Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘temperatur’

Sammanfattning av uppgiften När startar blåstångens förökning hos dig i år?

Precis som hos växterna på land drar tillväxten och mognaden hos blåstångens förökningstoppar igång när ljuset och värmen kommer tillbaka efter vintern. Förökningstopparna anläggs på senhösten, då går de knappt att få syn på. Sen övervintrar de till våren, när de börjar växa till och blir större och större. Tidpunkten när blåstången blir mogen och startar sin förökning följer uppvärmningen av kustvattnet och ökad tillgång på ljus. Kartan från SMHI 2009 visar på de stora skillnaderna i vattentemperatur mellan västkusten och Öresund, som har mycket varmare vatten tidigare på våren än vattnet i t.ex. norra Stockholms skärgård. Utöver denna storskaliga gradient finns det även skillnader i mindre skala mellan t.ex. en öppen kuststräcka och en skyddad innesluten vik som värms upp snabbare.

Karta SMHI 2009

Baskartan från SMHI visar gradienterna i vattentemperaturer utmed kusten i maj 2009. Kartan visar att temperaturen på svenska västkusten och i Öresund redan i maj är uppe i 13 -14 0C, medan vattnet på motsvarande breddgrad i norra Egentliga Östersjön, Stockholms skärgård bara hunnit bli ca 10 – 11 0C.

Så hur blev 2024 års resultat?  De visar på att blåstången blev mogen vid ungefär samma vecka på våren och försommaren som 2022 och 2023. Enligt de första rapporterna var tången inte riktigt färdig för att föröka sig vid fullmånen den 24 april, varken i Öregrund, Marint Kunskapscentrum eller vid Snickarhaken i Kristianstad. En orsak kan vara att temperaturen bara var ca 6 – 7,7 0C, så det var lite kallare än förra året.

Hos mig på Räfsnäs, norra Stockholms skärgård var det fortfarande riktigt kallt, bara 4,8 0C.

I år gjordes även undersökningar vid både full-och nymåne. Det visade sig att mätningar var 14de dag behövs för att förstå när tången blir mogen utmed kusten. Det visade sig att det fanns fina mogna förökningstoppar vid nymånen den 8 maj från Öresund och utmed den södra delen av Östersjöns kuster. Temperaturen i vattnet i början av maj varierade mellan ca 7,5 – 12,5 0C.

Dessa två fina foton på ett snitt från en mogen honplanta (till höger) och en mogen hanplanta (till vänster) skickade elever på Rudbeckskolan in till Algforskarsommar efter ett besök på Utö den 22 maj, dagen före fullmånen 2024.

Att innehållet i de snittade honplantornas förökningstoppar ser lite grynigt ut är för att vi ser oogonen i konceptaklerna, de små gruparna runt oogonets yta. De är tångens äggsamlingar. I varje paket (oogon) ligger 8 ägg tätt paketerade, och varje paket sitter på ett litet skaft. Innehållet i hanplantorna har en tydlig orange färg. Det beror på att varje spermie har en röd ögonfläck. Ögonfläcken använder spermien för att leta sig bort från ljuset ner mot botten dit ägget sjunker. Hos hanarna finns det 64 pyttesmå spermier packade per paket (antheridie) och en massa paket sitter fästa på en struktur som ser ut som en liten buske. I varje konceptakel finns flera små buskar.

I södra Stockholms skärgård, Egentliga Östersjön, dröjde det till nymånen den 6 juni, vår nationaldag, innan det gick att se att en del av förökningstopparna hade mogna ägg och spermiesamlingar. Då var vattentemperaturen faktiskt uppe i runt 15 0C efter en lång varm period och högtryck. Men det blev inget stort utsläpp ändå. Den senaste veckan har det blåst och vattnet har blandats om och temperaturen sjunkit till ca 12,5 0C.

Efter en liten koll vid bryggan på Räfsnäs, nära Kapellskär i Norrtälje kommun, såg det mycket lovande ut för att årets stora förökningstillfälle i denna del av Östersjön skulle inträffa vid fullmånen den 22 juni på midsommardagen. Och ja, det blev ett stort utsläpp och passade väl ihop med de många häftiga rubrikerna i tidningarna efter att Sveriges radio sänt en repris av programmet om blåstångens förökning vid fullmåne på midsommarafton.

Vi vill framföra ett varmt tack till er alla som på olika sätt bidragit till att samla in kunskap om när blåstången blir mogen i olika delar av Östersjön. Vi hoppas att Du även vill hjälpa oss att undersöka mognaden hos blåstång 2025.

Tångdrink från fullmånekvällen den 22 juni gjord på översjövatten med en salthalt på 6 promille och lite sval ca. 15 0C. I drinken flyter förökningstopparna på ytan och på botten syns ansamlingen av en massa ägg.

Nu är det dags att ta sig an uppgiften att undersöka djurlivet i en blåstångsruska. Kul och spännande projekt att göra vid någon strand Du vistas på under semestern. Information om hur Du gör finns på Östersjöcentrums hemsida, där de olika uppgifterna presenteras.

Read Full Post »

Dimman lyfter tidigt på morgonen vid stranden.

Denna andra rapport från Algforskarsommar kommer att handla om sommartecken i tångskogen och på stranden. Efter en lång period av riktigt varmt vatten i maj och lågvatten började juni lite mer normalt med svalare väder, lite regn och högre vattenstånd. Temperaturen i vattnet under de riktigt varma veckorna i maj hann bli ca 16 0C, klart badbart men har sjunkit till 12,6 0C efter blåsten och regnet.

Tångvallen såhär års ser lite kleggig ut med en blandning av blåstång och trådskick.

Det finns en mängd sommartecken för den som tar en promenad utmed stranden.

Ett tydligt tecken är att det ligger en massa fintrådiga brunalger lösa i vattnet och uppspolade i tångvallen. Tittar man noga så finns består det mesta av gamla bitar av blåstång helt täckta av trådslick, Pylaiella littoralis. Trådsklick övervintrar på blåstångens äldre delar. Där sitter den som små mikroskopiska trådar, färdig att växa till på våren när ljuset kommer tillbaka. Nu är den stor och sitter som långa tofsar på blåstången och mycket har börjat vissna, lossnar och driver iland. Så senare på sommaren kommer blåstångsplantorna att inte vara lika överväxta med trådslick.

Blåstången är helt täckt av vackra plantor av trådslick.

Under våren startar blåstången sin nya tillväxt och de nya delarna är helt fria från påväxt av alger, mossdjur eller havstulpaner. Detta beror på att de nya skotten och flytblåsorna är täckta med ett tunt lager av slem som innehåller antibakteriella substanser som hindrar etablering av bakterier, algsporer och larver av mossdjur och havstulpaner. Senare på året minskar produktionen av slem och vävnaden kommer att få mer och mer påväxt. Men det spelar ingen direkt roll för tångplantans överlevnad eftersom tillväxtzonen sitter i toppen på alla grenar.

Nya delarna av blåstång är kala utan påväxt och vackert gröna där de sticker ut ur de påväxta luddiga delarna. Vattnet är fullt av pollen som gör att det ser grumligt ut.

Ett annat sommartecken är att det nu finns ett vackert grönslicksbälte strax ovanför blåstången. Det är i grönslicksbältet som många av de nya små tångmärlorna håller hus under den första tiden innan de lite senare när de vuxit till flyttar ner i tången.

Grönslick fungerar som barnkammare för tångmärlor och tånggråsuggor. Tittar man noga på bilden så syns det att de översta tångplantorna är bruna och har dött under den långa perioden av lågvatten.

Höll på att missa nattsländelarven som byggt sitt hus av bitar av vass och höll sig fast i tången. Det var en Phrygania grandis, som hör till familjen broknattsländor den största av nattsländor och som är ganska vanligt förekommande där det växer vass.

Det är lätt både för mig och en fisk som simmar förbi att missa ett väl kamouflerat hus av Phryganis grandis gjort av små vassbitar.

Nu är det dags att starta undersökningen av djurlivet i blåstången vid Din strand eller när Du är ute och reser i sommar. Det finns en massa spännande arter som gömmer sig i tången! Här kommer några exempel på vad jag hittade sist när jag tog upp en planta och skakade den i en vit balja. Massor med tångmärlor, lite snäckor, en liten spigg och en stor stilig gulbrämad dykare, Dytiscus marginalis.

Några fynd efter att ha skakat ur en tångruska. Massor med små tångmärlor och en praktfull gulbrämad dykare som gör skäl för sitt namn.

Så passa på att vara med om att upptäcka arter och hjälp oss att få veta mer om vad som döljer sig i Östersjöns tångskogar. Ta gärna något foto, ange platsen och räkna antal av de olika arterna du hittar och skicka till algforskarsommar@su.se.

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

Blåstången är snart mogen i södra Östersjön!

Enligt de första rapporterna som kommit så var tången inte riktigt färdig att föröka sig vid fullmånen den 24 april varken i Öregrund, Marint Kunskapscentrum eller vid Snickarhaken i Kristianstad. En orsak kan vara att temperaturen bara är ca 6-7,7 0C, vilket är lite kallare än samma tid förra året. Hos mig på Räfsnäs uppe i norra Stockholms skärgård är det fortfarande riktigt kallt, bara 4,8 0C.

Mitt trix att slippa att gå ut i vattnet när det är så kallt är att hämta ett par fina tångplantor och hänga dem i ett snöre vid bryggan. Det gör det lätt att följa utvecklingen och samtidigt vara varm och torr.

Fina, platta förökningstoppar av blåstång.

Plocka gärna de lite plattare förökningstopparna, som syns på bilden ovan. Ta inte toppar som har blivit uppblåsta och rundare. De platta är nämligen lättare att snitta och minst lika fulla med ägg- och spermiesamlingar. De stora uppblåsta topparna fungerar även lite som flytblåsor för tången.

Jag snittade några toppar och även om det gick att se att det fanns oogon, (äggsamlingar) så var de väldigt bleka, nästan vita.  När de är riktigt mogna skall de ha en vacker olivgrön färg och vara fulla med näring. Min gissning är att det kanske kan vara dags för fortplantning vid fullmånen den 23 maj, om det nu blir lite varmare väder.

Finns det någon Naturskola, Naturum eller privatperson som skulle vilja delta i Algforskarsommar? Speciellt om ni har nära till kusten i norra Östersjön och Bottenhavet. Vi behöver nämligen mer information om tångens mognad från dessa delar.  Det kommer att dröja ungefär till juni och juli innan det blir tillräckligt varmt för blåstången att mogna där. Det blir alltid lite av en gissning när blåstången kommer att vara färdig för att föröka sig.

När det gäller att genomföra en etablering av blåstång på ett stenrev, som skedde förra året i Riddersholm, Norrtälje eller planera för ett liknande projekt, som kommer ske i år på Lidö i Norrtälje, får man räkna med osäkerheten. Och det behöver inte vara svårt. Det går nämligen fint att hänga ut knippen med blåstång i god tid innan den första stora förökningen ovanför ytan där man vill få blåstångens groddplantor att växa. Experimentet på Lidö kommer att genomföras den 17 maj. Då hoppas alla vi som kommer att vara med att vattnet hunnit bli lite varmare och att solen skiner.

Självklart kommer vi att berätta mer om detta i nästa rapport från Algforskarsommar!

Nya groddplantor på stenrevet vid Riddersholm. Foto: S. Qvarfordt 20230929.

Read Full Post »

Nu är det snart påsk och till påsktider hör ägg i alla dess former. Som våra flitiga Tångbloggsläsare känner till väl så förökar sig blåstången i Östersjön vid fullmåne då släpper de ut sina ägg och spermier synkroniserat i vattnet. Blåstången har 8 ägg per paket, inte 6 eller 12 som hönsäggen i butiken ofta kommer förpackade i.

Foto i stereolupp på ett ännu oöppnat oogon t.v och åtta ägg som just håller på att komma ur oogonet. t.h.

Det börjar också bli dags att starta Algforskarsommar och få hjälp med att undersöka när blåstången blir mogen utmed Östersjöns långa kust. I Öregrund kan det vara klar att redan starta vid nymånen den 15 april och blåstången bör vara klar för det stora utsläppet redan den 24 april.  I södra Egentliga Östersjön kan det också vara dags redan den 24 april, men hemma i mina trakter i Stockholms skärgård sker det troligen den 23 maj, dagen efter Biologiska mångfaldens dag. Eller kanske redan på kvällen den 23 maj. Då blir det dubbelt firande!

Massor med stora oogon och fina runda små ägg. Påskbuffé?

Det kommer mer information om olika uppgifter som vi önskar få hjälp med i Algforskarsommar under sommaren. En är att undersöka livet i en tångruska men det är lite tidigt ännu för de små kräftdjuren har inte hunnit flytta upp från djupare algbälten och snäckorna har inte krupit fram från sina gömslen under stenar eller i botten. Men är du extra ivrig och inte kan vänta hittar du information om dem på Algforskarsommars hemsida här.

En skål gjord av alger och påskägg dekorerade med havsmotiv.

Glad Påsk och en lyckad äggjakt önskar Lena och Ellen på Tångbloggen.

Read Full Post »

Efter en underbar helg i Tunstad nära Lysekil på västkusten hann vi stanna till vid den närmsta stranden i Sandvik. Det går ju inte att ha varit på västkusten utan att få en stund vid havet. Det visade sig vara riktigt lågt vattenstånd och det låg en massa öronmaneter uppe på sanden.  På stenarna syns vita fläckar – det är japanska ostron och de små vita fläckarna är havstulpaner.

Många öronmaneter ligger och blänker på stranden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Öronmaneten bildar ett vackert mönster på sanden bredvid en grupp med blåmusslor och några tomma ostronskal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mellan stenarna högre upp på stranden låg högar med långa skott av ålgräs som redan vuxit sig ganska stora tillsammans med årets sudare. Det fanns också många nya skott av sargassosnärja med sina typiska små runda flytblåsor.  Det måste ha blåst bra för någon dag sedan för att rycka loss både alla alger och få dom och öronmaneterna att driva iland i viken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det låg också en hel del blåstång uppspolad på land i solen. Här på västkusten har ju blåstången varit mogen att släppa ut sina ägg- och spermiesamlingar länge. När jag tittade närmare så syntes tydliga små högar med orangefärgade spermie ovanpå förökningstoppen. Detta skulle inte gå att få se hos blåstång som ligger och torkar på en strand i Östersjön. Det är bara blåstångsplantor från en tidvattenkust som går att lura till att släppa ut om de blir torrlagda fastän det är ett tag till fullmånekvällen. Får blåstången ligga torr för länge dör den utan att släppa ut några ägg eller spermier. Blåstången har levt under ytan i Östersjön så länge att den förlorat denna signal att ligga torrlagd när tidvattnet drar sig tillbaka och sen släppa ut när vattnet kommer tillbaka.

Tydliga små högar med spermier på blåstången

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är jag tillbaka vid min brygga på Rådmansö och kommer att hålla koll på om blåstången är färdig att föröka sig. Temperaturen i vattnet är runt 11 oC så det är bara att hålla tummarna och se vad som händer i kväll.

Read Full Post »

Det kom lite grus i det digitala maskineriet, men tillslut så fick vi ihop det, minsann. I veckans podd pratar vi om och kring hällkar, denna spännande miljö som kan ha så otroligt stor variation. Detta har vi självfallet skrivit om tidigare här på Tångbloggen. I podden går vi igenom vilka olika faktorer som påverkar hällkarens miljö och hur. Vi pratar även lite om vilka olika arter som är vanliga och därmed påverkar varandra, och hur.

Hällkar är ett trevligt och enkelt sätt att få en första inblick i livet i havet. Här finns många pedagigiska möjligheter för den intresserade, både med och utan barn, samt såklart för hela skolklasser. Prova att följa ett hällkar över ett år, genom att besöka det varje månad och notera vad du ser och hur mycket. Eller så kan du jämföra olika hällkar och fundera på vad som gör dem olika. Är det volymen? kanske hur långt ifrån strandkanten de ligger? Eller spelar det någon roll i vilket väderstreck de ligger? Med ett hällkar skulle man kunna hålla en hel kurs i biologi, för här finns nästan allt.

I Sverige har vi inte tidvatten, som sköljer upp över stranden två gånger per dygn. Så våra hällkar I England däremot går man gärna och undersöker ”tide pools”, hällkar som ligger under vatten vid högvatten men är på land vid lågvatten. Här får man verkligen ett litet hav i miniatyr. Men såklart har de även vanliga hällkar, rock pools, som har ett mer oregelbundet vattenutbyte. Kika på några av dessa små filmer, de är jättefina. De ger många ideer till hur sommarens ledighet kan spenderas på en klippstrand och bli lika fantastisk som en resa söderut.

Inget hällkar är det andra likt. Det är kul att se hur de ändrar sig över säsongen.

På lördag kan du dessutom höra mig och Angela pladdra live i Nordstan på vetenskapsfestivalen i Göteborg. 13:30 äntrar vi scenen för att tjöta alger i hela 40 (!) minuter. det ni!

Read Full Post »

För några dagar sedan försvarade Maria Schück sin avhandling ”Floating treatment wetlands for stormwater management, plant species selection and influence of external factors for heavy metal and chloride removal in a cold climate”. Det handlar alltså om fytoremediering, att det går att använda växter för att ta upp tungmetaller och anra föroreningar ut mark och vatten. Ett mycket viktigt och spännande forskningsområde.

Detta skedde med bravur! Vi på Tångbloggen vill passa på att gratulera till en avhandling som omfattar hela processen, från att vara i fält och gräva upp experimentmaterialet till att testa hur effektiva de är på att ta upp föroreningar i laboratoriet och under fältförhållanden i konstgjorda flytande våtmarker.

Samspelet mellan miljöfaktorer och valet av växter är avgörande för hur effektivt upptaget av olika metaller blir.

Bland annat visar Maria på viktiga faktorer som påverkar arternas upptag av tungmetaller och hur bra de tål att växa i vatten med förhöjd salthalt, som orsakats av att man saltar vägbanan på vintern. 

Andra viktiga faktorer är om arten har en kort eller lång tillväxtsäsong och om den bildar stora mängder rötter, vilket ökar upptaget av metaller. Eller om växterna t.ex. skuggas under stor del av dagen t.ex. under en bro, vilket också leder till mindre tillväxt och produktion av biomassa.

Olika arter är olika effektiva, vilket innebär att innan valet av art bestäms bör dagvattnets sammansättning av metaller och klorid analyseras.

Resultatet visar att olika arter är olika effektiva, lite beroende på vilka metaller eller salt som finns i vattnet som man vill rena. Den art som verkar vara mest effektiv är jättestarr,(Carex riparia). Men det finns fler arter och möjligheten att kombinera kanske två arter kan vara en väg att bygga upp en effektiv flytande våtmark. Arterna som testades här var förutom jättestarr, slokstarr, (Carex pseudocyperus), rörflen, (Phalaris arundinaces), blåtåtel, (Molinia caerulea) och jättegröe, (Glycera maxima).

Här flyter en liten experimentell våtmark och genererar forskningsdata.

På den sista bilden syns en av Maria Schück´s flytande våtmarker. Självfallet måste storleken eller antalet av flytande våtmarker anpassas efter mängden dagvatten som tillförs området för att kunna vara effektiva. Och det finns mer utvecklingsarbete att göra kring frågor som hur den flytande våtmarken skall skördas och hanteras. Men Maria Schück har genom sin avhandling gett ett viktigt bidrag till ämnet. Igen, STORT GRATTIS MARIA från oss på Tångbloggen. Vi önskar dig lycka till i ditt fortsatta arbete med att bidra till att öka kunskapen om hur vi kan använda växter till att rena vatten. 

Read Full Post »

Deltagandet i medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar ökade under 2022 jämfört med 2021. Speciellt stort deltagande fick vi på Uppgift 3 som innebar att  undersöka när blåstången, Fucus vesiculosus blir mogen och färdig att släppa ut sina ägg och spermier i vattnet.

Vår hypotes, hur vi tror att det ligger till, är att de mildare vintrarna som medför mindre is kan få tångens förökningstoppar att växa till och utvecklas tidigare, eftersom vattnet då värms upp snabbare på våren. Resultaten från sommarens bidrag indikerar att detta kan stämma. Mognaden verkar ske tidigare än vad den gjorde för 25 – 30 år sedan. Men årets undersökning startade lite sent, vi kom igång först i maj och då var de flesta bestånden redan mogna. Därför räknar vi med att skicka ut ett upprop om hjälp igen nästa år. Men denna gång hoppas vi att våra tångdetektiver längs landets kust kan ge sig ut redan i slutet av april, när kanske inget är moget, och sedan följa upp med ett besök eller två fram till i maj-juni, beroende på var utmed kusten ens lokal befinner sig. Första nymånen kommer att vara den 1 april och fullmånen som kan vara intressant för förökning blir den 16 april.

Visst ser det både läckert och spännande ut med mätglas och bägare fulla av mogna förökningstoppar.

Ett bord står dukat med skålar fyllda med förökningstoppar från hon- och hanplantor. De är färdiga att blanda ihop och så ut på närmaste klippa. Här kan du höra inslaget i Sveriges Radio, som spelades in då bilden togs. 

Totalt i år har vi sammanställt och publicerat 9 rapporter här på Tångbloggen där vi tagit upp intressanta bidrag som kommit in. De finns även att läsa på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida. Det finns även ett gästbloggsinlägg skrivet av Louise Albertson, som undersökte ett antal lokaler utmed Skånes kust och hur mogen blåstången var där. Dessutom har vi fått in en större undersökning av Frida Ahnström. Hon gjorde en längre tur med sin segelbåt och kollade tång på 15 platser från Lisö till Blå Jungfrun. Imponerande! Den undersökningen kommer också att resultera i ett gymnasiearbete. Ett intressant fynd som gjordes var att bestånden på Blå Jungfrun var höstförökande medan övriga som observerades var sommarförökande.

Vi gjorde en egen tur ner till Öland i våras och kunde konstatera att just den höstförökande formen numera är vanlig på den västra sidan av Öland.  

Vid bryggan på Räfsnäs, i Norrtälje kommun, undersöker jag ca en gång per månad hur djursamhället i tången ser ut. Efter det extrema lågvattnet skadades många av de grunt växande tångplantorna. Men även om många av de stora skotten kommer att vissna och försvinna till våren, finns det gott om nya grenar som växer ut från fästskivan. Och det var fortfarande fullt av snäckor, tångmärlor och tånggråsuggor i plantorna i slutet av september. Hittade också två små stensimpor (Cottus gobio) i en av de större plantorna.

Ofta kan de medskickade fotografierna ge oss ytterligare information, sådant som den som tagit bilden kanske inte noterat. Talesättet ”En bild säger mer än tusen ord” stämmer verkligen och det är därför vi uppskattar alla fina foton som kommer in till Algforskarsommar.

Vi har fått många fina fotografier på mängder av smådjur som deltagare både räknat till antal och fotograferat i samband med Uppgift 1, ”Livet i en tångruska ”. I år har det kommit in flera fynd av elegant tångräka (eller kortfingrad tångräka som den också kallas), Palaemon elegans, som verkar vara på spridning norrut i Östersjön. Vi behöver följa och få in mer information om hur djursamhället och påväxten förändras på olika platser utmed vår långa kust, för att kunna hitta storskaliga förändringar över tid och förstå vad dessa kan bero på.

Ett område som vi fått rapporter ifrån två år i rad är ett antal öar utanför Ronneby. Rapportören heter Hans Kyhlbäck. Han mäter även salthalt och temperatur på platsen, tillsammans med studier av vilka arter som förekommer i blåstången. Att göra återbesök på samma lokal gör informationen som vi får in extra värdefull. Då kan vi jämföra mellan olika år och få en bättre bild av platsen och hur den varierar mellan olika år. Vilka förändringar orsakas av en varm sommar, en kall vår eller en lång lågvattensperiod, till exempel.

När vintern är över och sol och värme kommit tillbaka hoppas vi att Du gärna tar Dig till en strand full med tång och deltar i Algforskarsommar 2023. 

Stort Tack för alla bidrag! Vi hörs till våren.

Bästa hälsningar från Algforskarsommars projektledning 

Lena Kautsky och Ellen Schagerström


Read Full Post »

Igår publicerades ett kort inlägg på Vetenskapsradion om hur ålgräs och blåmusslor påverkades negativt under värmeböljan 2018. Här invtervjuas Linda Kumblad från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Inslaget är knappt 2 min långt och väl värt att lyssna på. Ålgräsängar i Östersjön är viktiga miljöer på grunda sandiga bottnar, som möjliggör ett rikt växt och djurliv. Ålgräs, Zostera marina, är en marin art och har sin utbredningsgräns i norra Egentliga Östersjön. I Bottenhavet blir salthalten för låg får ålgräset. Att ålgräs inte klarar längre perioder med hög temperatur kan bero på att den redan lever i en miljö där den stressas av låg salthalt. Under en värmebölja är det per definition soligt, lugnt och vindstilla dagar. Jag tror att många har varit ute och badat nu under de gångna dagarna och känt hur varmt det varit i vattnet närmast under ytan. En bit ner är det direkt svalare. För att hela vattenmassan skall värmas upp behöver värmeböljan pågå under längre tid, så att det blir riktigt varmt även nere vid botten. Det var det som hände under 2018 i många riktigt grunda och lite inneslutna vikar. För ålgräset innebär det att bladen vissnar. Men de delar som sitter nere nära botten kan överleva och växa till igen när det börjar blåsa så vattenmassan blandas om och det blir svalare i vattnet igen.

För blåmusslor, Mytilus edulis, som också är en marin art gäller samma sak. De är också redan stressade av låga salthalter i Östersjön och stressen ökas av höga vattentemperaturer. Det går åt mer syre till andningen och när vattnet rör för lite på sig under en lång varm solig vindstilla dag kan syret ta slut.

Det låg mycket döda musslor, gulbrun blåstång och en del rödalger, mest kräkel, Furcellaria lumbricalis, utmed stranden på vissa ställen efter värmeböljan sommaren 2018 i augusti.

Risken för att syret ska ta slut är störst på natten när även ålgräs, andra vattenväxter och alger behöver syre till sin andning. Då brukar fiskar, som annars håller till i den grunda viken, och en del smådjur som tångräkor, simma sin väg när det börjar bli ont om syre i vattnet. De flyttar till öppnare vatten där det finns gott om syre även på natten.

Read Full Post »

Nu drar vi igång med Citizen Science projektet ”Algforskarsommar 2022”. En beskrivning av den nya uppgiften att kolla när blåstången är mogen att släppa ut sina ägg och spermier och de första små groddplantorna för året kommer att produceras i Östersjön hittar du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida på denna länk.

Blåstång i fullmånens sken – Stockholms universitet Tillsammans med samma uppgifter som förra året. Det går fint att undersöka hur mogna tångplantorna är redan några dagar innan fullmånen! Är det svårt att gå ut och samla och snittar förökningstoppar på måndag så kan du göra en undersökning redan nu på lördag eller söndag, Skriv bara upp datum för studien och skicka foton. På många lokaler i Östersjön är det svårt att se både äggsamlingar och spermiesamlingarna, men det är lika viktigt för oss att få dessa foton och rapporer om att det dröjer kanske till nästa full eller nymåne innan de är mogna och förökar sig. Glöm inte att också mäta temperaturen.

Bilden visar många förökningstoppar i ytan men de varieté mogna ännu. Lokalen där de plockades ligger strax söder om Oskarshamn och temperaturen var 10,1 grader vattnet och månen stod högt uppe på himlen på kvällen igår i Kalmar. Men det var lite varmare inne ibland tångruskorna.

Hoppas du vill delta även i år. Ditt bidrag är viktigt för oss och hjälper till att öka kunskapen om livet i Östersjöns tångskogar – hälsar Algforskarsommar och vi på Tångbloggen.

Read Full Post »

Older Posts »