Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘östersjön’

Nu börjar det bli lite kallt för att bada om man inte har en torrdräkt och dyker. Det är klart bekvämare att kolla på vad som finns i tångvallen. Tångbloggen kommer att följa årstidsförändringen i standzonen och hur en tångvall bildas och bryts ner under ett år. Viken ligger i norra Egentliga Östersjön, strax norr om Kapellskär, i Norrtälje. Såhär års börjar den nya tångvallen byggas upp av material som spolas iland.

1tångvallen byggs upp 20171021

Det första som kommer in till land samlades i slutet av september och består till stor del av rotade vattenväxter som vissnar ner och lossnar när det börjar blåsa och en del tång. Här blandas också löv in från den omgivande vegetationen.I ytterkanten på vallen ligger mest blåstång. På bilden syns de två delarna av tångvallsmaterial.

Vid en närmare undersökning av de två delarna av tångvallen i slutet på oktober finns tydliga skillnader i vilka arter som kan identifieras. Det nya materialet består mest av tång med lite påväxt av ullsläke, Ceramium tenuicorne. Intressant var också den stora variationen av former av blåstång i vallen.

2Tre tångplantor nytt material 20171020

Bilden visar tre olika typer, en krusig utan flytblåsor, en med bredare bål och flytblåsor och en med smalare bål.

3betad tångplanta 20171020

Vid genomgång av materialet i denna nya del av tångvallen visade sig många vara kraftigt betade så att i stort sett bara de yttersta topparna ovanför flytblåsorna finns kvar. Resten är bara mittnerv. Detta betyder att det finns gott om havsgråsuggor, Idotea spp. i tångbältet utanför som betat hårt på blåstången under hösten. Att vissa plantor är hårt betade och andra inte kan bero på att de innehåller mer kväve eller mindre florotanniner som gör dem mindre aptitliga för havsgråsuggorna.

4arter i tångvallen 20171020

I det relativt färska materialet bestod påväxten mest av ullsläke, lite tofsar av smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus och små sudare, Chorda filum. Några skott av korta övervintringsskott av borstnate, Stucenia pectinata fanns också i denna yttersta del av tångvallen.

5arter i tångvallen, slutet september 20171020

Att analysera materialet i den äldre delen var lite av ett detektivarbete, för det hade legat uppe på land i några veckor. Blåstången i denna del av tångvallen var mer påväxt utav mossdjuret, tångbark, Electra crustulenta (gråvita mönster på tången) och påväxt av Dictyosiphon foeniculaceus. Utanför på mjukbotten växer det flera olika arter av rotade vattenväxter som vissnar på hösten och nu fanns i stor mängd i vallen bl.a. borstnate och ålnate, Potamogeton perfoliatus och små kransalger. I högen syns enstaka blad av ålgräs vilket talar om att utanför måste det finnas åtminstone lite ålgräs inblandad med andra vattenväxter. I denna del av vallen finns också ett inslag av olika löv från omgivande skog.

Prov är insamlade för analyser av näringsinnehåll och närmare artbestämning. Artlistan kommer säkert att bli längre. Analyser av fosfor och kväve i olika material som samlas i vallen bidrar till en rik frodig tillväxt hos strandväxter nästa sommar och är en naturlig återföring av näring från Östersjön.

6Tånggvall 20170606

Bilden är från juni i somras.

Read Full Post »

Det kanske kan upplevas som lite märkligt att blåstång, Fucus vesiculosus är oktobers månads alg. Men det finns så mycket att berätta om denna art som bildar Östersjöns skog. Ett tillfälle för att berätta lite om blåstången var i fredags när Kronprinsessan Viktoria och prinsessan Estelle besökte Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation. Motivet till besöket var Kronprinsessans stora engagemang och intresse för Östersjöfrågor, en önskan om att få mer kunskap om verksamheten vid Askölaboratoriet och möjligheten för prinsessan Estelle att få se lite av allt spännande som finns i havet och hur vi påverkar miljön.

Foto: Mona Wallin

Kronprinsessan Viktoria och prinsessan Estelle lyssnar när Tant Tång (Lena Kautsky) visar och berättar om blåstång. Foto: Mona Wallin

Blåstången kallas ju för Östersjöns skog beroende på att varje planta kan bli mycket gammal, kanske 30- 40 år, och den har samma funktion som skogen på land genom att underhålla ett rikt djurliv. Den tånggren vi tittar på är ungefär 25 cm lång och ca 4-5 år gammal. Det är också först efter 4-5 år efter det att groddplantan etablerat sig som den är så gammal att den kan föröka sig.

2Blåstångsgren ca 4-5 år gammal

Vid basen sitter flera nya unga grenar som kommer att växa till under nästa år och bli så stora efter ett par års tid så att de kan bilda förökningstoppar. Detta är en sommarförökande planta som förökar sig i maj- juni.

3groddplantor ca 4 mån gamla

På stenen sitter små groddplantor för sommarförökande blåstångsplantor. De är nu som mest ett par millimeter stora och ca 4 månader gamla. Så här års sitter det också massor med små svarta blanka kulor av en cyanobakterie, svartkula, (Rivlularia atra), både på blåstångens grenar och direkt på stenarna.

Ytterligare en viktig och intressant egenskap hos blåstång är att den har två vitt skilda förökningsperioder, en under sommaren och en på senhösten. Att ha skilda förökningsperioder som t.ex. vår- och höstlekande strömming, kan innebära att separata isolerade populationer bildas. Mer om genetisk variation hos arter i Östersjön kommer i nästa inlägg här på Tångbloggen.

Höstförökande

Sommarförökande tång

Hos den blåstång som förökar sig i början av sommaren anläggs grenar med förökningstoppar redan i november-december och övervintrar. När vattnet blir varmare på våren växer de till och mognar. Efter förökningen i maj-juni vissnar den del av grenen där alla toppar slutar med en förökningstopp.  De andra vegetativa topparna växer till på våren. Här anläggs flytblåsorna och nya grenar där förökningstoppar kommer att bildas till hösten.

Sommarförökande

Höstförökande tång

Höstförökande plantor ser helt annorlunda ut och har ett annat växtsätt. Hos höstförökande blåstångsplantor anläggs flytblåsor i topparna i maj när temperaturen stiger över 10 grader. Efter det växer toppen vidare några centimeter och sen börjar förökningstopparna anläggas i juni-augusti och är mogna i september. Förökningen sker under september- november. Som syns på plantan ovan finns nästan inga vegetativa toppar. Alla är knottriga förökningstoppar. Höstförökande blåstångsplantor växer vidare i topparna när förökningstoppen vissnat och trillar av på senhösten.

 

En fördel som kan gynna spridningen av höstförökande blåstångsplantor är att mängden fintrådiga alger är mindre på klippor och stenar. Detta betyder att i Östersjön med sin stora närsaltsbelastning där mängden fintrådiga alger är stor i maj- juni höstförökande tång kan öka i förekomst.  Höstförökande blåstång noterades för första gången 1996 utmed fastlandskusten i Kalmarsund. Samtidigt är de flesta populationer sommarförökande i Östersjön men höstförökande förekommer på många ställen ibland mycket lokalt.

Även om det nu är för kallt att bada går det att hitta grenar av höstförökande tång i strandkanten eller upp spolade på land i tångvallen.

6drivande höstplantor

Något att leta efter under strandpromenaden och som du gärna får rapportera till oss på Tångbloggen. Helst med ett foto.

 

 

Read Full Post »

En enkel badstege avslöjar tillståndet i vattnet utanför om den får sitta kvar år efter år. Uppifrån ser denn inte så spännande ut men väl nere i vattnet finns hela ekosystem att studera. Varje trappsteg har sitt specifika alg och djursamhälle. Det överst och näst översta steget saknar större alger eftersom det är utanför vattnet stora delar av året. Möjligen kommer det när högvatten perioden på hösten börjar kunna sätta sig lite alger men risken är stor att de torkar eller fryser bort på vintern. Steg tre är lite halt så det gäller att passa sig när man kliver ner i vattnet. Där sitter precis som på klipporna små mörka kulor, Rivularia atra eller svartkula på svenska. Här sitter också andra små exemplar av olika fintrådiga grön- och brunalger, som jag inte har artbestämt.
badstegen 20170828
Steg fyra uppifrån har ännu rikare påväxt. Här är det lätt att identifiera grönslick, Cladophora glomerata, tarmalg Ulva spp. och ullsläke, Ceramium tenuicorne. I skuggan på undersidan sitter ganska många havstulpaner. Har man otur när man går upp ur vattnet kan man skrapa foten.

