. Den haploida gametofyten (n) reproducerar sig med den sexuella metoden, genom att släppa ut haploida gameter (n) som smälter samman till en diploid sporofyt (2n). Denna diploida sporofytiska individ reproducerar sig däremot med hjälp av den asexuella processen att bilda haploida zoosporer (n) som växer upp till gametofyter. I denna livscykel är den sporogena meiosen och fusionen av gameter ansvarig för generationsväxlingen mellan två vegetativa individer.

Grönalger inom släktet Ulva spp. har en isomorf (iso = lika, morf = form) livscykel, där gametofyt och sporofyt ser likadana ut.

Hos vissa arter, som grönalger inom släktet Ulva spp. , är de diploida och haploida formerna båda fritt levande oberoende organismer, väsentligen identiska i utseende och därför sägs vara isomorfa. De frisimmande, haploida (n) könscellerna bildar en diploid zygot (2n) som gror till en multicellulär diploid sporofyt. Sporofyten producerar frisimmande haploida sporer (n) genom meios, som gror (mitos) till haploida gametofyter.

Hos andra alger, som skräppetare (Saccharina latissima) är de sporofytiska (diploida) och gametofytiska (haploida) stadiena morfologiskt olika, heteromorfa. Den stora sporofyten är komplex och består av flera olika typer av celler, medan gametofyten är enkel och pytteliten.

Om du har orkat läsa ända hit så får du en guldstjärna och förtjänar en bit godis som belöning. Bra jobbat!!!

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »