Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Tångbloggen’

Såhär års är det gott om julmarknader. Jag hann med hela tre stycken i veckan som gick.  På Wira bruk fanns det både ett stort bergtroll och en märklig mossklädd varelse i ån. Men det är inte så ofta som man stöter på gamla skolplanscher målade av Gerd Rissler. Fastnade direkt när jag fick syn på ett par av hennes planscher när vi besökte julmarknaden på Sladdstycket, som ligger alldeles bredvid hamnen i Kapellskär. 

Där fanns också lite historia om Gerd och hennes arbete som konstnär. Hon bodde i en liten stuga på Riddersholm. Vi har passerat grunden till stugan många gånger under våra promenader och hittat akleja och murreva, spår av att det varit någon som haft en fin trädgård nära sin stuga. Däremot har vi inte sett kungsängsliljorna som hon planterade runt stugan och som sägs ha spritt sig i omgivningen. Kommer att leta lite extra nästa gång som vi passerar på våren.  Att hon hittade inspiration och material till sina botaniska planscher som har funnits i många skolor från 1940 – 1970-talet är lätt att förstå. Det finns så mycket att se och upptäcka under turer i Riddersholms naturreservat.  

Efter att ha läst lite mer om Gerd förstod jag att talesättet ”Surt sa räven om rönnbären” kommer från Barnens trädbok tillsammans med 20 andra trädhistorier för barn som hon illustrerat. Det som är spännande med konstnärer och deras målningar är hur mycket man kan läsa av från en illustration. På en av Gerds planscher finns en ålgräsplanta och en blåstångsplanta avbildad. För mig som tittat på mycket ålgräs och blåstång noterade jag att det ser ut som att ålgräset har blomställningar och att blåstången har ovanligt många bitmärken från tånggråsuggor. 

Pilarna visar blomställningen på ålgräs och hur gnaget från tångråsuggor ser ut. Det måste ha varit gott om betande tånggråsuggor i vattnet utanför Riddersholm på den tiden när Gerd plockad plantan.

Har själv en fin gammal plansch hängande i mitt arbetsrum med avbildningar av brun- och grönalger. När jag tittade noga på bilden av blåstång är det första som man noterar är att den som målat av blåstången gjort det från ett pressat herbarieark. Blåsorna är platta och har gått sönder. Målaren är Gustave-Adolphe Thuret (1817-1875), en fransk botanist som var den förste att beskriva förökningen hos brunalger. På Thurets målning syns många detaljer som hårgropar, konceptakler och tydliga mittnerver. Gerds planta har runda och fina flytblåsor och tydliga nerver. Den har många grenar med förökningstoppar, så kanske hon plockade den från sin närmaste strand någon sommar för många år sedan.

Bild ur Vår flora i färg, kryptogamer målad av Carin Ax

Tittade också i ”Vår flora i färg, kryptogamer”, tredje upplagan 1985, där Mats Waern skrivit texterna om alger och där finns en snygg målning av en blåstångsplanta från Östersjön med lite påväxt av trådslick. Den har däremot inte blivit gnagd på av några tånggråsuggor utan har helt hela kanter.

Read Full Post »

I dammen blommar de sista näckrosorna och vid kanten finns stor näckmossa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenväxter är inte alger eller tång, utan kärlväxter med ett rotsystem som oftast behöver ett mjukt sediment att växa i. Fast denna månad är det en mossa.

Namnet Fontinalis antipyretica kommer från både latin och grekiska. Fons är latin och betyder ”källa” (av vatten) och anti betyder ”mot”. Pyr kommer från grekiska och betyder ”eld”. Tillsammans blir det ”vattenmossa som stoppar eld”. Sitt latinska namn har månadens vattenväxt, som är en mossa, fått för att den under medeltiden användes för att släcka bränder. Det svenska namnet, stor näckmossa, passar fint eftersom den ofta växer på stenar i forsar där enligt svensk mytologi näcken sitter och spelar. Stor näckmossa växer också i diken, bäckar, sjöar och utsötade vikar i Östersjön. Den har ett stort utbredningsområde och går att hitta i Europa, Asien, Afrika, Grönland och i Kanada och Nordamerika.

För november månads inlägg på Tångbloggen fick jag fiska upp lite stor näckmossa ur vår damm. Där växer den lite skuggigt utmed kanten mellan några stenar. Det är redan lite sent på året så många av de äldre delarna har vissnat. Men samtidigt finns det ganska många vackert gröna delar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 Stor näckmossa känns igen på sina långa grenar som får ett lite trekantigt utseende genom att bladen sitter ordnade i tre överlappande rader. Grenarna kan bli mycket långa, upp till ca 60 cm. Bladen blir 4-9 mm långa, styva och ägg- eller lansettformade med en vass spets och tydlig köl.

Stor näckmossa förökar sig i första hand vegetativt genom stoloner eller genom att fragment som lossnat kan fästa sig igen. Sexuell fortplantning är relativt ovanlig och små sporkapslar med sporer är något som man sällan hittar. Den kan växa i stora klumpar och mattor. Inne ibland grenarna kan många ryggradslösa djur hitta skydd, samtidigt som kiselalger kan växa som epifyter på bladen. I vår damm gömmer sig trollsändelarver och sötvattensgråsuggor inne ibland grenarna. Behöver du en art i sötvattensakvariet funkar stor näckmossa fint.

I Östersjön förekommer den i utsötade vikar och kommer man längre norrut i Bottenhavet och Bottenviken där vattnet har lägre salthalt blir den allt vanligare.

Read Full Post »

Matta med hårsärv som växer på runt två decimenters djup.

Vattenväxter är inte alger eller tång, utan kärlväxter med ett rotsystem som behöver ett mjukt sediment att växa i.

Först en artbeskrivning. I svenska vatten finns en art av hårsärvväxter, hårsärv, Zannichellia palustris som ofta delas in i tre varianter; skaftsärv, storsärv och småsärv. Den vanligaste arten i Östersjön är hårsäv som förekommer både i bräckt vatten och i sötvatten i Europa, USA, Asien, Australien och Sydmerika. Hårsärv har långa, trådlika blad. Rötterna är smala med många tunna rottrådar som växer ut ifrån en krypande jordstam. På engelska kallas den för ”horned pondweed”, eftersom formen hos fröet ser lite ut som ett horn. Artepitetet palustris är latin och betyder ungefär från kärret och berättar att detta är en växt som vill ha det blött.

Hårsärv vid badstranden på Rådmansö i augusti 2024. Notera hur svart det är på botten där jag grävde upp lite av hårsärven jämfört med första bilden.

För att skriva om och hitta material till månadens art denna månad, åkte jag iväg till en badplats i närheten där det fanns en långgrund sandstrand som även var skyddad från vågor. Jag behövde inte gå långt från stranden innan jag klev in i en mjuk matta av hårsärv. När jag skulle gräva upp lite plantor för att undersöka dom närmare blev det alldeles svart under plantorna och det steg upp stora bubblor av svavelväte. Luktade inte gott, men vad gör man inte för att få med sig material hem till ett inlägg på Tångbloggen!

Väl hemma så plockade jag fram det gamla mikroskopet och fotade med mobilen. Här gäller det att vara stadig på handen. Det är extra roligt när resultatet är att upptäcka något som jag inte sett tidigare och inte visste.  På det första översiktsfotot syns de hornformiga fröna som sitter utmed stjälken med jämna mellanrum. När jag tittade närmare fick jag syn på något såg ut som ett litet hjärta på ett smalt skaft. Vad var detta?

Skott med frön och ett hjärtformigt litet blad. Vad kan det vara?

Efter lite detektivarbete på nätet och kollat ordentligt i Mossberg och Stenberg ”Den nya nordiska floran” från 2003 så förstod jag att det var en hanblomma med ståndare som jag lyckats få syn på. Efter en koll i mikroskopet hittade jag en blomställning av hårsärv med sin speciella struktur och form. Blommorna är helt under ytan och pollinering sker genom at pollen sprids i vattnet.

Hårsärv är flerårig men de producerar ändå en massa frön. Fotade också en jordstam med rötter och några frön som sitter på ett skaft precis ovanför sedimentytan. De som sitter nära botten kommer antagligen att gro där omkring. Men skulle bitar av plantan slitas loss av vågorna kan hårsärv spridas med vatten och vågor till nya platser. Det är antagligen en av anledning till att den är en så vanlig art utmed hela Östersjöns kust och även är välspridd runt många havskuster.

En bit jordstam med frön och rötter.

Read Full Post »

Pia Östlund i sin verkstad.

På torsdagar går det att få lyssna på spännande populärvetenskapliga föreläsning på Tjärnö marina laboratorium. I går den 18 juni fick vi följa med när Pia Östlund berättade om den försvunna naturtryckkonsten. Det är en lång och komplicerad process att göra ett naturtryck.

Vi på Tångbloggen berättade om hennes arbete med att återuppliva denna förlorade tryckkonst i ett inlägg för ett år sedan, som du kan läsa här. Uppgiften tog Pia på en resa från sitt arbete i den anrika botaniska trädgården Chelsea Physic Garden i London, via Wien och Köpenhamn till Tjärnö och Kosterhavets algrikedom.

Från föreläsningen kommer här några helt underbara bilder på blåstångsplantor! Bara att beundra och njut av alla fina detaljer!

Tänk att få gå en kurs och lära sig hur man gör! Och att sen få ta med sig tavlan man skapat hem. Något att drömma om.

Read Full Post »

 

Det är dags för en första rapport om några resultat som kommit in från uppgift 1 – djurlivet i blåstången. Mycket av de riktigt runt växande blåstångsplantorna dog under den långa lågvattensperioden i Östersjön under våren. En effekt av om den yttersta spetesen på skottet skadas är att det kan bildas som häxkvastar i toppen när en massa nya små grenar växer ut. Det kan bero på uttorkning som hände i år i Östersjön eller genom att något djur t.ex. en tånggråsugga, Idotea gnager av tillväxtzonen, meristemet.

Häxkvastar på blåstång. Har du sett dem någon gång?

Vi på Tångbloggen spenderar just nu några veckor på västkusten och kollar såklart på blåstång och annat intressant som förekommer utmed stränderna här. Det finns så många skillnader i sammansättningen av arter som lever i och omkring tången om man jämför en planta från ostkusten med en planta från västkusten. Det är inte bara att artsammansättningen skiljer sig åt och att det finns sötvattensarter som båtsnäckor, Theodoxus fluviatilis och Lymnea i tången från Östersjön och flera marina arter av strandsnäckor, Littorina på västkusten. En annan skillnad är att det för det mesta är ganska få arter som kryper runt eller håller sig fast i tången på västkusten jämfört med antalet individer per art i Östersjön. Vill Du läsa lite mer om skillnaderna titta gärna på denna länk. GE LÄNK TILL TÅNGBLOGGEN 201606.

Vi hoppas nu på att få in många, många rapporter från olika delar av Östersjöns långa och varierade kust under de kommande veckorna. De hjälper oss att få kunskap om vilka förändringar som sker mellan år i havet.

Det blir också intressant att se om den tidiga, varma våren gjort det möjligt för tångmärlor, Gammarus och tånggråsuggor, Idotea att hinna med att föröka sig två gånger. Här fick vi hjälp av många skolor som deltog i Tångskogsjakten, finansierat av Nobel Pris Museum förra året. Kanske kommer några av skolorna att fortsätta med liknande studier och vill skicka in in sina resultat till oss? Då skulle vi bli extra glada.

Eftersom vi nu fått in rapporter under flera år går det att börja jämföra resultat mellan år. För detta behövs att studier görs flera år i rad i samma område. På land ser och märks ju skillnaderna mellan år tydligt men det finns liknande ibland stora årstidskillnader i tångskogen. Till exempel kommer det att bli ett sudar, Chorda filumår igen som 2021? Hur länge kommer trådslick, Pylaiella littoralis att sitta kvar på plantorna innan den lossnar och driver iland? Finns det mycket tånggråsuggor som kan ge sig på att beta på blåstången? Mängden påväxt av havstulpaner och mossdjur kan också variera mycket både mellan år och mellan olika lokaler och avslöjar om vattnet är rikt på partiklar.

För att lära sig mer om arter i Östersjön kan det vara ett alternativ att skaffa ”Växter och djur i Östersjön” från Stockholms universitets Östersjöcentrum eller kolla på Livet i havet.nu. LÄGG IN LÄNKAR. På Östersjöcentrums hemsida hittar Du också en kort beskrivning av vilka data vi vill få in om platsen där tångplantan växer. Om det finns uppgifter om vattentemperatur skicka gärna med det också.

Soliga hälsningar från Lena, Ellen och Algforskarsommar

Read Full Post »

Sammanfattning av uppgiften När startar blåstångens förökning hos dig i år?

Precis som hos växterna på land drar tillväxten och mognaden hos blåstångens förökningstoppar igång när ljuset och värmen kommer tillbaka efter vintern. Förökningstopparna anläggs på senhösten, då går de knappt att få syn på. Sen övervintrar de till våren, när de börjar växa till och blir större och större. Tidpunkten när blåstången blir mogen och startar sin förökning följer uppvärmningen av kustvattnet och ökad tillgång på ljus. Kartan från SMHI 2009 visar på de stora skillnaderna i vattentemperatur mellan västkusten och Öresund, som har mycket varmare vatten tidigare på våren än vattnet i t.ex. norra Stockholms skärgård. Utöver denna storskaliga gradient finns det även skillnader i mindre skala mellan t.ex. en öppen kuststräcka och en skyddad innesluten vik som värms upp snabbare.

Karta SMHI 2009

Baskartan från SMHI visar gradienterna i vattentemperaturer utmed kusten i maj 2009. Kartan visar att temperaturen på svenska västkusten och i Öresund redan i maj är uppe i 13 -14 0C, medan vattnet på motsvarande breddgrad i norra Egentliga Östersjön, Stockholms skärgård bara hunnit bli ca 10 – 11 0C.

Så hur blev 2024 års resultat?  De visar på att blåstången blev mogen vid ungefär samma vecka på våren och försommaren som 2022 och 2023. Enligt de första rapporterna var tången inte riktigt färdig för att föröka sig vid fullmånen den 24 april, varken i Öregrund, Marint Kunskapscentrum eller vid Snickarhaken i Kristianstad. En orsak kan vara att temperaturen bara var ca 6 – 7,7 0C, så det var lite kallare än förra året.

Hos mig på Räfsnäs, norra Stockholms skärgård var det fortfarande riktigt kallt, bara 4,8 0C.

I år gjordes även undersökningar vid både full-och nymåne. Det visade sig att mätningar var 14de dag behövs för att förstå när tången blir mogen utmed kusten. Det visade sig att det fanns fina mogna förökningstoppar vid nymånen den 8 maj från Öresund och utmed den södra delen av Östersjöns kuster. Temperaturen i vattnet i början av maj varierade mellan ca 7,5 – 12,5 0C.

Dessa två fina foton på ett snitt från en mogen honplanta (till höger) och en mogen hanplanta (till vänster) skickade elever på Rudbeckskolan in till Algforskarsommar efter ett besök på Utö den 22 maj, dagen före fullmånen 2024.

Att innehållet i de snittade honplantornas förökningstoppar ser lite grynigt ut är för att vi ser oogonen i konceptaklerna, de små gruparna runt oogonets yta. De är tångens äggsamlingar. I varje paket (oogon) ligger 8 ägg tätt paketerade, och varje paket sitter på ett litet skaft. Innehållet i hanplantorna har en tydlig orange färg. Det beror på att varje spermie har en röd ögonfläck. Ögonfläcken använder spermien för att leta sig bort från ljuset ner mot botten dit ägget sjunker. Hos hanarna finns det 64 pyttesmå spermier packade per paket (antheridie) och en massa paket sitter fästa på en struktur som ser ut som en liten buske. I varje konceptakel finns flera små buskar.

I södra Stockholms skärgård, Egentliga Östersjön, dröjde det till nymånen den 6 juni, vår nationaldag, innan det gick att se att en del av förökningstopparna hade mogna ägg och spermiesamlingar. Då var vattentemperaturen faktiskt uppe i runt 15 0C efter en lång varm period och högtryck. Men det blev inget stort utsläpp ändå. Den senaste veckan har det blåst och vattnet har blandats om och temperaturen sjunkit till ca 12,5 0C.

Efter en liten koll vid bryggan på Räfsnäs, nära Kapellskär i Norrtälje kommun, såg det mycket lovande ut för att årets stora förökningstillfälle i denna del av Östersjön skulle inträffa vid fullmånen den 22 juni på midsommardagen. Och ja, det blev ett stort utsläpp och passade väl ihop med de många häftiga rubrikerna i tidningarna efter att Sveriges radio sänt en repris av programmet om blåstångens förökning vid fullmåne på midsommarafton.

Vi vill framföra ett varmt tack till er alla som på olika sätt bidragit till att samla in kunskap om när blåstången blir mogen i olika delar av Östersjön. Vi hoppas att Du även vill hjälpa oss att undersöka mognaden hos blåstång 2025.

Tångdrink från fullmånekvällen den 22 juni gjord på översjövatten med en salthalt på 6 promille och lite sval ca. 15 0C. I drinken flyter förökningstopparna på ytan och på botten syns ansamlingen av en massa ägg.

Nu är det dags att ta sig an uppgiften att undersöka djurlivet i en blåstångsruska. Kul och spännande projekt att göra vid någon strand Du vistas på under semestern. Information om hur Du gör finns på Östersjöcentrums hemsida, där de olika uppgifterna presenteras.

Read Full Post »

En solig dag i Österhamn på Lidö. Flytbojarna syns i bakgrunden.

I fredags var det full aktivitet i Österhamn på Lidö, uppe i Norrtälje. Skärgårdsstiftelsens projekt att etablera blåstång på ett antal ankringsbojar startades nämligen då. Ett gäng dykare åkte iväg till en närliggande ö och samlade in blåstångsgrenar med förökningstoppar i tre stora nätkassar. Det är samma metod som finns beskriven i rapporten ”Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön”. Vi har även berättat på Tångbloggen om tidigare projekt som använt metoden för att etablera blåstång på ett stenrev i Riddersholm och bojar i Nåttarö. Detta blir det tredje projektet där man vill etablera blåstång på olika typer av nytt bottensubstrat i vattnet.

Österhamn är en populär skyddad hamn där många båtar gärna lägger till.

Här plumsar en av dykarna från Sveriges Vattenekologer i från båten för att samla in förökningstoppar till försöket. Det var ganska mycket påväxt av fintrådiga alger på botten, så dykarna fick leta lite för att hitta grenarna.

Det är en sandig botten nedanför klippbranten i viken och planen är att även prova med att plantera in ålgräs här lite senare på säsongen. Frågeställningen är om det tidigare funnits ålgräs som försvunnit genom ankringsskador eller om ålgräset inte klarar sig i viken eftersom den ligger nära artens nordliga utbredningsgräns.

Själv passade jag på medan dykarna var ute och samlade tång att kolla om det skulle fungera med att använda nedbrytbart material till flytanordningen, så att det inte behövs någon insamling av plastflaskor efter sommaren.

Kork och hampasnöre verkar funka fint.

En vinkork eller bit av ett grytunderlägg verkar funka bra. Men det behövs en lite längre test för att vara säker på att t.ex. hampasnöret inte bryts ner för snabbt. Det är lika roligt hela tiden att komma på sätt att utveckla och förbättra metodiken för att etablera blåstång.

Även små projekt som gynnar blåstången kommer att bidra till en ökad biologisk mångfald lokalt. Kanske det kan inspirera till att göra en liten egen tångodling hemmavid?

Read Full Post »

Det är jätteroligt att det inte bara är vi som tycker att det ska bli spännande att skicka upp blåstång i rymeden. Igår på långfredagen kunde lyssnare av humorprogrammet Lanzkampen i Sveriges Radio P1 höra hur vår stundande raketfärd kom till. Dessutom görs en mycket snygg koppling, som vi skrattat gott åt.

Klicka HÄR för att komma till programmet. Inspelet om blåstång kommer 25:33 minuter in i programmet.

Något att fnissa till över påskäggen.

Bild från http://www.postermarket.se

Read Full Post »

Nu är det snart påsk och till påsktider hör ägg i alla dess former. Som våra flitiga Tångbloggsläsare känner till väl så förökar sig blåstången i Östersjön vid fullmåne då släpper de ut sina ägg och spermier synkroniserat i vattnet. Blåstången har 8 ägg per paket, inte 6 eller 12 som hönsäggen i butiken ofta kommer förpackade i.

Foto i stereolupp på ett ännu oöppnat oogon t.v och åtta ägg som just håller på att komma ur oogonet. t.h.

Det börjar också bli dags att starta Algforskarsommar och få hjälp med att undersöka när blåstången blir mogen utmed Östersjöns långa kust. I Öregrund kan det vara klar att redan starta vid nymånen den 15 april och blåstången bör vara klar för det stora utsläppet redan den 24 april.  I södra Egentliga Östersjön kan det också vara dags redan den 24 april, men hemma i mina trakter i Stockholms skärgård sker det troligen den 23 maj, dagen efter Biologiska mångfaldens dag. Eller kanske redan på kvällen den 23 maj. Då blir det dubbelt firande!

Massor med stora oogon och fina runda små ägg. Påskbuffé?

Det kommer mer information om olika uppgifter som vi önskar få hjälp med i Algforskarsommar under sommaren. En är att undersöka livet i en tångruska men det är lite tidigt ännu för de små kräftdjuren har inte hunnit flytta upp från djupare algbälten och snäckorna har inte krupit fram från sina gömslen under stenar eller i botten. Men är du extra ivrig och inte kan vänta hittar du information om dem på Algforskarsommars hemsida här.

En skål gjord av alger och påskägg dekorerade med havsmotiv.

Glad Påsk och en lyckad äggjakt önskar Lena och Ellen på Tångbloggen.

Read Full Post »

Som vi nämnt tidigare kommer Tångbloggen under året att skriva om månadens vattenväxt istället för månadens alg. Det kommer att bli vanliga arter och släkten av vattenväxter som förekommer i sjöar, vattendrag och även i Östersjöns bräckta vatten. Vattenväxter är inte alger eller tång, utan kärlväxter med ett rotsystem som oftast behöver ett mjukt sediment att växa i.

Inför februari månads vattenväxt blev vi extra glada när vi såg att Eva Larsén kommer att presentera sin doktorsavhandling på Institutionen för ekologi, miljö och botanik , Stockholms universitet, med titeln ”Phylogeny and macroevolution in Isoetes (Isoetales)” den 2 februari. I avhandlingen fokuserar hon på släktet Isoetes evolutionära historia, bland annat hur ytstrukturer hos makrosporer och kloroplasternas genom kan användas för att försöka förklara släktets biogeografiska utbredningsmönster. Eva beskriver en ny syster art, Isoetes womraldii, och hur övriga arter av Isoetes kan delas in i fem stora klader (grupper). Den nya arten I. womraldii har en mycket begränsad utbredning i Cap området i Sydafrika där den idag lever i små dammar och långsamt rinnande vattendrag. Arten bedöms som starkt hotad, beroende på var den lever.

Därför känns det extra passande att berätta mer om släktet Isoetes, braxengräsväxter som februari månads vattenväxt. Braxengräs är enkla ormbunkar som i första hand i sötvatten. Ett bättre namn på släktet skulle vara ”braxenormbunkar” och inte braxengräs, även om de har långsmala lite gräsliknande blad som sitter i knippen från en kort knölig jordstam. Släktet innehåller 192 arter där flera arter har en kosmopolitisk utbredning samtidigt som många av arter är ovanliga och bara förekommer lokalt, som I.womraldii.

Det finns många fina bilder för artbestämning av braxengräs på den finska motsvarigheten till Artportalen, Laji.fi

Vattenväxter delas in i olika grupper beroende på form, t.ex. flytbladsväxter och rosettväxter. Vi kommer tillbaka med mer om denna funktionella indelning i kommande avsnitt. Isoetes är en typisk rosettväxt med ett knippe smala, sylvassa bladen med fyra luftkamrar. Beroende på art och var de växer kan bladen antingen vara vintergröna eller så vissnar de och faller av på vintern eller under torkperioden.

Livscykel hos braxengräs

Livscykeln hos Isoetes har vissa likheter med makroalger genom att de har två generationer och växlar mellan en sporofyt- och gametofytgeneration. Sporofytgenerationen är diploid och den sexuellt förökande gametofytgenration är haploid. Makrosporangierna sitter vid basen på de yttre bladen i rosetten och mikrosporangierna i de inre bladen. Sporofyten är den stora plantan och spridningen sker med två olika typer av sporer, makro-och mikrosporer. De gror och delar sig till respektive hon- och hangametofyter. Hongametofyten innehåller archegon, som producerar äggceller medan hangametofyteren innehåller anteridier, som i producerar spermier. Befruktning sker när en av det rörliga spermierna lokaliserar arkegonet hos en hongametofyten och simmar in och befrukta ägget. Genom att gametofyterna växer inuti sporerna är de väl skyddade av det yttre lagret, som bara öppnar sig precis tillräckligt för att släppa ut och in spermierna.

I Sverige förekommer två arter, styvt braxengräs (Isoetes lacustris) och vekt braxengräs (Isoetes echinospora). Vekt braxengräs växer på grunda mjukbottnar nära strandkanten, ofta i utsötade miljöer. Den påträffas ned till cirka 1 meters djup och förekommer bara i Bottenviken, där salthalten är tillräckligt låg. Styvt braxengräs är däremot en sötvattensart med desto större utbredning. Den har sitt ursprung i Sydostasien. Den är vanlig i näringsfattiga sjöar med lite surt vatten. På Öland och Gotland är den sällsynt därför att vattnet är för kalkrikt. Styvt braxengräs odlas och används ofta som akvarieväxt.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »