Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skansen’

Turning Torso skymtar i bakgrunden. Tångvallen består främst av dött ålgräs blandat med lite tång och rödalger.

Under två intensiva dagar i Malmö kring temat havsmedvetenhet och pedagogik, fick vi möjlighet att hjälpa till med att plantera ålgräs i Södra Varvsbassängen. Men innan jag berättar mer om detta så lite om platsen där Naturum Öresund och Marint Kunskapscenter har drivit sin verksamhet under många år. Huset är specialbyggt och ligger jättefint längst bort på Ribersborgsstranden. I fjärran syns Malmö stadsprofil med det nu 20 år gamla och hela190 meter höga Turning Torso, som nästan försvinner i diset. På Naturum finns fina akvarier med tång där småfiskar kan gömma sig och det är även plats för oss att undersöka fynden från stranden.

Vi var ungefär 40 deltagare från olika verksamheter och organisationer som Havsmiljöinstitutet, Skansens Östersjöakvarium, Stockholms universitets Östersjöcentrum, flera naturum, konstnärer, stiftelser och många fler. Alla med det gemensamma intresset att bidra till att sprida kunskap om havet. Workshopen ordnades av Nätverket för marin pedagogik och var en mini-version av konferensen ”Att sprida ringar på vatten”, för att ge mer tillfälle till nätverkande och inspiration.

Under den första dagen deltog vi i en workshop och arbetade med havsmedvetenhet genom att skapa berättelser, under ledning av Therese Carnemalm, havsambassadör inom projektet Bauhaus of the Seas Sails. Vi fick prova på att spela några spel som pedagogiska verktyg, både det välkända datorspelet Minecraft som dykt ned under ytan i ett samarbete med IOC Unesco och Stiftelsen Voice of the Ocean, ett nytt brädspel om Östersjön som tagits fram av HELCOM, Ecosfera Baltica och två inspirerande spel kallade Laxleken och Havsnejonögat presenterade av Claes Rosander, Kattegatts kustvattenråd. 

Nästa dag startade med att medlemmar i nätverket presenterade några aktuella projekt. Micaela Lundell berättade om miljögifter och fiske, två nya delar i Lektionsbanken som finns på Östersjöcentrums hemsida, följd av Björn Källström, Göteborgs marinbiologiska laboratorium som presenterade det internationella projektet BiodivOcean, där deltagarna undersöker den biologiska mångfalden i sitt havsområde med hjälp av ett rack med plattor där djur och alger kan etablera sig.

Konstnären Annika Rockström visar hur en grupp elever på Gullmarsgymnasiet i Lysekil tolkat påväxten på plattorna i akvareller. Jag har tidigare sett målningar från detta projekt utställda i entréhallen på Tjärnö marina laboratorium.

Efter lunch var det dags att gå till Ribersborgsstranden och leta efter fina ålgräsplantor med rötter. Det gällde att gräva runt och lyfta fram de levande plantorna djupt nere i vallen. När vi var klara hade den bruna tångvallen med torkade ålgräs bökats om och blivit vackert grön i jakt på fina, levande ålgräs-skott till återplanteringen. 

Sen bar det av till Södra Varvsbassängen. Där hjälptes vi alla åt att knyta fast ålgrässkotten på smala järnrör och släppa ner dom i vattnet med ett plums. Det kommer att bli spännande att höra till våren om planteringen lyckats och att det då kanske finns början till en ny ålgräsäng nära kajkanten.

Till sist: Stort tack för två roliga, intressanta och givande dagars samvaro vid och om havet.

Lena och Tångbloggen.

Read Full Post »

Ni har väl inte missat utlysningen Elever för Östersjön?

För att öka medvetenheten om hur havet och dess ekosystem påverkas av mänsklig aktivitet utlyser BalticWaters en stipendietävling för skolklasser i årskurs 7 till 9. Syftet är att uppmuntra klasserna att arbeta med Östersjörelaterade miljöfrågor och diskutera åtgärder som kan bidra till ett friskare hav. Målet är att eleverna får en fördjupad förståelse om hur människan kan nyttja de marina resurserna mer hållbart.

Vilka får vara med? Alla skolklasser i hela Sverige som går i årskurs 7–9.

Vad vinner man? Klassen kan vinna ett stipendium på upp till 60 000 kronor och ett besök på Baltic Sea Science Center (BSSC) på Skansen i Stockholm. Stipendiet är tänkt att finansiera resan till Stockholm, övernattning vid behov, mat och ett besök på det intilliggande nöjesfältet Gröna Lund. En heldag, helt enkelt.

Hur ska du hinna med detta under läsåret? Både studieuppgiften inom stipendietävlingen samt besöket på Skansens Baltic Sea Science Center går i linje med läroplanen för årskurs 7–9 och undervisningen i ämnet biologi. Så du kan andas ut. Det blir inget extra som ska klämmas in.

Var hittar jag mer information? Det gör du här, på BalticWaters hemsida.

Glad Påsk!

Blåstången har fått peruk av smalskägg

Read Full Post »

I veckan var det full fart kring det nya stenrevet på Riddersholm, i Norrtälje. Nu skulle det placeras ut blåstång lagom till årets första förökningstillfälle – vid fullmånen på lördagen den 3 juni.

Skärgårdsstiftelsen, Sportfiskarna, folk från Världsnaturfonden, Östersjöns hus på Skansen och Sveriges Vattenekologer samlades på mötesplatsen på stranden. När jag kom fram strax före kl. 10 så fanns redan media och närmare 30 personer på plats. Under våren har det varit en lång period med lågvatten så en liten bit av revet som placerades ut i november har stuckit upp över ytan. Efter en lite stund kom dykarna från Vattenekologerna in med sin båt, och några som snorklat för att skrapat bort fintrådiga alger från stenarna kom också in för att värma sig i solen ett tag.  Steg ett för att få en snabb etablering av blåstång på revet var avklarat.

Dykarna kommer tillbaka efter att ha rensat stenar på revet.

Nu var det dags att starta fler av momenten. Som tur var fanns det många händer. Några knöt på flöten, gjorda av flaskor av lite olika modeller, på stenar som samlats in på stranden. Andra började med att knyta ihop små buntar med insamlade blåstångsgrenar som var fulla med förökningstoppar, efter en genomgång av Susanne Qvarfordt från Sveriges Vattenekologer.

Flöten av plastflaskor knutna på stenar.

Uppgiften gick ut på att ta små grenar från olika plantor som dykarna samlat in och knyta ihop dem till emed tandtråd. Allt gick snabbt och enkelt när vi var så många hjälpande händer.

Massor med klara tångknippen – minst 50 stycken!

För att minska risken för att tången skulle torka så flyttades bordet till skuggan. Knippena fick sedan ligga i en plastback i strandkanten och svalkas i vattnet tills allt var klart.

Nu var det dags att knyta på tångknippena på flötena så att de var färdiga att transporteras ut till revet.

Sussi visar hur det kommer att se ut i vattnet. Det gäller att kila in stenen i revet så att den inte guppar iväg om det blir vågor.

Tack vare alla hjälpsamma deltagare tog det hela runt 6 timmar på plats . Vi fick också en mycket god pastasallad att stärka oss med tillsammans med bullar och kaffe. Nu är det bara att vänta och se hur väl de utplacerade blåstångsplantorna kan föröka och sprida sig. Första kollen blir nog till hösten.

Vi på Tångbloggen kommer självfallet att rapportera om vad som händer. Vi väntar även på medias rapporter från projektet som vi skall försöka hinna länka till när de dyker upp. Först ut var Norrtälje Tidning som du kan läsa här. Det finns även ett trevligt reportage på SVT Nyheter

Glada och nöjda dykare tillsammans med skepparen efter en dags arbete i vattnet.

Read Full Post »

Föreningen Naturfotografernas projekt Vinnare och förlorare i svensk natur avslutades med ett seminarium i Baltic Sea Science Center på Skansen den 17 nov 2022 där nio sakkunniga samtalade med vetenskapsjournalisten Henrik Ekman som moderator.

Med projektet Vinnare och förlorare i svensk natur vill Föreningen Naturfotograferna uppmärksamma de globala och inhemska hoten mot naturen och hur de påverkar våra vilda djur. Navet i projektet är en fotoutställning med bilder på 35 utvalda svenska arter och tillhörande texter. Utställningen har under 2021 och 2022 visats utomhus i Uppsala, Falun, Malmö, Luleå, samt på Strandvägskajen i Stockholm.

Seminariet på Baltic Sea Science Center genomfördes i samarbete mellan Föreningen Natufotograferna, Naturhistoriska riksmuseet och Skansen och med stöd av Postkodstiftelsen.

Seminariets fråga löd: Hur står det till med våra svenska arter, hur ser framtidsutsikterna ut och vad kan vi göra för att främja den biologiska mångfalden?

Samtalen med de sakkunniga delades in i fem olika ämnesområden och spelades in på video för att göras tillgängliga för en större publik.

Bland de sakkunniga återfanns Tångbloggens egen Tant Tång, professor emeritus Lena Kautsky, som pratade om havet. Övriga klipp hittar du på projektets sida Vinnare och förlorare i svensk natur.

Read Full Post »

Igår hade jag förmånen att få delta vid utdelningen av ”The Björn Carlsson Baltic Sea Price, på Skansens Östersjöhus. Priset utdelades för första gången och gick till professor Maren Voss, från Leibniz-institutet för Östersjöforskning i Warnemünde, Tyskland. Hon tilldelades priset för sin banbrytande forskning om betydelsen av kväve och hur det  omsätts i Östersjöns ekosystem. Hennes forskning visar behovet av att minska tillförseln av kväve, inte enbart fosfor, för att minska den negativa påverkan av hög tillförsel av näring till detta inneslutna hav, där vattenutbytet tar lång tid. Vi satt på mattan med motiv av Östersjön och dess avrinningsområde. På stolarna låg en rapport om alla de forskningsprojekt som fått stöd från Björn Carlssons stiftelse ”Baltic Sea 2020”.  Under 15 års tid har stiftelsen stött ett stort antal forskningsprojekt och informationsprojekt. 

Ett stort projekt var byggandet av Östersjöns hus på Skansen, som stod färdigt med akvarier, utställningar och laboratorium för skolklasser 2019. I rapporten presenteras också vår manual om metoder att återetablera blåstång i områden där den minskat eller försvunnit. 

Passade på att ta en rundtur i akvariehallen under besöket. Där fanns stora rep med blåmusslor som måste komma från en odling i västerhavet och ett jättevackert stort runt akvarium där öronmaneter svävade runt. När jag tittade närmare såg de inte riktigt ut som vår vanliga öronmanet, Aurelia aurita i Östersjön. Det visade sig vara ”moon jellyfish”, Aurelia labiata en art som är mer lättodlad och blir lite större än öronmaneten. Den förekommer i nordöstra Stilla havet, från Kaliforniens norra kust, upp till Kanada och Alaska. 
Sedan föll mina ögon på det jättefina tångakvariet med fina tångruskor och lite småfisk. När jag kom närmare såg jag att det låg en tångplanta nära glasfönstret som släppt ut högar med spermiesamlingar. De verkade ligga kvar på förökningstoppen utan att ramla av, kanske beroende på att vattenrörelsen i akvariet är mycket begränsad. 




På många av förökningstopparna ligger gul-orange högar med spermiesamlingar.
Utsläppet hade antagligen skett vid nymånen några dagar tidigare när de nyligen insamlade plantorna lagts i akvariet. Undrar hur länge de kommer att ligga kvar - när inte vattenomsättningen får dem att spridas i vattnet? 

Read Full Post »

Det är viktigt att försöka ta rätt på hur skräpet hamnar på en strand i Bohuslän och vad som skiljer det ifrån t.ex. en nedskräpad strand på Djurgården, i Stockholm. För beroende på varifrån skräpet kommer, om det dumpas ute till havs från fartyg och förs med strömmarna till speciellt kusten i Bohuslän till exempel, så kommer det att krävas helt andra insatser än om vi vill minska nedskräpningen som jag såg drivande inne bland kaveldunet på Djurgården nära Skansen i Stockholm för någon vecka sen.

1 skräp vid Djurgården

Utanför ett dagvattensrör på Djurgården ligger massor med skräp och flyter vid strandkanten.

Nedskräpning är helt klart ett aktuellt ämne som togs upp i programmet ”Go kväll” av Frida Söderlund, journalist på Aftonbladet. Hon berättade att hon fått följa med strandstädare ut till en ö vid Hamburgsund på västkusten. Här kommer stora mängder skräp och mycket plast in till stränderna varje år.

1 rensning Bohuslän

Det som hittades på stränderna är till stor del dumpat från fartyg till havs och förs med strömmar in till Bohuslänska kusten.

2 Strömmar samla material vid bohuskusten

Såhär går strömmarna längs Svenska kusten som transporterar skräpet från en plats till en annan.

Varje år görs stora insatser att städa stränderna. För att minska mängderna gäller det dels att förändra beteendet hos besökare. Det ska vara självklart att inte lämna sitt skräp kvar på stranden efter ett besök utan ta med plastpåsen, plastflaskan eller engångsgrillen till anvisad papperskorg eller hem. Men vi måste även få till internationella överenskommelser om förbud att dumpa skräp till havs.

4 Fragmenterande plast

Det är lättare att samla in en plastflaska innan den har fragmenterat sönder som ytterskiktet på denna flaska.

Sen sker det ju alltid också olyckshändelser som när vi tappar något över bord av misstag eller något blåser i sjön som t.ex. badboll, en kepa eller en gummihandske.

6tappade gummihandskar o kepa

Är vänsterhänta fiskare mer benägna att tappa vanten?

När vintern är över börjar planerna på strandstädning under sommaren. För den som vill veta lite mer, varför inte besöka Båtmässan i Göteborg den 5 februari om ”Skräp på stränder och i våra vatten” eller bidra på annat sätt. Kolla in Renkust.se. Där finns en strandstädningskarta och annan information för den som vill göra en insats.

Tångbloggen har också skrivit flera gånger om plast och mikroplast på stränderna i norra Bohuslän. Ibland ur en helt annan synvinkel är nedskräpning. Större plastbackar och plastföremål som driver länge ute till havs kan ha främmande passagerare som kommer långt bortifrån. De kan avslöja både hur länge föremålen legat i vattnet och varifrån den kommit drivande med de stora strömmarna. Som marinbiolog kan jag inte hjälpa att jag tycker det gör det extra spännande att se vad som dykt upp på stranden sen sist.

långhalsar

Man vet ju aldrig vad som kan ha dykt upp, Kanske en back med långhalsar.

 

Read Full Post »

I veckan besökte biologen Anna Björn TV4 och berättade med stor inlevelse om sjurygg (Cyclopterus lumpus) och det fiske på stenbitsrom som finns i Östersjön.

1 sjurygg på TV

Det roligaste är att ha fått se hur stenbitarna i Östersjöakvariet på Skansen passade på att lägga rom redan dagen efter att akvariet och utställningen öppnat.

sjurygg 2 20190312

Nu hade en av sjuryggarna fått åka bil till TV huset. De är jättespännande att se på. Eftersom de är dåliga simmare så kan de hålla sig kvar med en sugkopp på undersidan.

3 stenbit på Tv

När de är könsmogna får honan, kvabbson, en vacker blågrön färg och hanen, stenbiten, blir istället vackert orange på undersidan. Det är också hanen som vaktar boet med rom från fiender som kan vilja äta upp rommen och även noga fläktar boet med sina fenor så att rommen får syre.

2 sjurygg hane o hona

Stenbitsrom, som sjuryggens rom kallas finns att köpa i butiken. Vill du gå in för ett vegetariskt alternativ kan du prova på Tång Caviart. Smakar jättegott och är gjord på alger och smaksatt.  Det finns t.o.m. en som smakar wasabi och är grön. Det går att göra en vegetarisk snitt med gurka och Tång Caviart, med gräslök eller persilja på toppen eller kanske en mer klassisk snitt med ägg eller gravad lax.

5 Tång caviart wasabi

Read Full Post »

På skärtorsdagen var det dags att åka till Norrköping med tåg för att bli upphämtad med bil och åka till Gryts varv och marina för att förbereda inför långfredagens sändning- ”Lars-Åke och havet”.

Vilken underbar eftermiddag med spegelblankt vatten och solsken. För att kunna gå igenom programmet var vi tvungna att sätta oss i skuggan. Temat för vetenskapsradion program under långfredagen var att berätta om hur skärgården förändrats. Därför heter programmet Lars-Åke och havet. Han berättar om de många stora och små förändringar som skett i fågellivet, fisket och miljön under mer än 80 år som han levt och bott i skärgården.

På långfredagsmorgon var monteringen av sändningsutrustningen i full gång, Olle och Sara kollar att allt funkar. Stor digital klocka står på grusgången för Camilla att hålla tiden.

Samtalet handlar också om kopplingar mellan ejder, alfåglar och havsörnen tillsammans med Kjell Larsson, sjöfarts- och fågelforskare verksam vid Linnéuniversitetet i Kalmar och det finns inspelat inslag från Östersjöhuset på Skansen, Baltic Sea Science Centre med Anna Björn. Bland annat berättar Anna om stenbiten (Cyclopterus lumpus) som vaktar sin rom i akvariet.

sjurygg med rom20190412

Det var lämpligt nog fullmåne på långfredagen men redan på skärtorsdagens kväll lyckades jag fånga en vacker spegling av månen i vattnet vid bryggorna. För ett programinslag skulle handla om blåstångens förökning vid full –och nymåne.

3 Skärtorsdag 20190418

En egenskap som den behållit från tiden när arten bildades på en tidvattenstrand när det är maximalt ebb och flod. Och som den behållit i Östersjön där den hunnit anpassa sig till ett konstant liv under vattenytan men fortsatt bibehållit denna rytm. Förökningstopparna är inte riktigt mogna ännu även om våren också i Östersjöns vatten är tidig i år. Men det fanns några plantor med ganska stora förökningstoppar som sticker upp ur luddet runt plantorna i hamnen. Senare på sommaren kommer de luddiga trådalgerna att försvinna och nya toppar växa ut. Tursamt nog är det i toppen som tillväxtzonen hos tången sitter. De äldre delarna håller den fast mot botten men behövs inte för tillväxten.

Bilden till höger ligger en drivande tångplanta med förökningstoppar.

På kvällen innan maten hann jag med en promenad utmed kajen bort till en liten naturlig strand men lite vass och stenar. Och till min förtjusning hittade jag ett ilanddriven och delvis intorkad matta av små frilevande blåstångsplantor.

6 vik med tångvall20190419

När jag lyfte på den stora breda plantan – låg det massor med små levande fina grön/bruna plantor. Som alltid – så hade jag med mig en påse att samla material i och ta med hem!

Så starten på påskhelgen 2019, gav både nya intryck och givande samtal med Lars-Åke och Kjell, Camilla, Sara, Katarina, Olle från Vetenskapsradion och för vårt forskningsprojekt FunkVeg fick vi material från ytterligare en lokal av frilevande Fucus vesiculosus i Hummerviken, Gryt, Östergötland.

Dags att packa ihop efter sändningen. Nu är frågan vad jag skall göra med alla de fina små bollarna av frilevande tång.

Read Full Post »

I fredags den 12 april 2019 var det dags att öppna portarna till Östersjöns hus på Skansen för allmänheten. Nu kommer det att vara öppet att besöka framöver. Efter förhandsvisningar och officiell invigning var det en helt annan publik som dök upp, eller snarare ner i Östersjöns fantastiska och unika undervattensmiljöer.

1 Tånghotellet vem bor här? 20190412

I akvariet finns en stor blåstångsplanta som täcker en hel vägg! Här visas vilka som bor i tången, äter av tången eller hittar skydd från större rovfiskar.

2 Daghemsgrupp Crocodillerna 20190410

Livet i tångruskan kollades noga in av en dagisgrupp, ”Crocodillerna” på besök. När de öppnade de olika luckorna hittade de havstulpaner, snäckor, musslor, tångmärlor och många fler arter. I en lucka finns det en liten dockmöbel där det serveras tång i en skål, som ett exempel på att tång går att äta.

3 i dockskåpet serveras tång

Detta gladde särskilt mig som forskat på blåstångens liv i Östersjön, vilka betare och fiskar som lever i och omkring tångruskan och hur gammal en tångplanta kan bli.

För den som vill lyssna på lite mer om alger och tång finns en intervju inspelad tidigare av Tove Naumann, student på medielinjen på Täby Enskilda Gymnasium. På Skansens hemsida om Östersjön hittar du även flera andra intervjuer med forskare.

3 tångo borstnate o ålnate

Nu dröjer det inte länge innan vattnet blir så varmt att det går att kolla vad som händer under ytan vid bryggan eller närmaste klippan.

Read Full Post »

Om det var lite kyligt i väntan på starten att få komma in i Östersjöhuset så var intresset stort när Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitets rektor Karin Holmgren berättar om den långsiktiga samverkan i Baltic Sea Science Centre från scenen i Galejan.

1 tal av rektorerna20190409

Samtidigt kunde jag inte låta bli att fota fotografen på scenen och hålla tummarna för att han kom ihåg att det fanns en trappa precis bakom! Men det gick bra.

2 fotografen 20190409

Nästa steg var ett foto på oss alla på terrassen- där det gick att föreviga gruppen på ca 150 personer. För den med skarpa ögon kan man se ett blått fodral – det är min mobil.

3 fotografering 20190409

För många av oss fanns det mycket spännande att titta på i akvariet – inte bara i de stora akvarierna utan minst lika mycket i de små akvarierna med olika arter av vattenväxter, tångräkor och småfisk.

4 småfisk o vattenväster 20190408

Sen var det dags ta trappan upp förbi en stor gädda för att lyssna på olika miniseminarier i skolsalen. Skulle vilja kunna måla grafitti.

5 väggmålning 20190408

Här diskuterades pedagogiska möjligheter och medborgarforskning.  Pavel Bina från SLU berättade om ett medborgarforskningsprojekt där en skola i Mälaren inventerar utbredning av främmande arter, dvs vandrarmussla och påverkan från svartmunnad smörbult. Det kan vara svårt att dokumentera arter under vattnet men i detta medarbetarprojekt använde studenterna en dropvideo för att dokumentera förekomst av arterna på vissa djup och platser.

6 Vandrarmussla och svartmunnad smörbult 20190409

Andra möjligheter är att använda någon typ av skiva som hängs mer i vattnet och etablering av havstulpaner, musslor och mossdjur undersöks –både när olika arter sätter sig fast och vid vilken period under året.

Båtbotten platta

Några direkta förslag till tänkbara medborgarforsknings projekt med skolklasser som besöker Skansen laboratoriet kom inte fram, men det finns flera uppslag att diskutera vidare med några av lärarna.

Read Full Post »

Older Posts »