I helgen var det full fokus på alger, både makro och mikro, när kursen ”Alger i klassrummet” hade sitt fältmoment på Kristinebergs marina forskningsstation i Fiskebäckskil.
Havet var friska 3 grader varmt, men det hindrade inte kursens deltagare från att samla in spännande material från strandkanten för att undersöka närmre inne på lab. Hur mycket tid ett moment än får, så känns det alltid för kort, kunde vi glatt konstatera.
”Alger i klassrummet” riktar sig till yrkesverksamma pedagoger och är en efterlängtad fortsättning på ”Havet i klassrummet”, en populär kurs vid Göteborgs universitet som i första hand vänder sig till lärare eller lärarstuderande som vill skaffa sig kunskap om havet och hur man kan arbeta experimentellt med marin vetenskap i skolan.
Kursens mål är att erbjuda fördjupad kunskap om mikro- och makroalger i våra hav och sjöar men också att genom konkreta exempel demonstrera hur alger kan studeras och användas i skolundervisningen. Kursledare var Angela Wulff, professor i marin botanik vid Göteborgs universitet och känd från Algpodden, som även hade lyckats locka ner professor Kerstin Johannesson från Tjärnö marina forskningsstation för att föreläsa om sina spännande studier av evolution hos alger. Tångbloggens egna badanka, Ellen Schagerström, var med och höll i momentet kring makroalger. Vi samlade in, artbestämde, pressade till herbarium och avslutade med att tillaga och äta dem. En helhetsupplevelse av vad alger har att erbjuda!
Vi lagade två olika sorters algsallad och jämförde med den som kan köpas i asiatiska matbutiker. Praktiska moment varvades med spännande föreläsningar om stort och smått i algernas värld.
Efter två intensiva dagar hoppas vi att kursdeltagarna fått rejält med mersmak på alger i alla meningar och vi ser fram emot att fler kan berätta och inspirera till att upptäcka hur fantastiska alger är.
I avsnitt 7 av Algpodden går vi vidare på temat livscykler och kastar oss över något som många har ätit – rödalgssläktet Porphyra. Kärt barn har många namn och i Sverige har vi tagit det japanska namnet, nori, när den förekommer i kulinariska sammanhang. Det svenska namnet för släktet är annars sloke, och vi har tre olika arter vid svenska kusten, på västkusten. De växer oftast precis under vattenlinjen, ner till ungefär en meters djup. Du kan läsa mer om Porphyra i vår serie Månadens Alg .
För de hugade lyssnarna som vill kontrollera att de ritade livscykeln rätt för denna otroligt spännande alg, eller de som inte gav sig på att rita, kommer här en illustration av den sexuella fortplantningen.
Rödalger har oftast tre olika faser i de sexuella livscyklerna, men tröttsamt nog så brukar det vara unikt för varje släkte exakt vad de olika stadierna heter och hur de funkar. Samtidigt är detta en av de saker som gör just rödalgerna så spännande, att det alltid finns mer att lära sig.
Men det går såklart utmärkt att bara njuta av lite rostad nori utan att veta allt detta.
Det kom in ett önskemål tll Algpodden att vi skulle prata om livscykler hos alger. Främst var det de olika sexuella förökningsvägarna hos gröna, bruna och röda makroalger som önskades. Ett mastigt ämne, minst sagt.
Men vi räds inte att ta de svåra orden i vår mun! Avsnitt 6 handlar om sexuell förökning hos gröna och bruna makroalger. Rödalgerna är så knepiga så de får ett eget avsnitt, eller två.
Vi vill passa på att varna känsliga läsare och lyssnare. Det här är svårt och fullt av konstiga ord.
I avsnittet tar vi upp den haplontiska livscykeln, vilket betyder att organismens livscykel domineras av det haploida stadiet. Det har bara en enda uppsättning kromosomer, så det haploida stadiet brukar skrivas (n). Många alger har en haplontisk livscykel och det anses vara den enklaste ursprungsformen av livscykel. De haploida (n) könscellerna utvecklas inom gametangium hos den gametofytiska algen. Sedan smälts två haploida könsceller samman (n+n) och bildar en zygot (2n) och går då in i det diploida stadiet eller sporofytiska fasen av livscykeln. Under groningen delas zygoterna meiotiskt in i haploida (n) zoosporer, som sedan utvecklas till nya, stora haploida alger. Den stora algen vi ser är en haploid gametofyt, vilket betyder att tillväxten, genom mitos (celldelning), sker i det haploida (n) stadiet. Det diploida sporofytstadiet består bara av zygoten.
Grönalgen Codium fragile ser ut som ett litet träd när den har spolats iland på stranden.
Hängde du med? Ingen fara, det här kan inte vi heller rabbla på löpande band. Det ÄR knepigt. Men kul!
Andra, som till exempel blåstång (Fucus vesiculosus) och sargassosnärja (Sargassum muticum), har en diplontisk livscykel. Då är det istället det diploida stadiet som dominerar livscykeln. En diploid individ har dubbla kromosomuppsättningar och skrivs (2n). I en diplontisk livscykel är det den stora sporofytiska tångruskan som är diploid och sedan utvecklar den könsorgan. Dessa genomgår meios (celldelning, 2n/2) där haploida gameter (n) bildas. Dessa gameter representerar det gametofytiska stadiet. Därefter befruktas könscellerna och bildar en zygot. Denna zygot bildar en ny sporofytisk tångruska. Precis som hos oss människor. Haploidstadiet är (oftast) begränsat till enbart gameterna. Tillväxten genom mitos sker i det diploida (2n) stadiet.
Den stora, diploida bålen hos brunalgen Sargassum muticum har små släta flytblåsor på skaft
Den tredje formen av livscykler är den diplohaplontiska (eller haplodiplontiska) livscykeln. Och nu gäller det att vara fokuserad. Här har den haploida (n) och den diploida (2n) fasen lika stor roll i livscykeln, de representeras av två distinkta vegetativa individer, men deras kromosomantal och funktion är olika. Den haploida gametofyten (n) reproducerar sig med den sexuella metoden, genom att släppa ut haploida gameter (n) som smälter samman till en diploid sporofyt (2n). Denna diploida sporofytiska individ reproducerar sig däremot med hjälp av den asexuella processen att bilda haploida zoosporer (n) som växer upp till gametofyter. I denna livscykel är den sporogena meiosen och fusionen av gameter ansvarig för generationsväxlingen mellan två vegetativa individer.
Grönalger inom släktet Ulva spp. har en isomorf (iso = lika, morf = form) livscykel, där gametofyt och sporofyt ser likadana ut.
Hos vissa arter, som grönalger inom släktet Ulva spp. , är de diploida och haploida formerna båda fritt levande oberoende organismer, väsentligen identiska i utseende och därför sägs vara isomorfa. De frisimmande, haploida (n) könscellerna bildar en diploid zygot (2n) som gror till en multicellulär diploid sporofyt. Sporofyten producerar frisimmande haploida sporer (n) genom meios, som gror (mitos) till haploida gametofyter.
Hos andra alger, som skräppetare (Saccharina latissima) är de sporofytiska (diploida) och gametofytiska (haploida) stadiena morfologiskt olika, heteromorfa. Den stora sporofyten är komplex och består av flera olika typer av celler, medan gametofyten är enkel och pytteliten.
Stora, rejäla sporofyter av tareSmå, små gametofyter av tare, i mikroskop.
Om du har orkat läsa ända hit så får du en guldstjärna och förtjänar en bit godis som belöning. Bra jobbat!!!
När vi 2012 började med Tångbloggen var målet att ha 100 besökare. Vi tänkte att intresset för alger, tång och marin botanik var ungefär så stort. Till vår stora glädje hade vi fel. Jättefel!
Under våra nu +10 år har vi årligen fått allt fler besökare till Tångbloggen. Många av er har kontaktat oss med frågor, funderingar och berättelser. Det är vi otroligt glada och tacksamma för. Det roligaste är att få känna att det vi skriver kommer till nytta. Så vi är extra glada för alla elever och studenter som hör av sig när de har temaveckor i skolan eller ska skriva arbeten om alger och tång.
Under pandemin såg vi en rejäl ökning av besökare. Alger och tång har ju ökat i popularitet under de seanste åren och syns allt som oftast i media, som mat, växtgödning eller problematisk art för att nämna några. Vi trodde inte våra ögon när vi nådde 31 278 besökare under 2021. All time high, tänkte vi. Det beror nog på att folk suttit hemma.
Men det verkar som att intresset för alger fortsatt även efter pandemin. För under 2022 har vi faktiskt haft hela 31 955 besökare på Tångbloggen. Vilken uppslutning!
Klackarna i taket! Besöksrekord på Tångbloggen 2022!!
Kan detta toppas? Vi kommer i alla fall att försöka! Vår serie Månadens alg, som har rullat sedan 2016 och presenterat svenska (och några skandinaviska) makroalger kommer bli global i år. Det finns så många otroliga alger ute i välden som vi vill dela med er.
Vi har även ett stort, spännande blåstångsprojekt på gång som vi kommer skriva mer om under året. Men än så länge är det hemligt!
Vi följer upp inventeringen av våra stora brunalger som BioLogik gör på västkusten. Och så berättar vi hur det gått med olika restaureringsprojekt av blåstång och kelp på öst- och västkust.
Så, kära läsare, se till att klicka på ”följ” knappen så ni inte missar något, för 2023 kommer bli ett spännande tång-år.
GOTT NYTT ÅR alla Tångbloggsläsare önskar Lena och Ellen
Vegetariska snittar med tångkaviart toppade med smaltång samt färskfångade tångräkor på svart sillrom och skivat ägg.
Karragenalg, Chondrus crispus är en flerårig rödalg som ingår i många produkter. Karragenalgens huvudsakliga beståndsdel är en polysackarid, karragenan. Så alla äter troligtvis en massa alger i form av konstsistensgivare utan att tänka på att vi äter alger. Kika efter E407 så är det karragenan i produkten. Det var kul att prova att tillaga min egen karragengelé som jag smaksatte med lite hallon och jordgubbar. Smakade inte alls dumt. Fast det tog mycket tid att samla och rensa karragenalger, koka och få till gelén. Men ändå värt att prova tycker jag. Smaksätt och häll upp i små formar som får stå i kylen över natten. Mums!
Blåstång, Fucus vesiculosusbildar stora tångskogar i Östersjön där konkurrensen med andra tångarter är mycket mindre än på västkusten, där den bildar ett smalt bälte nära vattenlinjen. Unga blåstångsskott på försommaren behöver bara kokas lite kort och passar utmärkt i soppor, en sallad eller att lägga som ett täcke över fisk istället för spenat. Torkad blåstång kan förvaras mörkt och torrt under lång tid. Det går bra att göra ett blåstångs-te som direkt ger en känsla av hav. Värt att tänka på är att blåstång som många andra algarter innehåller ganska höga mängder jod. Dock håller man nu på att se över rekommendationerna för detta, eftersom en hel del av joden försvinner vid en snabb uppkokning, blanchering. Blåstång innehåller också höga halter av magnesium, protein, vitamin A. Var noga med att plocka blåstången där det inte finns några föroreningskällor i närheten då de lätt tar upp t.ex. tungmetaller som kadmium och bly från vattnet. Detta gäller såklart för alla alger du plockar för att äta.
När en algrelaterad sak tas upp på nyheterna är Algpodden såklart inte sena att hoppa på.
Avsnitt 4 handlar om is- och snöalger som gör isarna på Grönland mörkare när de ”blommar”. Detta togs upp i ett reportage av SVT där Laura Halbach, arktisk mikrobiolog vid Aarhus universitet i Danmark, intervjuades.
Algela…förlåt…Angela, berättar om sina erfarenheter av dessa tuffa små alger från hennes resor till bägge polerna.
Vi nämner att pigment skyddar algerna från UV-strålning. I den hypersalina sjön Lake Tyrrell i Australien ser vi hur grönalgen Dunaliella cf. salina är nästan roströda i färgen istället för den vanliga gröna, som den udda, ljusa algen överst i bild.
Bildkälla: Von Terry J. McGenity, Amare Gessesse, John E. Hallsworth, Esther Garcia Cela, Carol Verheecke-Vaessen, Fengping Wang, Max Chavarría, Max M. Haggblom, Søren Molin, Antoine Danchin, Eddy J. Smid, Cédric Lood, Charles S. Cockell, Corinne Whitby, Shuang-Jiang Liu, Nancy P. Keller, Lisa Y. Stein, Seth R. Bordenstein, Rup Lal, Olga C. Nunes, Lone Gram, Brajesh K. Singh, Nicole S. Webster, Cindy Morris, Sharon Sivinski, Saskia Bindschedler, Pilar Junier, André Antunes, Bonnie K. Baxter, Paola Scavone and Kenneth Timmis. Photograph by Mike Dyall-Smith. – Extracted from this Commons file, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=107195003
Röd slemsnärja, Dumontia contorta, växer nära ytan på västkusten och är lätt att plocka. Den är ganska stor med 5 cm breda brunröda grenar. Den går utmärkt att äta färsk, klippt i småbitar till en maträtt eller torka och mal till ett pulver och använd den som krydda. Till höger sitter lite strutsallat, Monostroma grevillei, som det går fint att plocka på samma gång till en sallad.
I veckans poddavsnitt pratar vi om restaurering av tare, eller kelp som dessa stora brunalger också kallas. Livscykeln hittar du på bild här, och tidigare inlägg om Green Gravel läser du här. Sen kan du såklart även kika in på Green Gravels hemsida och se vilka länder runt jorden som är med i projektet.
Restaurering av tare på en brant klippvägg i Gullmarsfjorden.
Roligt nog fick jag berätta om Green Gravel på årets marina restaueringskonferns som gick av stapeln uppe i Luleå den 16-17e november. Det var härliga 12 minusgrader och isarna började lägga sig på fjärdarna. Var väldigt sugen på att stanna längre och åka lite långfärdsskriskor, men det får bli en annan gång.
Konferensen anordnades av Länsstyrelsen Norrbotten och det var ett fullspäckat och spännande program, som du kan se här.
Vi fick följa med ut på Gotland och se hur utdikningen orsakat de problem med torka som ön kämpar med idag när det inte finns några stora, svampiga våtmarker som håller kvar regnet. Och vi fick se hur det går för försöket inom Baltic Waters 2030 att odla upp den starkt hotade Östersjötorsken uppe på land och sedan sätta ut den när den blivit lite större. Förhoppningsvis överlever den då något bättre.
I Blekinge hade en havsvik återställts till forna vattenspegel, och kransalger, dessa mellanting mellan alg och växt, visade sig vara mer eller mindre villiga att förlåta människans framfart med muddring.
Vi fick även höra vad som gått bra, och vad som gått mindre bra med försöken att restaurera ålgräs på västkusten. Knepet är tydligen att ålgräset behäver sand eller grus som substrat för att etablera sig ordentligt.
På västkusten har blåmusslorna minskat i antal under senare år. Kristina Svedberg och Patrik Magnestam från 8+ fjordar har försökt sig på en storskalig restaurering av musselbankar genom att sätta ut enorma mängder musslor som blivit över från musselodlare. Det var spännande att se vilka utmaningar de kämpat med.
Ett projekt som vi har skrivit om tidigare här på bloggen var Skärgårdsstiftelsens försök med bojar för att motverka ankringsskador i Stockholms skärgård. Studien visade även att de stora betongfundamenten snabbt hade koloniserats av blåstång. Så trevligt!
Våra finska kollegor berättade om den stora satsning som görs på restaurering i Finland. Vi var många som var både imponerade och avundsjuka på hur enkelt och logiskt de arbetar.
Konferensen avslutades med en rejäl genomgång av Projektet Levande vikar som drivs av BalticWaters2030 och Stockholms universitet. Så för min del var konferensen ett ypperligt tillfälle att träffa många goda vänner och före detta kollegor. Det viktigaste och mest givande var, som alltid, minglet mellan föredragningarna, när man kunde prata och diskutera med alla deltagare. Den balanden mellan lyssna och mingla, hade arrangörerna verkligen fått till bra. Och ett stort tack till Elite Stadshotell som huserade ett 60-tal pratglada virrpannor och såg till att vi fick i oss kaffe, kakor och fantastiskt god mat.
Vår underbara konferencier, Thomas Öberg, satte ihop små fyndiga dikter till flera av föreläsningarna. Det satte verkligen guldkant på upplevelsen.
Det gäller att komma ihåg vem som är sporofyt (sporbildande) och gametofyt (gametbildande). Hos skräppetaren är sporofyten det stora blandet och gametofyten mikroskopiskt liten. Det kan du även läsa mer om i vårt inlägg om skräppetare i vår serie Månadens Alg här på Tångbloggen.
Tångbloggen 