På steg fem, näst underst sitter en stor tångruska, Fucus vesiculosus, med många förgreningar. Lagom placerad så att det går att sätta en fot på vardera sidan. Den bedömer jag är minst tre år gammal men troligen äldre. På sidorna finns flera små unga tångplantor – ca 2 år gamla. Här sitter också korvsnöre, Scytosiphon lomentaria, smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, växer både på tången och på trappsteget, krulltrassel, Stictosiphon tortilis som lossnade sist när jag klättrade upp, och några små plantor av sudare, Chorda filum. Som påväxt finns också molnslick, Ectocarpus siliculosus. Till vänster på fotsteget syns en tunn fint förgrenad rödalg, violettslick, Polysiphonia fibrillosa och några ullsläke fanns också på steget. Vill du veta mer om de olika arterna finns tidigare inlägg här på Tångbloggen att kolla på.
badstege fyra steg
På det understa steget är det i stort samma arter som på steget ovanför men lite fler av rödalgerna. Redan på detta korta avstånd minskar tillgången på ljus genom att stegen ovanför skuggar.

Totalt hittade jag en cyanobakterie, två grönalgsarter, två rödalgsarter, sex brunalger och två ryggradslösa fastsittande djur. Att hitta hela 13 arter på min badstege tyder på att vattenkvalitén vid bryggan är mycket bra. Med lite närmare studier är det möjligt att jag hittar fler arter. Ett mål är att få ihop kanske hela 20 stycken arter under ett helt år. Frågan är om jag möjligen har den artrikaste badstegen i norra Egentliga Östersjön?

Read Full Post »

I morse kunde den morgonpigga se och höra professor emeritus Lena Kautsky berätta för tittarna i TV4’s Nyhetsmorgon hemifrån sitt arbetsrum om varför man inte ska kissa i havet.

Bild till TV 4 inslag

Lena pratar med TV4 via länk. Notera den fina trollkrabban (Lithodes maja) i bokhyllan

För Tångbloggens trogna läsarskara är detta ju inget nytt, då vi uppmärksammade effekterna av kiss på algernas tillväxt redan förra året i vårt mest populära inlägg ”Vad är väl en kiss i havet?”

För att ge en överskådlig bild av problemet med kiss i Östersjön har vi nu gjort en liten illustration. Siffrorna på antal fritidsbåtar är uppskattningar från Transportstyrelsen. De antaganden som görs om antal personer per båt och antal dygn till sjöss per år är våra egna.

Varför ska man inte kissa i havet?  Spelar det någon roll vad DU gör?

Kiss1

Det är alltså ganska många ”DU” som är ute på sjön.

Kiss2

Man kan även tänka på att det tar ungefär 35 år för allt vatten i Östersjön att bytas ut. Du vill väl inte simma i ditt eget (eller andras) kiss?

Kiss 3

Ser du problemet? Just när havet ska ha låga nivåer näring kommer vi ut och fyller på. Helt galet!

Om man saknar toalett ombord har jag fått ett mycket bra tips: Köp en plasthink med lock och en säck eldningspellets. Fyll hinken med pellets och slå över kisset i hinken från den potta du använder (köp även potta om du inte har en). Enligt mannen som tipsade mig håller pelletsen inte bara vätskan utan det är även luktfritt i mer än 30 dagar. Sedan brukade han gräva ner den i sin kompost när han kom hem efter sommarens båtsemester. Värt att pröva, tycker jag.

Om man har en såpass liten båt att man inte har plats med en hink utan hoppar iland på öarna för att kissa, tänk på att gå en bit upp i gräs eller mossa så växterna hinner ta upp det mesta av näringen istället för att det ska rinna ner i havet.

Ha en skön sommar!

 

Read Full Post »

Vill du ha lite avkopplande läsning i regnet så kolla på nätet efter DN bilagan eller skaffa tidningen. Där finns en längre artikel om blåstången i Östersjön och de unika dykstudier som gjordes av professor Mats Waern vid Uppsala universitet på mitten av 40-talet i Singö- Gräsöområdet. Dessa har upprepats med större mellanrum och kommer till hösten i år att undersökas igen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet. Blir spännande att se vilka förändringar som skett sedan den senaste studien 2006. Tångbloggen i DN bilaga.pngTångbloggen i DN bilaga

Read Full Post »

Det har kommit in några frågor om vad det kan bero på att det ligger ovanligt mycket tång ilandspolad utmed stränderna i Stockholms norra skärgård?

Att blåstång spolas upp på stränderna sker mer eller mindre efter varje gång det har blåst eller stormat. Var tången samlas och på vilken strand beror på hur det ser ut i vattnet utanför. Antingen att det växer mycket tång på stenar och klippor från nära vattenytan ner till flera meters djup eller kan det ligga löslevande tång på botten inne ibland de rotande vattenväxterna. Hur mycket som man kan hitta på stranden beror också på hur det ser ut uppe på land ovanför vattenytan. De ställen där det mesta materialet samlas är inne i viken där det finns en sand- eller grusstrand och där det inte växer vass utanför som hindrar tången att spolas iland. Även om den först flyter utanför en klippstrand blir inte heller liggande kvar där utan driver vidare längre in i närmaste vik. Så här års har de vissnande skotten både flytblåsor och uppsvällda förökningstoppar som håller dem drivande i ytan.
drivande tång med förökningstoppar

Detta kan få dem att driva långa sträckor. Till exempel åker man med färjan mellan Sverige och Finland kan man se flytande tång långt ute till havs. Detta foto tog jag för ett år sedan 2016, i början av juli på väg hem från Almedalen och Visby. Långt från land.
drivande tång till havs

Hur högt upp på land tångvallen bildas beror på faktorer som hur högt vattenståndet var när tången drev in och hur mycket det blåste. Det betyder t.ex. att det kan bildas flera större och mindre vallar utmed stranden. Längst in, högst uppe, ligger den gamla tångvallen som byggs på med mer material år efter år och där landväxterna frodas genom alla näringsämnen som finns i tången.
två stora tångvallar i Råttviken

Det finns två perioder på året när det ofta driver in blåstång. Den första är nu i juli-augusti, den andra kommer under senhöst och vinter. Båda är naturliga processer i Östersjöns tångsamhälle.

Nu i juli –augusti lossar blåstångens grenar med förökningstoppar som vissnat. De har vuxit till under försommaren, mognat, släppt sina ägg och spermier och vissnar sen. De stora grenar med uppsvällda förökningstoppar rycks lätt loss från sitt fäste, flyter bra och driver iland med vågorna när det blåser. Ju mer tång det finns utanför i viken eller sundet desto mer kan driva iland och bilda en tångvall. Mycket tång såhär års betyder att det finns gott om tång i vattnet utanför och är ett naturligt steg i tillväxten och blåstångens livscykel under året.

Nästa stora tillskott till tångvallen brukar komma under höst och vinterstormarna när större plantor rycks loss av vågorna eller skrapas loss av isen på vår-vintern när is driver in och rycker loss plantor. Precis som nu på sommaren beror mängden på hur mycket som finns i vattnet utanför och är en naturlig process som upprepas årligen.

Det har successivt skett en ökning av förekomsten av blåstång i Stockholms skärgård och kring Gräsö- Singö. Både att tångbältet är tätare och att den kan växa djupare ner i vattenmassan beroende på att siktdjupet ökat d.v.s. vattnet blivit klarare och tillgången på ljus bättre.

Vi på Tångbloggen blir glada åt att få rapporter från er alla om vad ni ser när ni är ute och åker båt eller hittar på stranden vid sommarstugan både någon stans i Östersjön eller på västkusten där vi spenderar en hel del tid också. utmed kusten i Västerhavet kan det finnas många olika arter och spännande fynd.

Read Full Post »

Sommaren är räddad!

Den av oss biologer flitigt nyttjade fälthandboken Livet i havet har äntligen kommit ut digitalt!

DSCF5160

Vilken art ligger i burk nummer 11?

Här hittar du över 250 salt- och sötvattensarter, alla invånare i Östersjöns unika miljö. Du hittar de vanligaste arterna från Bottniska viken i norr ner till Östersjöns sydligaste delar, tillsammans med en introduktion till Östersjöns särpräglade värld.

Läs mer om hur boken kommit till och ladda ner den här

Asköbryggan 2015

Nu kan du ge dig ut på snorklingstur och lära dig Östersjöns arter.

Read Full Post »

Att förutsäga när och hur mycket av cyanobakterieblomningen som kommer att synas i Östersjön i år är som att spå vädret. Men jag tänker ändå ge mig på en förutsägning så får vi se om det slår in.

Cyanobakterieblomningen bildas ute i öppna havet och den har redan startat. Men det kommer att dröja ytterligare några veckor tills blomningen är slut och det blidas små bubblor i cellerna. Dessa gör att cyanobakterierna, när det blir lugnt och stilla vatten, flyter upp till ytan. Sedan beror det på väder och vind vart de kommer att driva och vilken kust som kommer att uppleva tjocka geggiga ansamlingar på stränderna.
1Askölaboratoriet Algblomning 2016

En viktig sak att komma ihåg är att algblomning betyder massförökning av en art och att den riktigt stora algblomningen sker på våren. Titta noga på bilden så kan du se den stora toppen, vårblomningen, i diagrammet.  Den beryktade cyanobakterieblomningen på sommaren (grön färg i diagrammet under juni-juli) syns knappt.
2årstider blomningar

Det är först i slutet av blomningen då allt flyter upp till ytan som den kommer att synas- som det ser ut i glasröret vid sidan om figuren.

De allra första spåren av cyanobakterier hittade jag vid bryggan den 6 juni när det var soligt och lugnt men fortfarande kallt i vattnet. Det var små, små mörkt gröna barrliknande cyanobakterier. De heter knippblomsalg, Aphanizomenon, Den är vanligare än katthårsalgen, Nodularia spumigena som blommar med senare på sommaren när det är varmt i vattnet.


Genom att dra en planktonhåv genom vattnet samlas och koncentreras små växtplankton och cyanobakterier. Bilden visar vad som fanns i vattnet för två veckor sedan och som fått stå i ett glas i ett soligt fönster och växa till i två veckor till.

En bra förutsägelse är att blomningen, d.v.s. massförekomst av cyanobakterier, brukar dyka upp till ytan i början av juli, samma vecka som politiker, personer från näringsliv,  beslutsfattare och många fler träffas i Almedalen i Visby. Foto är från förra året – när det var soligt och lugnt och blomningen började flyta upp till ytan. Ännu så länge var den vackert grön och inte riktigt jättetjock ännu. Nu är det en vecka kvar tills Almedalen drar igång och väderprognosen säger att det blir blåsigt och ganska kallt ett tag till. Så vem vet hur mycket blomning det blir i år?
4Visby algblomning

Ett sätt är såklart att starta en liten blomning i ett akvarium. Detta gjorde Stiftelsen Hållbara Hav för att uppmärksamma de kraftiga cyanobakterieblomningar som är en följd av det fosfor som finns kvar i vattnet i öppna Östersjön, som människan släppt ut. Ett akvarium installerades i en skylt utanför Riksdagshuset på Slottskajen den 12 juni.


Akvariet fylldes med 120 liter vatten från Östersjön. För att påskynda algblomningen har vi hjälpt till med att fylla på med alger och näring. På botten placerades stenar med grönslick, sudare och en liten övervuxen blåstångsplanta. Vattnet var klart och bilar och hus syntes rakt igenom. Målet var att visa hur en algblomning kan bildas på en dryg veckas tid.

Att få till en blomning i akvariet lyckades över förväntan. Däremot för att vet hur fort det skulle gå att få till blomningen har jag under våren ägnat mig åt att odla olika växtplanktonarter i saftflaskor hemma i fönstret . Det går utmärkt att få fram en tjock grön blomning på en vecka. Några såg ut som riktigt vackert grön saft!

8akvariet- flytande i ytan 20170620
Stenarna med fintrådiga alger på botten på akvariet täcktes över med mer och mer fintrådiga alger. Efter tio dagar hade produktionen och tillväxten blivit så kraftig att delar av algerna flöt upp till ytan och bildade en drivande algmatta. Detta är typiskt i lugna vikar i Östersjön såhär års. Så det som driver in i viken kan vara både olika typer av små växtplankton, cyanobakterier och fintrådiga alger som lossnar från klippor och stenar. Allt kan med vinden ansamlas och driva in till kusten.

Vid båthuset på Askölaboratoriet ligger ansamlingar av cyanobakterier och drivande fintrådiga alger i en blandning i strandkanten.
9cyanobakterier vid båthuset160823
Så nu är det bara att vänta på hur vädret blir om två veckor. Blir det soligt, lugnt och varmt så kommer det att stå om problemet med cyanobakterieblomning i tidningarna. Men om det fortsätter att blåsa och regna och vara kallt i vattnet kommer det att dröja innan blomningen dyker upp på ytan.

För den som vill se akvariet står det kvar till på torsdag den 29e juni. Gårdagen med sina häftiga skurar och gråa moln får bli en passade avslutningsbild.10akvariet 14 dar åskmoln

Read Full Post »

Juni är början på sommaren och grönslickens månad. Grönslick, Cladophora glomerata, är som namnet indikerar en grönalg. Den förekommer utmed kusten och bildar såhär års ett blekgrönt bälte ifrån vattenlinjen och en bit ner. Den finns också i sjöar och vattendrag och är en sötvattensart som tål det bräckta vattnet i Östersjön, men blir mindre vanlig vid högre salthalter.
1Grönslicksbälte
Grönslick har samma pigment som andra grönalger och landväxter. Detta innebär att den med sitt klorofyll kan ta upp de röda våglängderna som inte tränger särskilt djupt ner i vattnet. Röd- och brunalger däremot har utöver klorofyll även andra pigment och med hjälp av dessa kan de växa djupare ner dit de blågröna våglängderna av solljuset når.
2Grönslickstofs o liten trådslick
Grönslick är en fintrådig alg med massor av tunna grenar bestående av celler i rader. Förökningen hos grönslick sker genom att cellinnehållet delas upp i en massa sporer. Förökningen är asexuell. Cellen med sporer, även kallat sporangium. Sporerna släpps ut i vattnet och har en viss simförmåga så att de kan hitta en lämplig plats att fästa sig på och gro och växa ut till nya algtofsar. Grönslick är en sommarart och kan hinna med två generationer under sommaren. Den växer bra i näringsrikt vatten och kan variera i färgen från blek-gröngul i mer näringsfattiga vatten till kraftigt mörkgrön utanför ett utsläpp eller om den växer i skuggan.
Det finns många arter som lever i grönslick och många djurarter har detta som uppväxtplats för de unga stadierna. Ann-Mari Jansson, vid Askölaboratoriet var den första forskaren som studerade livet i grönslick i detalj av.
3Abstrakt näringsväv grönslick
I en av hennes vetenskapliga artiklar finns tydliga teckningar på var de olika arterna lever. Artikeln är skriven 1967, för 50 år sedan. Sammanfattningen är på tyska men den beskriver hur många meter grönslickstrådar det finns per kvadratdecimenter och hur många djur som finns i en liten tofs.
4djur i grönslick
I sommar kan du själv samla in lite grönslick från närmaste klippa och undersöka det rika djurlivet. Du kommer att hitta ett myller av små, små snäckor som lämpligt nog kallas för tusensnäckor, och massor med små havsgråsuggor och tångmärlor som kläckts i grönslicksbältet. Här finns det gått om mat i form av kiselalger och annan mikroskopisk flora och fauna för dem att äta. Grönslicksbältet är yngelkammare för dessa och många andra arter tills de vuxit sig stora och vandrar ut i tångbältet där de blir mat till småfisken.
5myller i grönslick

Read Full Post »

Dagen startade tidigt. Det är spännande att åka runt mellan öarna och möta de stora färjorna som märkligt nog ger mindre svall än de lite mindre färjorna. Det blev en del stänk och lite kallt.
påväg till provlokalen
Men till lunch hittade vi ett fint litet skär, där svanfamiljen gjort en stig upp till sitt bo. Nu låg de i viken i solen med sina sex ungar. Tittar du riktigt noga kanske du ser två svanar i vattnet bland vasstråna i bakgrunden?

Svanbo

För att klara av att sätta ut stenarna med blåstång räckte det med snorkling av två i teamet. Vattentemperaturen har precis nått över 10 grader, med torrdräkt är det helt ok som syns på bilderna i en liten studie av snorkelstilar i väntan på att komma upp i båten igen.

Siktdjupet var ca 5-6 meter, ingen algblomning i sikte. Men nära stranden och vid rampen för att ta upp båten såg vattnet grumligt och gulaktigt ut. Fullt med pollen! Troligen från tall och björk som släppt massor med pollen så här års.
pollen blomning<img

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »