september 28, 2019 av lenakautsky
I helgen finns forskare från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på plats på Skansen i Östersjöns hus och berättar om hur havet mår och hur vi vet vilka förändringar som sker.
I stora och små akvarier visas torsk, laxar, strömming, växter, alger och småkryp. I två cylinderakvarier möter du stora öronmaneter som långsamt driver runt och stora blåmusslor hängande från ett rep. Så stora blir inte blåmusslorna i Östersjöns låga salthalt.
På skalen av blåmusslorna sitter kolonier av ett nässeldjur, som heter Laomedea. Skulle du fundera på var utgången är speglar den sig upptill i bilden. I laboratoriet en trappa upp kan du få lära dig hur man bestämmer åldern på en fisk och hur den ser ut invändigt.
I ett av de mindre akvarierna står två nyfikna abborrar och tittar efter om det finns någon mat som gömmer sig i blåstångsruskan.
Bilden till vänster visar hur ålder hos abborre kan bestämmas från en fisks hörselsten, kallad otolit.. Otoliten är från en fyra år gammal abborre där årsringarna syns tydligt. Gällocken på bilden till höger kan också användas för åldersbestämning. De är också från abborrar, dels från en sjö i Jämtland där den vuxit mycket långsamt (dvs 22 år) och dels från varmvatten-dammen utanför Forsmark där den blivit mycket större på bara 6 år.
Även om det finns massor av spännande saker att titta på i akvariet finns mycket mer i utställningen en våning upp. Här visas hur stort landområde runt Östersjön som påverkas av våra aktiviteter, allt ifrån avloppsvatten, jordbruk och skogsbruk, transporter med fartyg till utsläpp från industrier och mycket mer. Genom förbud av vissa föroreningar, som PCB och dioxiner har havsörn och säl blivit en vanlig syn i skärgården igen. Så ta tillfället i akt och besök Östersjöns hus, nu på lördag eller söndag och lär dig mer om hur miljöövervakningen fungerar och hur Östersjön mår egentligen.
I laboratoriet visas algblomningar, vilka arter som lever var, samt vegetationen i grunda vikar.
Publicerat i Fakta, Nyheter, Uncategorized | Märkt abborre, Akvarier, Östersjön på Skansen, åldersbestämning, öronmanet, östersjön, blåmusslor, blåstång, DDT, föroreningar, Fisk, Forsmarks damm, gällock, havsörn, hörselsten, Hur mår Östersjön?, koloni Laumedea, lax, miljöövervakning, miljötillstånd, nässeldjur, otolit, PCB, salthalt, Sälar, sill, skal, Stockholms universitet, strömming, Sveriges lantbruksuniversitet, torsk | Leave a Comment »
september 21, 2019 av lenakautsky
För snart 20 år sedan gjordes en större studie av var höstförökande tång förekom utmed den svenska kusten från Askölaboratoriet, runt öarna Gotland och Öland och ner till Skåne. Nu efterlyser vi observationer av höstförökande blåstång längs Svenska kusten. Hur ser man att det är höstförökande tång? Läs inlägget nedan så är du redo inför nästa strandpromenad.
Denna efterlysning är kanske i sista stund, men det kanske är några av Tångbloggens läsare som åker ut till sommarstugan i helgen och tar en tur ner till stranden. Får Du syn på några höstförökande blåstångsplantor ta gärna en bild och skriv till oss och berätta var du gjort detta fynd.
Under hösten när det har blåst mycket rycks grenar och hela tångruskor loss från tångbältet på klipporna och driver in i vikarna. Detta hände på Askölaboratoriet under förra helgen.
Grenar av blåstång som driver i ytan
I ytan ligger rader med lösa plantor och grenar av tång. Eftersom de har både flytblåsor och förökningstoppar kan de flyta längre sträckor, så de kan komma flytandes från öarna utanför den grunda vik där de till slut hamnar.
Finns det mycket vass längst in i viken, kan det vara svårare att se om det finns höstförökande tångplantor, men om de ligger och driver vid bryggan eller har blivit uppspolade på land går det lätt. Det börjar bli så kallt i vattnet att det kanske inte är så många som badar längre. Då fungerar det bra med att plocka upp dom med en kratta.
Höstförökande blåstång har fullt med förökningstoppar som sitter strax ovanför flytblåsorna. Flytblåsorna anläggs under våren-försommaren i maj. Grenarna med förökningstoppar har nu en gulbrun färg. Grenar utan förökningstoppar är olivgröna, och har vuxit mer i längd. De kommer att övervintra och bilda flytblåsor nästa år när temperaturen stiger över 10 0C i vattenmassan.
En sommarförökande planta däremot har redan tappat sina grenar med förökningstoppar och har bara vegetativa olivgröna toppar såhär års. De äldre delarna är påväxta av mossdjur och havstulpaner.
På en sommarförökande planta ser vi knappt några knottriga förökningstoppar såhär års.
Lite senare på året, från mitten av november ungefär, kommer det att gå att hitta grenar med uppsvällda toppar, där de nya anlagen för 2020 års förökning börjar synas. De initieras av de korta dygnen under vinterhalvåret, går i vila tills ljuset och temperaturen kommer tillbaka på våren, Då börjar de växa till och mogna och är klara att föröka sig i slutet av maj.
Varför gör vi då denna efterlysning? Jo, det skulle vara spännande att se om denna form av blåstång har spridit sig längre norrut eller dykt upp på fler lokaler. Varför skulle den ha gjort det? Jo för att en av hypoteserna i publikationen var att blåstång som förökar sig på hösten skulle ha lättare att etablera nya groddplantor, eftersom påväxten av fintrådiga alger på klipporna är mindre än under perioden slutet maj – juni, då det förekommer en tät matta av grönslick och trådslick under perioden för de sommarförökande plantorna. En tät matta av fintrådiga alger försvårar för det befruktade ägget att nå klippytan och kan sätta sig fast. I områden med mycket fintrådiga alger skulle ett skifte kunnat ske från sommarförökande till höstförökande blåstång.
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt Askölaboratoriet, Öland, Balanus, blåstång, Cladophora glomerata, drivande algmattor, Drivande tång, Einhornia, förökning, förökningstoppar, fintrådiga alger, Flytblåsor, Fucus vesiculosus, Gotland, grönslick, groddplantor, havstuplaner, höstförökande, kratta, mossdjur, sommarförökande, temperatur, vadarbyxor | Leave a Comment »
september 14, 2019 av lenakautsky
Har spenderat tiden på västkusten sedan efter midsommar, men är nu tillbaka på ostkusten. Först på Rådmansö, i Norrtälje och sedan på Askölaboratoriet i Trosa skärgård. Flera har hört av sig till oss på Tångbloggen med rapporter från Stockholms skärgård om att blåstången inte ser bra ut i år, med mycket påväxt. Det har ju annars glädjande rapporterats om förbättrat tillstång för blåstången under flera års tid, med mer välutvecklade blåstångsbälten utmed många stränder i skärgården. Så vad kan vara orsaken till att de i år är mer påväxta?
En anledning kan vara den varma tidiga våren vi hade, tillsammans med en lång lågvattensperiod under våren och försommaren, som gjort att det växer ovanligt mycket grönalger och brunalger på tången i år. Just tidig värme gynnar snabbväxande fintrådiga alger, som grönslick (Cladophora glomerata) och trådslick (Pylaiella littoralis) Det har dels gjort att olika fintrådiga gröna och bruna alger gynnats och växt ut ifrån de nedre, äldre delarna på blåstången. Däremot växer de inte på de nya topparna ovanför flytblåsorna. Det gör att tången ser mer lurvig ut och inte speciellt ”frisk”.
Grov tarmalg på blåstång
Trådslick på blåstång
I delar av skärgården har mycket av de stora buskarna av smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus redan lossnat. Men lite sitter kvar. Också denna växer på fjolårsskotten. Den är grövre än trådslick och kan bilda en ansenlig stor buske där den sitter på blåstången.
Blåstång med påväxt av den fintrådiga brunalgen smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus
Och så verkar förra sommaren 2018 varit ett år när mycket av blåstången förökade sig. Lite som på land när granen blommar och sätter många kottar, vilket brukar kallas för ”masting” , ett år med massförökning. Efter en sådan satsning dröjer det flera år innan nästa stora förökningstillfälle. Olika länge för olika arter, såklart. Efter det att blåstången har förökat sig vissnar de fertila grenarna och lossnar. Det kan ha gjort att mycket material från ett tångbälte lossnat och hamnar strandkanten utanför vassarna. Sen dröjer det något år innan nya grenar hinner växa till och bli stora nog för att föröka sig. Detta betyder också att det inte drev in lika mycket tång till stranden i år.
Det tredje är att när vattenståndet är så lågt att tångtopparna kan bli torrlagda, kommer det att bildas som ”häxtkvastar” i toppen på skottet, om det inte dör. Häxkvasten orsakas av skador på den lilla toppcellen, som är centrum för tillväxten. Det gör också att plantan ser konstig ut. Med tiden kommer plantan att få ett buskigt och lite risigt utseende.
Flera häxkvastar i skadade toppar och påväxt av trådslick på unga blåstångsplantor.
Vid Askölaboratoriet, Östersjöcentrums fältstation i Trosa skärgård, där jag är just nu, ser tången fin ut. Där har de mesta av de stora smalskäggs-tofsarna, som kan klä in hela tångruskan i augusti, släppt. Här kan man, om med tittar noga, se att en rödalg koloniserat de nya årsskotten. Den heter ullsläke Ceramium tenuicorne. Att ullsläke kan etablera sig på blåstångens årsskott beror på att blåstångens slemproduktion minskar och också innehållet av antibakteriella substanser som annars hindrar andra arter att sätta sig fast på tång-ytan när skotten är nyproducerade.
Ullsläke, Ceramium tenuicorne, sitter gärna på blåstång och är vanlig på hösten i Östersjön.
Ullsläke brukar dyka upp såhär års för att senare på hösten bilda ett grunt rött bälte utmed lite vågexponerade stränder när grönslick, Cladophora glomerata vissnat och lossnat. Ullsläke kan också kolonisera den nya tomma ytan när vattenståndet blir högre under hösten.
Fotografiet är från oktober förra året. Klipporna var klädda med vackert höströd ullsläke ovanför blåstången.
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt antibakteriell, Askölaboratoriet, östersjön, blåstång, Brunalger, Ceramium tenuicorne, Dictyosiphon foeniculaceus, fintrådiga alger, Fucus vesiculosus, grönalger, grönslick, grov tarmalg, häxkvastar, lågvatten, ostkusten, Pylaiella littoralis, slemproduktion, smalskägg, sommar, trådslick, Trosa skärgård, ullsläke, Ulva intestinalis, varmt vatten, västkusten | 2 Comments »
september 10, 2019 av lenakautsky
En lugn och stilla morgon. Tog ett morgondopp från bryggan i Räfsnäs, på Rådmansö.Vattnet är klarare och kallare. Det går lätt att se ner till botten där blåstångsruskorna sitter på ca 2 meters djup. Vid badstegen driver några öronmaneter runt i vattnet.
I solen såg vattenytan nästan lite oljig ut. Hade tagit med mig planktonhåven ner för att se om det fortfarande fanns lite kvar av cyanobakterieblomningen. Och visst var det så. Det behövdes inte många drag med håven i vattenytan för att samla in en massa knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae. Knippvattenblom syns som små, små mörkt gröna barr som flutit upp till ytan. Denna art av cyanobakterie är vanligare såhär års i vattnet än katthårsalgen, Nodularia spumigenasom dominerar blomningarna när det är varmt i vattnet.
Denna blomning och andra blomningar som dyker upp under hösten när de flesta av oss slutat bada kommer att gå förbi utan att de noteras. Samtidigt är de en viktig del i den dynamik som sker under året i vattenmassan. För att förstå vad som händer med närsalterna när vattenmassan blandas om på hösten eller hur olika växtplankton och djurplankton arter avlöser varandra krävs mätningar med regelbundenhet. Detta är en del i den nationella miljöövervakningen. På den lilla skalan är det spännande och intressant att följa vad som händer vid den egna brygga.
Den sista bilden tog jag för mer än ett år sedan, 5 november 2018. Då hade det drivit in en blomning av knippvattenblom nere vid den lilla sandstranden. Får se när och om det dyker upp en sen blomning av denna cyanobakterie också i år. Det gäller att hålla ögonen öppna.
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt algblomning, Aphanizomenon, Aurelia aurita, öronmanet, badbrygga, badstege, blåstång, cyanobakterieblomning, djurplankton, Fucus vesiculosus, katthårsalg, klart vatten, knippvattenblom, morgon, morgondopp, Nodularia spumigena, Plankton, Räfsnäs, Rådmansö, växtplankton | 4 Comments »
september 9, 2019 av lenakautsky
Fick av en kollega veta att det fanns en spännande berättelse om Professor Blåstång i nummer 13 av Bamse. För flera år sedan fick jag denna hederstitel i en artikel i Sveriges Natur. Så jag var snabbt iväg för att införskaffa tidningen. Här kommer ett kort sammandrag av berättelsen. Den börjar med hur professor Blåstång undersöker de små sällsynta musslorna som lever på sjöns botten. Dykdräkten liknar den som forskare som Mats Waern använde på 40-50-talet när han studerade blåstång.
Dessa märkliga musslor hotas av att man planerar att bygga en industri som släpper ut föroreningar i miljön. Något som ju skett på många platser i Östersjön och i våra stora och små sjöar under åren. Men där har vi kommit långt med att rena avloppsvatten idag.
Så slutet gott – allting gått. Efter många års arbete finns det positiva nyheter att läsa i tidningen. Sjön kommer att skyddas!
– och det kommer inte att byggas någon ny fabrik som släpper ut giftiga ämnen!
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt östersjön, Bamse, dykdräkt, musslor, Professor Blåstång, Professor Mats Waern, sällsynt, sjö, skyddsvärde, Sveriges Natur | 1 Comment »
september 4, 2019 av Ellen Schagerström
Skynda skynda! Imorgon 5/9 är sista dagen att anmäla sig till endagars- konferensen Marine Biotechnology – marine products for health som hålls på Wallenberg Center, uppe på Medicinareberget i Göteborg.
Konferensen är öppen för alla och här kommer det presenteras massor av spännande forskning kring olika substanser som kan utvinnas från havet och användas inom medicin, materialframställning och andra områden.
Som keynote-talare hittar vi professor Espen Hansen, som kommer berätta hur bioaktiva marina produkter upptäcks och hur man enklast tar sig vidare för att få fram kommersiellt intressanta produkter.
Professor Ulf Göransson, ledande forskare inom fältet naturliga produkter i Sverige, kommer tala om ämnen som isolerats från marina maskar, däribland det längsta djuret på planeten.
Professor Kurt Draget är världsledande inom karakterisering av och egenskaper hos polysaccharider (sockerarter), och han kommer presentera medicinskt användbara oligosaccharider med marint ursprung.
Givetvis finns det flera presentationer under dagen som handlar om alger!
Konferensen ordnas av Maritima Klustret i Västsverige, och du hittar hela det spännande programmet HÄR. Gå in och anmäl dig idag.
Publicerat i Nyheter | Märkt alger, anmälan, bioaktiva substanser, Espen Hansen, konferens, Kurt Draget, makroalger, marin bioteknik, marine biotechnology, Maritima klustret, Maritima klustret i västsverige, oligosacharider, polysaccharider, saccharider, substanser, Ulf Göransson, utvinnas | Leave a Comment »
september 2, 2019 av lenakautsky
Grov borsttråd, Chaetomorpha melagonium är en marin art. På Västkusten förekommer den på lite större djup, mellan 7- 15 meter, i rödalgsbältet, men kan även hittas på snorkeldjup. I Egentliga Östersjön förekommer från Blekinge till Upplandskusten tillsammans med rödalger och blåmusslor.
Grov borsttråd tillsammans med bergborsting, karragenalg och fingertare
Den gör skäl för sitt namn både på svenska och latin. Chaite betyder borst, morphe är gestalt eller ungefär form, melas är svart och gonium betyder reproduktionsorgan. Grov borsttråd blir mellan 10- 30 cm lång och ca 0,7 mm bred.
Smalare än 1 mm men ändå mycket lätt att känna igen.
Grov borsttråd är lätt att känna igen där de växer som mörkgröna styva trådar, en och en eller några få tillsammans. Tråden är fäst mot botten med en liten fästskiva som bildas av den nedersta cellen, som kan bli hela 3 mm lång. Den har stora celler med tjocka cellväggar som syns med blotta ögat.
Grov borsttråd ser ut som om någon trätt upp ärtor på tråd
Grov borsttråd förökar sig med sporer som har två flageller. Sporerna bildas inne i cellerna i tråden och släpps ut genom en öppning i cellen. Det går att se för blotta ögat hur celler töms på sitt innehåll från den övre delen av tråden, och neråt. Någon könlig förökning är inte känd. Sporerna växer ut till en ny tråd. Grov borsttråd förekommer under hela året.
Cellerna i toppen av tråden har börjat släppa sporer
Krullig borsttråd, Chaetomorpha linum,som är tunnare och ljusare grön och kan bli mycket långa. Linum betyder passande nog tråd. Den hittas både fastsittande och lösliggande ihop trasslade trådar. Krullig borsttråd förekommer utmed svenska västkusten i Östersjön till Ålands hav.
Om grov borsttråd eller krullig borsttråd torkas blir en längsgående striering av mikrofibriller i cellväggen synliga, dessa består av cellulosa.
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt Ålands hav, östersjön, Blekinge, cellulosa, Chaetomorpha linus, Chaetomorpha melagonium, förökning, Grov borsttråd, krullig borsttråd, Månadens alg, sporer, västerhavet, västkusten | 4 Comments »
augusti 31, 2019 av lenakautsky
På vårt förra inslag om att det inte bara är tillförsel av näring som påverkar hur och vilka arter som gynnas av alger utan även om det finns ett rikt bestånd av stora rovfiskar kom en fråga om vad allt luddet är som syns såhär års utmed de grunda stränderna. Är det kiselalger som täcker tången och vattenväxterna?
Så här kommer lite bilder på några vanliga arter som växter på blåstången eller täcker allt som ett fint ludd. Många av arterna kan i sin tur vara täckta av kiselalger, men för att se dem behövs ett mikroskop.
Blåstång klädd delvis med molnskick, Ectocarpus siliculosus en brunalg. På klippan ovanför sitter grönslick som har börjat vissna och släppa från berget.
Bilden till vänster visar hur det ser ut nedanför Askölaboratoriet där det börjar flyta runt en massa lösa fintrådiga brun och grönalger. Samtidigt så syns det hur inklädda vassens strån är under ytan. På bilden till höger sitter fortfarande mycket av de fintrådiga brunalgerna kvar både på tången och vassen. Finns det mycket rotad bottenvegetation på någon meters djup som når ända upp till ytan eller en grynna där det växter tång är det lätt gjort att tro att det finns ett grund där!
Med det kommande väderomslaget och kommande lågtryck gör att vattenståndet höjs under hösten. Blåsten kommer i sin tur att göra att de fintrådiga algerna lossnar och tången kommer att se ren och fin ut igen.
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt Askölaboratoriet, blåstång, bottenvegetation, Cladophora glomerata, Ectocarpus, fintrådiga alger, grönalger, grönslick, höst, molnslick, näringsämnen, rovfiskar, Stockholms universitet, vass, vattenstånd, väder | 1 Comment »
augusti 27, 2019 av lenakautsky
Tillförsel av fosfor och kväve till Östersjöns kustvatten har minskat under lång tid. Sedan 1970-talet och framöver har avloppsreningsverken byggts ut och många andra åtgärder satts in för att minska belastningen runt Östersjön -men detta räcker inte för att få tillbaka blåstången i grunda skärgårdsområden. Det behövs också stora rovfiskar.
Förra veckan pågick en stor internationell konferens på Stockholms universitet, Baltic Sea Science Congress 2019. Kongressen samlade det marina forskarsamhället för diskussioner om de senaste 10 årens Östersjöforskning. Vi från Tångbloggen deltog såklart under kongressen.
I veckan har det varit flera inslag i TV och på Vetenskapsradion P1 om påverkan av övergödningen i Östersjön med professor Christoph Humborg från Stockholms universitet. Det finns flera positiva tecken på att den minskade näringstillförseln av fosfor och kväve till Östersjön, genom att rena avloppsvatten gett resultat. Även om det i öppna Östersjön kommer att dröja innan det syns positiva förbättringar, som minskad blomning av cyanobakterier.
I kustnära områden, t.ex. Stockholms skärgård, finns det tydliga förbättringar som ökat siktdjup och minskade halter av kväve och fosfor i vattenmassan. Samtidigt återstår en hel del att göra och i intervjun framgår att det inte går att säga hur lång tid det kommer att krävas för att minska tillförseln från diffusa utsläpp från jord- och skogsbruket.
På kongressen presenterades också flera studier som visar på sambandet mellan höjd vattentemperatur i samband med klimatförändringen och hur detta kan påverka blåstångsamhället med sitt rika djurliv. Ett större experiment som undersökte sambandet mellan ökad temperatur samt med och utan spigg genomfördes på Askölaboratoriet under 3 veckors tid sommaren 2018.
Ett stort system sattes upp med genomrinnande vatten från Östersjön. Den ena blå tanken innehöll vatten med samma temperatur som utanför och vattnet i den andra tanken höjdes med 3 grader. Varje stor grå tank innehåller en behandling; 1) Kontroll, 2) Höjd temperatur, 3) Med spigg och 4) Med spigg + höjd temperatur.
Det tar många dagar att samla in allt material som behövs för ett stort experiment. Vilket syns i labbet och i vad som behövs när ena teamet har jobbat länge på kvällen och behöver en sovmorgon!
I samtliga tankar tillsattes lika mycket blåstång (Fucus vesiculosus) och smaltång (Fucus radicans) som start. Sen gällde det att samla ett jättestort antal med båtsnäckor, (Theodoxus fluviatilis), lite färre havgråsuggor (Idothea) och tångmärlor (Gammarus) i den proportion som fanns i tångsamhället. I två av behandlingarna (3 och 4) tillsattes också spigg som äter smådjuren, i första hand tånggråsuggor och tångmärlor.
Under Baltic Sea Science Congress presenterade Tiina Salo de första resultaten från studien. Det kommer fler.
Efter tre veckor visar bilden på tydliga effekter av behandlingarna. I behandling 3 där bara spigg tillsattes och temperaturen var den samma som i vattnet utanför har spiggen ätit upp många av de större havsgråsuggorna och tångmärlorna. Detta resulterade att mindre tång betas ner. Däremot i kombination 4 med både högre temperatur och tillsatt spigg minskar mängden havsgråsuggor och tångmärlor ytterligare och mängden kiselalger och fintrådiga alger och ökade. Den största påverkan var ökningen av kiselalger som låg som ett tunt moln över tången. Försöket visar att även om närsalterna i experimentet inte förändras så kan både mängden fisk, i detta fall förekomsten av spigg, påverka förekomsten av små ryggradslösa djur som i sin tur påverkar produktionen av alger.
För att knyta an till starten så kommer det inte att vara tillräckligt att minska tillförseln av näringsämnen till kusten utan det kommer också att krävas att det finns ett tillräckligt stort bestånd av större rovfiskar, som abborre och gädda i de grunda kustmiljöerna. Utan stora rovfiskar i Östersjöns komplexa kustmiljöekosystem finns risken för att det trots insatta åtgärder för att minska tillförseln av fosfor och kväve kan bli svårt för blåstången att komma tillbaka. Saknas stora rovfiskar som äter upp spiggen, kan det leda till att mängden havsgråsuggor blir så många att de betar ner hela tångbestånd.
Unga tångplantor med tydliga betskador av havsgråsuggor. Foto: S. Qvarfordt.
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt abborre, Askölaboratoriet, avloppsreningsverk, Baltic Sea Science Congress 2019, Båtsnäcka, betad blåstång, blåstång, blåstångsbälte, diffus avrinning, experiment, fosfor, Fucus radicans, Fucus vesiculosus, Gammarus, gädda, Idotea, jordbruk, kiselalger, klimatförändring, kväve, P1, produktion, professor Christoph Humburg, rovfisk, ryggradslösa djur, skogsbruk, smaltång, spigg, Stockholm University, Stockholms skärgård, Stockholms universitet, tångmärlor, temperatur, Theodoxus, Tiina Salo, TV, vattentemperatur, vetenskapsradion | 4 Comments »
augusti 12, 2019 av lenakautsky
Under några varma och lugna veckor har cyanobakterier drivit in i vikarna runt Askö laboratoriet och i Himmerfjärden, vid bland annat Lisö. Gulvita band av cyanobakerier kan samlas runt drivande fintrådiga alger, t.ex. brunalgen trådslick (Pylaiella littoralis) eller klumpar med grönslick (Cladophora glomerata). Cyanobakterier som ser ut rabarbersoppa är när de bildar små gasblåsor inne i cellerna o flyter upp till ytan och fortfarande lever. När det blåser bra kan de delvis slås sönder och bilda ett skum vid stranden.
Blir de liggande ett tag i solen kommer cyanobakterierna att dö och brytas ner. Under den vita färgen syns det som gett cyanobakterierna dess färg en häftig turkos, blågrön färg, eller cyan, en färg mitt emellan grön och blå. Det är det pigment som cyanobakterierna använder för sin fotosyntes.
Bilderna har Lars-Erik Liljelund fotograferat vid Lisö för två dagar sedan. Det luktade inte gott av de ruttnande brunalgerna täckta av ett lager med cyanobakterier.
Publicerat i Fakta, Nyheter | Märkt blågrönalger, blåst, Cladophora glomerata, cyanobakterier, fintrådiga alger, fotosyntes, grönslick, Himmerfjärden, pigment, Pylaiella littoralis, skum, trådslick, turkos | Leave a Comment »
« Newer Posts - Older Posts »
Tångbloggen 