Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘blåstång’

Tänka att få resa till en tidvattenskust! Denna går till Irland.

Posted in Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on augusti 31, 2020| Leave a Comment »

Det är dåligt med tidvatten i Östersjön och på västkusten. I Östersjön rör det sig om ca 2 cm! På västkusten är det ca tio gånger större, dvs 20 cm! Det märks knappt jämfört med de större oregelbundna vattenståndsvariationerna. Och det är inget jämfört med kuster som Norge, England, Irland och för att inte tala om Kanada och Bay of Fundy. Där är tidvattnet runt 12 meter.

Varför vill jag åka till en kust med ordentligt tidvatten? Jo för jag deltog på en konferens om ”Seaweed for Health” som gick av stapeln i förra veckan. Där visades en video om hur enkelt dieter att när det är lågvatten ta på sig ett parstövlar och bara gå ut och plocka en massa spännande makroalger och prova i matlagningen.

Ta med en sax och några korgar att samla algerna i.

Inte behöver man ta på sig baddräkt och snorkla efter sudare, Chorda filum eller halka runt på klipporna efter blåstång.

Här är sudaren ännu tjockare och lätt att samla in där den ligger på stranden.

Blåstång – bara att plocka de fina skotten.

Sen finns det ju en massa mer arter i den riktigt marina miljön att prova. En sådan favorit är söl, Palmaria palmata.

Söl, inte bara islänningarnas favorit utan min med.

Nu när det inte går att resa fysiskt – fick jag istället ta en promenad med Prannie Rathigan, utmed en strand på Irland. Inte så dumt det heller. Här är maximalt lågvatten ca 8 meter och det finns stora områden som är torrlagda när det är ebb, på Irlands nordvästra kust.

Här torkas alger tillsammans med tvätten efter att promenaden är klar.

Read Full Post »

Odla alger i Östersjön för att minska övergödningen?

Posted in Funderingar, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on augusti 27, 2020| 4 Comments »

Det kom ett brev, eller snarare en kommentar, till Tångbloggen. Den löd såhär:

”Hej,

Angående tång, alger och andra vattenväxter. Anser ni att det skulle finnas mening med att odla t.ex. tång för att sedan skörda för att på så sätt minska övergödningen i havet? Skulle detta i så fall vara möjligt och meningsfullt att göra lokalt i vikar/hamnar i Östersjön där vattenkvaliteten är sämre idag? Det vore intressant med en längre utläggning om/hur man kan odla/skörda t.ex. tång med avseende på att förbättra vattenkvalitet och minska miljögifter mm! Går det att göra i liten skala för gemene man?

Vänligen
Tom”

Funderingen är skribenten inte ensam om. Det kommer då och då liknande frågor till oss, så nu passar vi på att föra ett lite längre resonemang kring detta. Häll upp en kopp te/kaffe och följ med.

Övergödningen i Östersjön är på en otroligt stor skala, men visst kan man göra lokala punktinsatser. Det man måste komma ihåg är att vatten rör på sig, till skillnad från jord. Om du skulle rena en kubikmeter vatten vid din brygga, är det vattnet någon annan stans en timme senare. På land kan du jordförbättra en plätt i din trädgård, och då är just den plätten förbättrad i några år. Så om man vill komma åt problemen med övergödning så är det vid källan man ska lösa problemet. Och källan är på land, om det inte är toalettavfall från båt som råkar hamna i vattnet istället för i den avsedda anläggningen.

Så hur ska man gå tillväga om om vill förbättra sin lokala badvik?

Först bör man spåra upp varifrån näring kan komma ut i viken. Det brukar alger som grönslick (Cladophora glomerata) kunna skvallra om. Där grönslickan växer mörkt grön brukar det finnas en näringstillförsel.

Cladophora i strandkanten

Grönslick med god tillgång på näring

Uppenbara källor är såklart bäckar, åar och diken. När man har kartlagt dessa är det dags att ta reda på vart i vattendraget näringen kommer ifrån. Det kan vara en kohage, ett stall, åkrar, ett gammalt torp som någon ”glömt” fixa avloppet på. Det finns oftast många näringskällor längs ett vattendrag, det är fullt naturligt.

För att minska näringstillförseln och därmed förbättra vattenmiljön i viken kan man därför ansöka om att anlägga en konstgjord våtmark. Dessa fungerar som näringsfällor, där en krokigare fåra saktar ner vattnet så att olika växter hinner ta upp mer av näringen ur vattnet innan det rinner ut i viken. Raka diken gör att vattnet rinner för snabbt för att växterna ska hinna ta upp några större mängder. Om man tar någon meter av exempelvis åkern på varje sida diket kan man återskapa ett naturligare flöde. Några kvillande krokar i bäckfåran, inplantering av kväveälskande växter och kanske en damm eller två har även visat sig vara mycket effektivt för att öka djurlivet kring en anlagd våtmark. En utvärdering av Naturvårdsverket där man modellerat på befintliga data visade dock att ur ett rent vetenskapligt, mätbart pespektiv så är det svårt att säga om våtmarker hjälper. Detta baserades dock på att man saknade det data som behövs för att säkert kunna dra den slutsatsen. Det varierar ju nämligen kraftigt mellan regniga och torra dagar, vår eller höst, samt var i landet och på vilken jordmån man befinner sig. Som alltid måste man se till just den plats man befinner sig på. Småskalighet och lokal variation är dt man måste ta i beaktnade. Sverige är ett avlångt land…

En systematisk utvärdering utförd av en expertgrupp på EviEM under ordförandeskap av professor emeritus Wilhelm Granéli, limnolog vid Lunds universitet, visar att våtmarker är i allmänhet bra på att ta bort kväve och fosfor från vatten. Den årliga relativa minskningen, eller reningsgraden på årsbasis, är i allmänhet hög för både totalkväve och totalfosfor .  Minskningen av näring i absoluta tal (gram per kvadratmeter och år) beror mycket på belastningen; ju större mängd näringsämnen som tillförs våtmarken desto större mängd tas också bort.

Man kan dessutom plantera/gynna vass och säv att växa vid mynningen av vattendrag i viken. Denna växtlighet bromsar vattnets hastighet, så att näringen inte sprids ut i hela viken utan hinner med att tas upp just vid utflödet. Om man dessutom skördar vass och säv på hösten, så tar man ju bort näring som annars skulle återgått till vattnet. Vassen kan man kanske ha som strö till kossor och hästar, till täckodling, varmbäddar eller något annat kul.

Kom ihåg att man inte får ändra på vattendrag utan tillstånd från Länsstyrelsen. Sommarens snackis blev ju den uträtade bäcken i Tylösand. Ajabaja!

Att kunna odla sina egna alger i viken likt en kolonilott under vattnet vore ju drömmen. Men tyvärr är Östersjön inte särskilt lämpad för detta. Det är framförallt den låga salthalten som sätter käppar i hjulet för detta. Den innebär nämligen att de få tångarter som klarar av att växa inne i det bräckta vattnet lever under stressade förhållanden. Tillväxten är långsam och algerna i Östersjön blir oftast mycket mindre än på den saltare västkusten.

Ska man dessutom odla för att få upp näring ur vattnet kommer det krävas otroliga areal för detta, just för att vattnet rör sig. Att odla algen grönslick som fångstgröda innebär att man även måste kunna skörda den minst en gång om året, kanske oftare. Ställningar likt ”solcellspaneler” skulle kunna användas för att få grönslicken att växa på, men de kommer inte växa mer än ner till 40-50 cm djupt, så ytan måste vara stor. Dessa skulle i sin tur skugga ut all annan vegetation och därmed istället ha negativ påverkan på bottenmiljön lokalt, och DEN ligger ju stilla. Men vattnet flyter på. Fast alla dessa strukturer i viken kommer ju påverka hur vatnet rör sig, och vem vet hur det kan komma att påverka… Nej, det är nog inget som man enkelt kan genomföra om man ens skulle få tillstånd för det.

Problemet med miljögifter löser man inte heller med alger eller andra rotade undervattensväxter, som t.ex.  ålnate, borstnate och slingor. De kan ta upp tungmetaller från sedimentet och göra metallerna tillgängliga för betande snäckor och andra småkryp. På så sätt blir tungmetallerna tillgängliga i näringskedjan. Och oftast brukar rekommendationen vid förörenat sediment vara att INTE röra runt i det. Ska man skörda rotade vattenväxter, som lagrar näringen i just rötterna, så rycker man ju upp dem och därmed kommer föröreningen upp i vattnet igen, och sprids över större ytor när vattnet flyter vidare.

Däremot kan växter som växer i våtmarker även användas för att ta upp tungmetaller. I våtmarken kan rening av näring kombineras med att samla in föroreningar som t.ex. tungmetaller i växternas biomassa, som sedan skördas och tas om hand på lämpligt sätt.

Det är knepigt med vatten för att det är just vatten. Lättare då att angripa problemen vid källan, på land. Anlägg en våtmark så kanske du får köra en liten grävskopa!

Read Full Post »

Månadens alger i augusti – brunt ludd på ost- och västkusten.

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on augusti 1, 2020| 9 Comments »

Det finns två riktigt fintrådiga brunalger som är mycket svåra att skilja åt: trådslick, Pylaiella littoralis och molnslick, Ectocarpus siliculosus. Båda arterna är vanliga utmed de svenska kusterna, från västerhavet in i Östersjön och upp till södra Bottenviken. Möjligen förekommer trådslick lite längre norrut i Bottenviken. För att kunna skilja dem åt behövs en lupp eller mikroskop.

Du har säkert sett dem om du varit ute och badat i havet och konstaterat att det var massa brunt ludd, eller bös, som täckte större eller mindre delar av alger och botten.

Trådslick kännetecknas av att den har enrummiga (unilokulära) sporangier som sitter i rad inne i grenarna. Det liknar lite smultron uppträdda på ett strå. Det förekommer också flerrummiga (plurilokulära) sporangier som också sitter inne i grenarna.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Pylaiella litoralis, trådslick.

 

Molnslick har ofta flerrummiga sporangier som sitter i grenspetsarna, liknar lite en morot. Det förekommer också men är mindre vanligt enrummiga sporangier som också sitter i grenspetsarna.

Har den inte några sporangier så kan man fortfarande skilja den från molnslick eftersom den ofta har motsatta förgreningar, som vi har visat i ett tidigare inlägg. De skiljer sig också genom att trådslick har många små skivformade kloroplaster i varje cell till skillnad från molnslick som har bandformade, mer eller mindre vridna kloroplaster. Det är här som det behövs ett mikroskop, och en stadig hand.

Trådslick (Pylaiella littoralis) förekommer med flera generationer under året och är en kallvattensart. På våren är den vanlig i strandzonen där den kan bilda ett bälte. Den förekommer från vattenlinjen ner till ca 5 meters djup. På våren är den kort, filamenten är bara några centimeter långa. Under sommaren växer den sedan till och kan bli ett par centimeter lång. Den är en vanlig påväxt på blåstång, Fucus vesiculosus och andra vattenväxter.

På vågexponerade lokaler blir tofsarna ofta snodda så de ser ut som lite luddiga bruna rep. Jämfört med molnskick så är trådslick som det svenska namnet lite snodd i de nedre delarna och mer trådlik. Men det är såklart en vag karaktär att utgå ifrån, då detta även kan ske på molnslick.

Molnslick (Ectocarpus) förekommer främst på sommaren växande som epifyt på andra alger och vattenväxter men också på stenar och blåmusslor. Molnskick kan även bilda drivande lösa algmattor. Den är luftigare och känns lite slemmig i handen vilket inte trådslick gör.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vissa år är det gott om molnslick (Ectocarpus) och det drivande bruna luddet täcker många andra alger och växter.

Som för många marina arter påverkar salthalten artens utbredning och storlek. Trådslick kan tillväxa i ett brett salthaltsintervall från 1,5 – 45 promille. I en undersökning från 1994 tittade algforskaren George Russell på trådslickspopulationer från lokaler i Östersjön och Atlanten. Studien är publicerad i   Annales Botanici Fennici och visar hur trådslick från lokaler med låga salthalter i Östersjöns brackvatten bildar smalare trådar än vid högre salthalt i Atlanten. Han föreslår att trådslick i Östersjön bör betraktas som en egen underart av Pylaiella littoralis. Denna variant av trådslick förekommer ut till till Öresund men det är möjligt att den även skulle kunna hittas i inre delar av estuarier utmed Atlantens kuster, där vattnet är lite mer bräckt.

Genom att dessa två arter i vattnet ser så lika ut behandlas de som ett artpar i den nationella miljöövervakningen, för det är för svårt (läs: omöjligt!) att säkert bestämma arten vid en inventering i fält. Således kan man andas ut och nöja sig med att kalla dem Ecotocarpus/Pylaiella när man ser dem. Samma sak gäller för flera andra makroalger i Östersjön som blir mindre i storlek än på västkusten och därmed svårare att artbestämma. Hit hör till exempel rödalgerna kilblad Coccotylus truncatus och blåtonat rödblad Phyllophora psuedoceranoides, som i Östersjön slås ihop till Coccotylus/Phyllophora.

Som alla fintrådiga alger är dessa bra på att ta upp näring och snabbt växa till om det blir gynnsamma förhållanden. Vissa år kan blåstången vara nästan helt mumifierad i brunt ludd. Endast de nya topparna sticker upp och fångar det livsviktiga solljuset. Med lite vattenrörelse är det inte säkert att trådslicken får sitt typiska ihopsnodda utseende så för en säker bestämning skulle man behöva ta till ett mikroskop.

DSCF2496

Blåstångens toppar sticker ut ur molnslickens (eller trådslickens) svepning.

Read Full Post »

Vykort från Stockholms skärgård, Riddersholm – vecka 29

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on juli 18, 2020| Leave a Comment »

Det finns så många fantastiska naturreservat att besöka runt om i Stockholms skärgård. Ett som ligger nära Räfsnäs är Ridddersholm, på Rådmansö i den norra delen av skärgården. Hittade en fin liten strand ute på Skälholmen och bäst av allt finns det inte bara en naturstig som börjar vid campingplatsen utan också utmärkt information om vad som finns i havet utanför. Det ingår i  Skärgårdsstiftelsens arbete att informera och göra naturreservaten  tillgängliga för oss alla. På länken kan du lätt hitta information om många fler spännande platser att besöka under hemsemestern i sommar.

Till exempel finns en guide tillgänglig där det går att hitta mer filmer och fakta om platsen. På anslagstavlan innan man kommer ut på stranden finns bilder på vanliga makroalger, fisk och sälar i Östersjön.

3 Växter o djur i Östersjön

Det kan behövas lite fantasi att se att det är en blåstångstångsplanta som sitter i nedre vänster hörn och ålgräs i höger hörn. Nu är de lite mer artistiska. Men att gäddan har jätte stora tänder och ser farlig ut och sälen sticker upp med huvet ovanför vattnet och trivs i skärgården är helt klart och tydligt.

Beroende på vilken av de många stigarna man tar efter att ha tagit sig ett dopp finns det många saker att upptäcka på vägen. Det växer mycket ramslök på några ställen utmed kusten i reservatet. Det känns på långt håll för det luktar vitlök.

4 kor ramslök strand Riddersholm 20200614

Vi mötte några kor med sina kalvar som gick och åt av ramslöken i strandskogen i juni. De såg ut att må finfint.  En bit bort på sandstranden låg stora koblaffor som de släppt ganska nära vattnet.

5 koblaffor på stranden 20200616

När det regnar, vilket det gjort en del, kommer mycket av näringen att rinna ut i vattnet utanför och gynna tillväxten av alger.

grönslick o tång lågvatten Riddersholm20200614

På de lite stenigare stränderna växer det gått om grönslick, Cladophora glomerata som är en av arterna som snabbt kan ta upp näring som fosfor och kväve när de kommer ut i vattnet. Utanför syns blåstången i ytan nu när vattenståndet är lågt.

Efter värmeböljan i under början av juni blev det ganska kallt och framförallt blåsigt så cyanobakterieblomningen kom av sig lite. Men under vecka 29 var vädret varmt och lugnt och en del ytansamlingarna börjar synas igen på öppet hav enligt SMHI.s rapporter om algblomningar.

Vid bryggan på Räfsnäs syns det bara mycket lite knippvattenblom, en av de vanliga cyanobakterierna som blommar på sommaren. Ännu har inga större mängder drivit iland här. Hur det blir framöver kommer att bero vindarna och hur lugnt, stilla och varmt det blir under resten av juli månad. Så för min del blev det ett bad hemma vid bryggan inte vid sandstranden på Riddersholm i sällskap med kossorna. Vid badstegen blir det nästan som ett tångbad- varmt och skönt och en massa blåstång!

6 badstegen -nästan som ett tångbad

 

Read Full Post »

Projekt på Nåttarö – minskar ankringsskador och gynnar blåstången på samma gång.

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on juli 5, 2020| 3 Comments »

Här kommer en första rapport om ett aktuellt projekt att minska ankringsskador på bottenvegetation i Östermarsfladen vid Nåttarö som presenterades i TV för två veckor sedan, den 22 juni. I detta projekt kommer två positiva effekter på miljön att göras samtidigt.

1 Cissi Wibjörn berättar om projektet

Cissi Wibjörn, Skärgårdsstiftelsen berättar om projektet när bojstenarna sattes i sjön en solig men lite blåstig dag.. Forskare från Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik bidrar till projektet när det gäller etablering av blåstång och dykinventeringar av hur bottenvegetationen i viken ser ut.

På bilden syns hur stora bojstenarna för att göra det möjligt att förankra sin båt och slippa lägga i ett ankare. Det är 25 stycken bojstenar som sätts ut i viken.

2 ankringsbojar körs ut

Effekterna kommer att följas upp hur väl och snabbt bottenvegetationen kommer att kunna återhämta sig från gamla ankringsskador. I resten av Östermarsfladen går det bra att ankra som tidigare enligt Skärgårdsstiftelsen. Projektet startade med en undersökning av bottenvegetationen som dominerades av ålgräs, Zostera marina och andra rotade vattenväxter. För framtiden är det viktigt att hitta lösningar där båtlivet och behovet av att skydda miljön i grunda skärgårdsområden kan samsas. Här kan denna typ av projekt bidra.

3 dokumentation av bottenvegetation

Genom att placera ut dessa stora hårda ytor finns också en utmärkt möjlighet för blåstången att etablera sig på bojarna. Men för detta behövs att grenar av blåstång fästs en bit ovanför bojstenarna.

4 Blåstång fästs ovanför bojstenarna

Knippen med blåstångsgrenar med förökningstoppas har knutits fast på bojstenen. Dykarna fäster också kakelplattor på bojstenen som kommer att tas upp senare i sommar eller början av hösten för att kontrollera hur etableringen lyckats.

Knippen med blåstångsgrenar från både hon-och hanplantor knyts på bojlinan på 17 av de 25 bojstenarna. De övriga åtta bojstenarna utgör kontroller med syftet att få en uppfattning om hur insatsen att så tång kan påskynda etablering av blåstång.

Blåstångens förökning startade för en månad sen i Stockholms norra skärgård den 5 juni. Närmaste kvartsmåne efter det att bojstenarna satts ut inträffade den 28 juni och fullmånen är idag den 5 juli, så det bör finnas goda chanser för en nyrekrytering av blåstång på bojstenarna. Det är också möjligt att ett litet utsläpp kan ske den 13 juli om inte förökningstopparna hunnit bli helt övermogna.

För den som är speciellt intresserad av hur man kan restaurera blåstångsbestånd läs gärna vår nya manual ”Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön – en handbok”.

Så nu är det bara att vänta med spänning på att se hur etableringen lyckas.

Tångbloggen lovar att återkomma när kakelplattorna plockas upp och berätta om resultaten.

Read Full Post »

Fullmåne 5 juni och blåstångens första förökning!

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , on juni 10, 2020| 1 Comment »

Det var fullmåne den 5 juni och jag hade samlat in förökningstoppar från några lösdrivande tångplantor, Fucus vesiculosus, vid bryggan för att undersöka om de var mogna och färdiga för att föröka sig.

Lösa tångplantor vid stranden20200605

Tänkte spara dem i kylen och ta fram dem på kvällen men glömde bort det helt. Nu har det varit mulet flera kvällar i rad, så något månsken fick mig inte att komma på att ta fram burken med flera små plantor med många förökningstoppar. Men går ikväll var det molnfritt och till slut dök månen upp över horisonten.

Fullmåne 2020

Alltså tog jag fram burken med grenar och klippte av förökningstopparna, som sen fick ligga några timmar på ett fat med vatten från Östersjön i dagsljus.

2 tång receptakler20200609

Och se, det kom ett fint utsläpp! Trots att de legat mörkt och kallt i flera dagar. Massor med orange små högar ovanpå förökningstopparna – hanplantor som släppt ut anteridier innehållande spermier. De har en liten ögonfläck som ger den orange färgen. Däremot verkar jag inte ha hittat några honplantor.

3 Fucus förökning 20200609

Den första förökningen bör ha skett ute i naturen också. Nästa riktigt stora förökningstillfälle blir runt nymånen den 21 juni, och vid fullmåne den 5 juli, om det inte blåser för mycket, för då väntar tångplantorna tills det blir en lugn och stilla kväll. Hög tid att att starta försök med att förbättra möjligheterna för blåstångens rekrytering? Kanske bara genom att borsta bort fintrådiga alger från klippan eller vända stenar så att det finns en ren yta för tångens befruktade ägg att fästa sig på.

Read Full Post »

Lär dig laga mat med alger!

Posted in Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on maj 22, 2020| 1 Comment »

Nu bjuder stjärnkocken Louise Johansson, tillsammans med bland annat forskare vid Göteborgs universitet, in alla matintresserade att delta i en timslång cookalong på Instagram. På receptet står fisksoppa med blåstång och rörhinna.

Här följer en kopia av nyheten från SWEMARCs hemsida, med lite fler länkar.

Torsdagen den 28 maj (18:00-19:00) livestreamas en cookalong på instagramkontot @tastebylouise, där tittare lagar fisksoppa med blåstång (Fucus vesiculosus)  och rörhinna (Ulva intestinalis) tillsammans med stjärnkocken Louise Johansson. Att alger eller tång, som är det vardagliga samlingsnamnet för stora alger, är en del av framtidens mat råder det ingen tvekan om.

Förutom Göteborgs universitet står även affärsutvecklare vid RISE, Livsmedelsacceleratorn och Innovatum Science Park bakom eventet.

– Instagram är ett bra forum för att delvis de flesta har ett konto idag, men också att det går att sända live. Det är roligt att ha direktkontakt med mina följare. Jag valde blåstång till receptet för att det är något som många kan relatera till och har sett. Både rörhinna och blåstång är lätt att plocka själv om man inte väljer att köpa torkat. Det är också en grön- och brunalg så får man prova båda sorter, säger Louise Johansson, som vann ”Sveriges Mästerkock” 2011 och var finalist i den prestigefyllda tävlingen ”Årets Kock” 2019.

Alger en viktig råvara

Redan idag äter vi alger fast vi inte alltid vet om det. Olika ämnen från alger är vanliga konsistensgivare i livsmedel, till exempel i glass. Alger, är också traditionellt en

mycket vanlig och viktig råvara i asiatisk matlagning och nu seglar algerna mer och mer in som ny och spännande smaksättare även i de svenska köken. Alger innehåller proteiner, fleromättade fetter, mineraler och antioxidanter och mycket forskning pågår om hur vi bäst skall kunna tillgodogöra oss algernas nyttigheter.

 

– Vi vill väcka nyfikenhet och bidra till att bredda användningen av marina råvaror på ett hållbart sätt. Alger är en outnyttjad resurs som skapar nya smakupplevelser, och vi hoppas att restauranger och andra företagare ska se möjligheterna och börja arbeta med dem i sin verksamhet, säger Maria Bodin, projektledare för Scary seafood vid Göteborgs universitet.

Ett samarrangemang

Cookalongen är ett arangemang mellan forskare från Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC),

Kristineberg Center och Scary seafood vid Göteborgs universitet samt affärsutvecklare från Innovatum Science Park, Livsmedelsacceleratorn och RISE.

– Vi drivs alla av samma passion för att öka kunskapen om och användningen av framtidens sjömat. Louise är grym på att laga mat, cookalong är ett jättekul sätt att laga mat tillsammans och alger är så spännande – de är goda, trendiga och klimatsmarta. Tänk vad bra att fler får upp ögonen för dessa skönheter, klokt skördade ur havets trädgård, säger Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, RISE Research Institutes of Sweden.

Tångdykerska medverkar i studion

Med i studion, tillsammans med Louise Johansson, finns även tångdykerskan och företagaren Linnea Sjögren från Catxalot, som sedan 2014 introducerat tång på den svenska marknaden. Se en liten film med Linnea här om hur hon plockar blåstång.

Blåstång och rörhinna kan man antingen plocka själv från grunda vatten eller beställa från en algleverantör. Om man plockar blåstång själv, är det de yttersta skotten som ska skördas av blåstången och det görs med hjälp av en liten sax eller kniv. Liknande gäller för rörhinnan, de smala ljusgröna rören som söker sig upp till ytan och där man då klipper av de övre delarna. Det är viktigt att välja tång som växer på platser där det är strömmande och friskt vatten.

– Alger är en fantastisk resurs, som inte bara är en smakhöjare och innehåller nya, spännande och nyttiga ämnen, utan som också när vi odlar dem, gör oss en så kallad ekosystemtjänst genom att de tar upp näringsämnen ur havet och binder koldioxid. Min absoluta favorit är en av de alger som Louise har valt till cookalongen – rörhinna – friterad rörhinna är en verklig delikatess, säger Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.

I inbjudan kan du läsa mer om praktisk information och förberedelser inför cookalongen.

https://www.facebook.com/Tastebylouise
https://www.instagram.com/tastebylouise

Vill du veta mer om olika arter kan du (gratis) ladda ner appen ”Livet i havet” eller beställa Catxalots tångguide på http://www.catxalot.se.
Vill du veta mer om företag som odlar och plockar alger kan du besöka dessa hemsidor: Kosteralg, ScandSea, Bohus Seaculture, Vågrät och Tång Sverige

Kontaktpersoner:
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC)
Kristina Snuttan Sundell, verksamhetsledare, professor i zoofysiologi, Göteborgs universitet, 031-786 36 71, mobil: 070-200 41 08, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
https://swemarc.gu.se/
Scary seafood
Maria Bodin, projektledare, Göteborgs universitet, tel:, mobil: 0766-218 66 38 e-post: maria.bodin@gu.se https://havochsamhalle.gu.se/havsforskning/scary-seafood
Innovatum Science Park
Lillemor Lindberg, innovationsledare maritima näringar, tel: 0520-289 323; mobil: 073-098 88 22; e-post: lillemor.lindberg@innovatum.se
http://www.innovatum.se
RISE Research Institutes of Sweden
Maria Åberg, senior innovations- och företagsutvecklare, tel: 010-516 69 84, mob: 070-527 96 44, e-post:maria.aberg@ri.se
https://www.ri.se/sv
Livsmedelsacceleratorn
Therese Arvidsjö, verksamhetsledare, senior projektledare, tel: 010-516 66 73, mob: 070-345 66 73, e-post: therese.arvidsjo@ri.se

Front Page


Kristineberg Center (partnerorganisationer: GU, KTH, Chalmers, RISE, Innovatum Science Park, IVL Svenska miljöinstitutet, Lysekils kommun)
Marin Sjöberg, verksamhetsledare, mob: 076-168 57 60; e-post: martin.sjoberg@ivl.se
https://kristinebergcenter.com/

Foto: Samtliga bilder på blåstång, förutom ljusgrön alg som är rörhinna. Foto GU.

Källa: SWEMARC press release/ nyheter. https://swemarc.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//lar-dig-laga-mat-med-alger–en-av-framtidens-ravaror.cid1686275

 

Read Full Post »

Månadens alg denna maj – pepparalg – en ny krydda att testa?

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on maj 1, 2020| 9 Comments »

Detta är en pepprig alg precis som det svenska namnet anger. Bit av en bit och tugga så förstår du hur den fått sitt svenska namn. På latin heter den Osmundea oederi och är en rödalg. Den skiljdes ut från släktet Laurencia spp. först år 2008 för det är faktiskt lite knepigt att bestämma dessa arter i en vetenskaplig publikation i tidskriften Cryptogamie, Algelogie.

Osmundea på tegelsten

Härlig bild med ett spegelblankt hav och pepparalg växande på en tegelsten tillsammans med blåstångsgroddplantor.

Pepperalg bildar en liten styv rödbrun buske som blir ca 5 cm hög. Skotten som har alternativ förgrening och är lite tillplattade sitter ofta flera tillsammans från en fästskiva. De alternativa sidogrenarna som växer ut ifrån en tydlig huvudgren är ca 1-1,5 mm breda. Grenspetsen är trubbig.

Osmundea pinnatifida Danmarks alger

Ett uppslag ur Danmarks havsalger om Osmundea oederi, pebertang på danska.

Livcykeln ser ut som för många andra rödalger. Pepparalg har isomorfa (betyder att de ser likadana ut) skildkönade hon –och hangametofyter och en tetrasporofyt generation. Tidsperioden för att hitta fertila plantor är lång. Största möjligheterna är från maj- oktober för de trubbiga topparna med antheridier och juni- augusti för gonimokarpier. För att hitta pepparalgens tetrasporofytstadium med tetrasporangier är perioden maj- september.

Osmundea detaljer Danmarks havsalger

I Danmarks Havsalger visas också detaljbilder på hur t.ex, toppar med antheridier och gonimokarpium ser ut.

Pepparalg växer ofta på sågtång (Fucus serratus) och blåstång (Fucus vesiculosus), men även på andra större rödalger och direkt på stenar eller ostronskal.

DSCF1070

En tydlig pepparalg på ostronskal.

De är lätta att känna igen på sin broskiga styvhet och kan variera lite mellan att vara mer rödbruna, mörkare nästan lite rödlila eller ljusare gulröda till färgen. Det beror på hur mycket solen har blekt dem.

Osmundea på btåstång

Här sitter massor med plantor på en blåstångsplanta, från förra sommaren en strand på Tjärnö, Strömstad.

Så för att kombinera studier av peppartång med en trevlig badtemperatur kan det passa bra vid sommarens besök på västkusten, kanske i juli-augusti? Då kan det också vara läge att samla in och torka lite pepparalg. Arten har samlats i Skottland och på Kanarieöarna och använts som en curry-liknande krydda. Den är även god att hacka färsk och ha som smaksättande topping på fisk och skaldjursrätter. Men du behöver inte mycket, för smaken av både peppar och hav är tydlig. Skölj den gärna i lite saltat vatten innan och pilla bort eventuella små djur och andra fintrådiga alger som kan ha trasslat in sig i den upprätta lilla busken.

För den som är specialintresserad av makroalger har det precis publicerats en jättefin flora av Ruth Nielsen och Steffen Lundsten i två band. En bra present till en alg-intresserad person kanske?

Danmarks havsalger 1 rödalger

Danmarks Havsalger band 1 handlar om rödalger, band 2 innehåller brun- och rödalger. Här finns en massa information om alger utmed den danska kusten. Värt att notera är att eftersom Danmark har kust både mot Nordsjön och in i södra Östersjön finns här många fler arter än utmed den svenska kusten.

 

Read Full Post »

Fler o fler småkryp i tången -vecka 18

Posted in Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on april 29, 2020| 1 Comment »

Det börjar hända allt mer i vattnet nära stranden. Både många olika smådjur hittades i tångruskan som jag hängt upp vid en påle vid bryggan. Det kryllade av tångmärlor i den vita baljan. Det får bli mer om dom nästa gång.

De första förökningstopparna börjar sticka upp ur den fortfarande lite påväxta blåstången men ännu dröjer det ett tag innan det börjar bli dags att samla in några förökningstoppar och se om de börjar bli mogna.  Provar vid fullmånen den 7 maj. 9 förökningstoppar på gång

I tången fanns bland annat en vackert mönstrad havsgråsugga, med liteblåaktiga fläckar, en blekt gulrosa båtsnäcka och en nattsländelarv i ett hus byggt av blåstångsbitar. Det är spännande att titta lite mer i detalj på vilka färger och mönster olika arter har.

Plockade upp ett par stenar och har lagt dom i vatten i en skål. Både tarmalger och grönslick har hunnit växa till sen vecka 16. I skålen med tarmalger finns också flera ovala dammsnäckor som kryper runt och äter av småalger.

Spåren syns på bilden dör det ligger två små skitkorvar (bilden till höger inne ibland tarmalgerna) som snäckorna lämnat efter sig. I liten skala betyder det att när dessa bryts ner av bakterier kommer näringen, fosfor och kväve att frigöras igen och kan tas upp av algerna.

7 grönslick 20200429

På andra stenar i vattenlinjen har grönslick börjat växa till. Ett par stycken lagda på ett papper med en mätsticka vid sidan om visar att många nu hunnit bli ca 10-13 cm långa. Kommer att fortsätta och mäta för att se hur långa de har blivit om ytterligare någon vecka till.

 

Read Full Post »

En Påskhälsning från oss på Tångbloggen

Posted in Fakta, Nyheter, tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , on april 12, 2020| Leave a Comment »

Vi vill önska alla våra läsare en riktigt Glad Påsk. Kändes fint att plocka fram några av skålarna som vi gjort av alger att lägga de nymålade kokta äggen i.

tångskål m målade ägg

Ägg med Östersjömotiv i en algskål.

Temat för våra målade ägg i år var olika motiv från Östersjön och Västerhavet. Det blev dels ett ägg med blåstångsplantor och två betande snäckor, ett med en sjöstjärna som sitter och försöker öppna en mussla, ett med en öronmanet (Aurelia aurita) som simmar ovanför en sjögräsäng och ett med en fantasi-rödalg.

Skålens utsida är gjord av flätade sudare, Chorda filum. Några plockades fortfarande sittande på små stenar. Dessa sticker ut i kanten på skålen. Insidan är blank och täckt med fintrådiga grönalger, grönslick (Cladophora glomerata) och brunalgen Dictyosphon foeniculaceus, smalskägg.

Äggkoppen är gjord av axslinga (Myriophyllum spicatum) som rullades runt ett långsmalt glas och fått torka. Det passade fint att äta med tångkaviart såklart.

På hyllan i uterummet placerades ett lite ovanligt påskris  av knöltång (Ascophyllum nodulosum). Tyckte det passade fint med sina blanka flytblåsor istället för att hänga ägg i riset eller sätta dit några fjädrar. Dessutom går det att äta upp i en sallad när påsken är över. Recept på knöltångssallad kan du hitta i tidigare inlägg här på Tångbloggen. Glad Påsk!

Påsk knöltång

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »