Prenumerera för att fortsätta läsa
Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.
Posted in Fakta, Funderingar, tagged Öresund, Östersjön, badhytt, Bälten, blåstång, färger, förökning, Fucus vesiculosus, grunda vikar, högvatten, isar, kalla bad, lågvatten, Nyår, ostliga vindar, SMHI, stenar, stormar, strand, stränder, tångvall on mars 10, 2026|
Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.
Posted in Funderingar, Vykort, tagged Alfrida, almanacka, Anna, Örskär, Östersjömussla, östersjön, blåst, blåstång, brygga, Danmark, december, Fucus vesiulosus, Gott slut, Gräsö, HaV, Johannes, julbocken i Gävle, klippor, kornsnö, land, lönnlöv, Lymnea, Macoma balthica, medelvindhastighet, namnge stormar, Norge, Norrtälje, november, oval dammsnäcka, Räfsnäs, skogsfällen, skummande vågor, SMHI, snö, stormvindar, strömlöshet, Sverige, tång, tångplantor, tångvall, Upplanskusten, vattentemperatur, vinterstormar' on december 30, 2025| Leave a Comment »

När stormen Johannes drog in över norra Sverige på lördagen den 27 december noterades de högsta byvindarna som förekommit sedan många stationer startades för 30 år sedan. Konsekvenserna på land blev stora, med 40 000 hushåll som blev strömlösa och stora vindfällen av träd. Julbocken i Gävle blåste omkull i de häftiga byvindarna. Undrar om de kommer att resa upp den igen eller den kanske har gått sönder för mycket? Nåja, julen var ju ändå över.
Örskär, norr om Gräsö vid norra Upplandskusten rapporterade den högsta medelvinden 29,9 m/s av alla kuststationer. För sju år sedan, i slutet av november uppmättes den högsta medelvindhastigheten, 31,8 m/s någonsin vid Örskär. Blåsig plats. Undrar hur det kommer sig?
Det fortsätter att blåsa och nu har det också kommit lite snö. Stormen Johannes, namngavs av SMHI efter principen att använda dagens namn i almanackan. Det sker inte så ofta men nu har man kommit överens om att ta fram en förutbestämd och gemensam namnlista tillsammans med Norge och Danmark. Så alla ni som heter Anna får nu veta att nästa storm som kommer in över Sverige kommer att vara uppkallad efter dig!



Men vad betyder kraftiga stormvindar över Östersjön? När blåsten startade för tre dagar sedan var det fortfarande ganska lugnt väder i viken. Vattentemperaturen var hög för året, ca + 5,6 0C. Vi blev strömlösa nästan i två dygn. Men det var inget mot den kraftiga stormen Alfrida 2019 som drog in norrifrån och gjorde oss strömlösa i över en vecka.


Idag går vågorna höga och slår in över klipporna. Vid stranden ligger en liten tångvall och några små frusna tångplantor glänser i solen. De har fått en tunn blank yta av is eftersom det är några grader minus i luften.

Gott slut på året önskar vi på Tångbloggen.
Posted in Artbestämning, biologisk mångfald, Fakta, Funderingar, konferens, Nyheter, Uncategorized, tagged Akvarier, alger, Annika Rockström, Östersjöcentrum, ålgräs, ålgräsäng, Bauhaus of te Seas Sails, biologisk mångfald, Björn Källström, Fisk, Göteborgs marinbiologiska laboratorieum, Gullmarsgymnasiet, havet, havsambassadör, havsmedvetenhet, havsnejonöga, Helcom, kajkanten, Kattegatts kustvattenråd, konstnärer, Laxleken, Lektionsbanken om Östersjön, Lysekil, Marint kunskapscenter, Naturum, Naturum Öresund, plantera ålgräs, restaurera, Ribergbordsstranden, Skansen, Stiftelsen Voice of the Ocean, stiftelser, Stockholms universitet, tång, tångvall, Therese Carnemalm, Tjärnö marina laboartorium, Turning Torso, varvsbassäng, workshop on december 8, 2025| 1 Comment »

Under två intensiva dagar i Malmö kring temat havsmedvetenhet och pedagogik, fick vi möjlighet att hjälpa till med att plantera ålgräs i Södra Varvsbassängen. Men innan jag berättar mer om detta så lite om platsen där Naturum Öresund och Marint Kunskapscenter har drivit sin verksamhet under många år. Huset är specialbyggt och ligger jättefint längst bort på Ribersborgsstranden. I fjärran syns Malmö stadsprofil med det nu 20 år gamla och hela190 meter höga Turning Torso, som nästan försvinner i diset. På Naturum finns fina akvarier med tång där småfiskar kan gömma sig och det är även plats för oss att undersöka fynden från stranden.
Vi var ungefär 40 deltagare från olika verksamheter och organisationer som Havsmiljöinstitutet, Skansens Östersjöakvarium, Stockholms universitets Östersjöcentrum, flera naturum, konstnärer, stiftelser och många fler. Alla med det gemensamma intresset att bidra till att sprida kunskap om havet. Workshopen ordnades av Nätverket för marin pedagogik och var en mini-version av konferensen ”Att sprida ringar på vatten”, för att ge mer tillfälle till nätverkande och inspiration.
Under den första dagen deltog vi i en workshop och arbetade med havsmedvetenhet genom att skapa berättelser, under ledning av Therese Carnemalm, havsambassadör inom projektet Bauhaus of the Seas Sails. Vi fick prova på att spela några spel som pedagogiska verktyg, både det välkända datorspelet Minecraft som dykt ned under ytan i ett samarbete med IOC Unesco och Stiftelsen Voice of the Ocean, ett nytt brädspel om Östersjön som tagits fram av HELCOM, Ecosfera Baltica och två inspirerande spel kallade Laxleken och Havsnejonögat presenterade av Claes Rosander, Kattegatts kustvattenråd.
Nästa dag startade med att medlemmar i nätverket presenterade några aktuella projekt. Micaela Lundell berättade om miljögifter och fiske, två nya delar i Lektionsbanken som finns på Östersjöcentrums hemsida, följd av Björn Källström, Göteborgs marinbiologiska laboratorium som presenterade det internationella projektet BiodivOcean, där deltagarna undersöker den biologiska mångfalden i sitt havsområde med hjälp av ett rack med plattor där djur och alger kan etablera sig.


Konstnären Annika Rockström visar hur en grupp elever på Gullmarsgymnasiet i Lysekil tolkat påväxten på plattorna i akvareller. Jag har tidigare sett målningar från detta projekt utställda i entréhallen på Tjärnö marina laboratorium.


Efter lunch var det dags att gå till Ribersborgsstranden och leta efter fina ålgräsplantor med rötter. Det gällde att gräva runt och lyfta fram de levande plantorna djupt nere i vallen. När vi var klara hade den bruna tångvallen med torkade ålgräs bökats om och blivit vackert grön i jakt på fina, levande ålgräs-skott till återplanteringen.


Sen bar det av till Södra Varvsbassängen. Där hjälptes vi alla åt att knyta fast ålgrässkotten på smala järnrör och släppa ner dom i vattnet med ett plums. Det kommer att bli spännande att höra till våren om planteringen lyckats och att det då kanske finns början till en ny ålgräsäng nära kajkanten.


Till sist: Stort tack för två roliga, intressanta och givande dagars samvaro vid och om havet.
Lena och Tångbloggen.
Posted in Algforskarsommar, Fakta, Nyheter, tagged Algforskarsommar 2025, axsling, Östersjön, ålgräs, Båtsnäcka, blåstång, bryggpelare, Ceramium tenuicorne, dammsnäcka, Dictyosiphon foeniculaceus, djurliv, Fucus vesiculosus, gäddnate, grönslick, hösten, påväxt, rapporter, Rådmansö, Riddersholm, Riddersholms naturreservat, smalskägg, stenar, stensimpor, Stockholms skärgård, Stockholms universitet, stränder, Tarmalger, tångruska, tångvall, ullsläke, vattenväxter, Växter och djur i Östersjön on september 29, 2025| Leave a Comment »
Det har varit en varm sommar igen och den ser ut att fortsätta ett tag till. Det är fortfarande riktigt varmt i vattnet. Tog en simtur vid min brygga i Räfsnäs i helgen och vattentemperaturen var 15,2 0C. Helt okej att ligga i en stund och kolla på vad som växte på badstegen och bryggpelaren. Vattenståndet varier och denna vecka lovar SMHI högtryck och solsken. Passar fint för en sista studie av djurlivet i några blåstångsruskor. Många tångruskor ser alldeles lurviga ut. Det beror på att den fintrådiga brunalgen, smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus växer på grenarna. Smalskägg är en ettårig alg som kommer att vissna och ramla av senare under hösten.


På stenar och i vattenlinjen håller grönslick (Cladophora glomerata)på att vissna och lossna. Även detta ett tydligt tecken på att hösten har startat också i havet. Samtidigt går det ganska lätt att hitta arter av tarmalg (Ulva intestinalis) som har en lite senare period av tillväxt, vilket gör att många stenar ser vacker gröna ut.

Det har redan drivit iland ganska mycket blåstång och vattenväxter på stränderna. Lite olika artsammansättning beroende på vad som dominerar på botten utanför. Som på dessa två stränder som ligger nära varandra på Riddersholms naturreservat, Rådmansö i norra delen av Stockholms skärgård.





Vi hoppas få in många fler rapporter under de kommande veckorna. Blir det lugnt och soligt väder är en utflykt till stranden toppen. Känns det lite för kallt att bada så passa på att göra strandfynd istället. Känns det lite osäkert på vilka arter Du kan hitta är ett tips att skaffa ”Växter och djur i Östersjön” från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Där finns det bilder och korta beskrivningar på vanliga alger, vattenväxter och många smådjur som kan driva in med tången till tångvallen.
Sensommarhälsningar från Algforskarsommar
Lena och Ellen
Posted in Artbestämning, Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Angelika archangelica, Carcinus maenas, Carcinus pagurus, gyllene venusmussla, hästmussla, juli, krabbtaska, mållor, Modiolus modiolus, Mya arenaria, näringsrik, Palmaria palmata, Polititapes aureus, Saltö, Söl, spetsig sandmussla, strandfynd, strandkrabba, Strandkvanne, tångvall, västkusten, vegetation on juli 7, 2025|
Prenumerera för att få tillgång till resten av det här inlägget och annat prenumerantexklusivt innehåll.
Posted in Fakta, Funderingar, Månadens planktonprov, Uncategorized, tagged Acrosiphonia arcta, april, hjuldjur, kiselalg, lågvatten, Liten grönkudde, månadens drag april, Monostroma grevillei, strutsallat, Synchaeta, tångvall, Thalassiosira, vårblomning on april 1, 2025| Leave a Comment »

Det är riktigt lågt vattenstånd i viken och tångvallen ligger långt uppe på land.

Vattentemperaturen har stigit till 3 0C. I förra inlägget om vårens ankomst berättade jag om strutsallat, Monostroma grevillei en typisk tidig vårart. Nu är det högtryck och lågt vattenstånd. Det låg intorkade blad av strutsallat uppe på stranden som var lätta att känna igen men jag hittade en art till som hör till vårtecknen i havet.

Den ser ut som en liten vackert grön tofs och kan bli uppemot 5 cm hög och kallas mycket lämpligt för liten grönkudde, Acrosiphonia arcta. Det gäller att vara uppmärksam för om ett par veckor kommer det inte att finnas några spår varken av strutsallat eller liten grönkudde. Det som finns kvar är de encelliga sporofyterna som ligger och väntar till vintern för att gro och växa till det makroskopiska stadiet. Det var spännande att samla vårens andra håvdrag vid min brygga på Räfsnäs, nära Kapellskär. Nu måste blomningen ha kommit igång med kiselalger och dinoflagellater. Efter ett par drag utmed bryggan tömde jag innehållet i en plastflaska. Höll upp den mot ljuset. Det såg ut som en massa små svagt gulaktiga kulor, vattnet var lite grynigt. Vad kunde det vara? In till mikroskopet?

När jag tittade ner i mikroskopet var det full med kiselalger, av släktet Thalassiosira , de små guldgula platta prickarna, många nauplius-larver med sina spretiga ben och hjuldjur Synchaeta. Kul det händer saker fort i sammansättningen av planktonsamhället när det blir varmare i vattnet.

Posted in Fakta, Funderingar, Vykort, tagged bläckfiskskal, brödsvamp, Buccinum undatum, Codium fragile, Dosima fascicularis, Halichondria panicea, Himanthalia elongata, klykalg, Långholmen, Lepas anatifera, mareld, Noctiluca scintillans, remtång, Sepia officinalis, sidensepia, skrovlig långhals, slät långhals, strandfynd, Strömstad, tångvall, Tjärnö, Tjärnö laboratoriets akvarium, valthornssnäcka, västkusten on juli 15, 2024| Leave a Comment »

Så fort det slutat blåsa och vattnet blir lugnt och stilla flyter marelden, Noctiluca scintillans upp till ytan och driver in till stranden. De små dinoflagellaterna bildade ett vackert rosa mönster mellan grönalgerna och blåstången vid stranden på Långholmen. Men det allra bästa som finns är att få komma ut till en strand och leta i tångvallen efter att det blåst styv kuling ett tag. Det är alltid lika spännande! Vad kommer det att ligga och gömma sig inne i tångvallen denna gång? Det blev riktigt full pott efter blåsten den 7-8 juli.

Det första som syntes var en stilig äggsamling av valthornsnäcka, Buccinum undatum. Den förstår man att den har lätt att driva lång väg. Den ser ju ut lite som bubbelplast. På fotot nedanför syns också några mindre bitar av brödsvamp, Halichondria panicea. Brödsvampen kan se grönaktig ut av de symbiontiska mikroskopiska grönalger som finns inne i den. Den stora gröna algen heter klykalg, Codium fragile och är en sifonal alg som består av en massa sammanflätade slangar utan cellväggar. Den hittades första gången i Danmark 1919 för nu över 100 år sedan. Tillsammans med flera små exemplar av remtång, Himanthalia elongata, som t.o.m. hade kvar sitt lilla knappformiga fäste har den hamnat i mitt herbarium. Att det fanns så många hela plantor av remtång känns extra intressant. Kanske kommer vi att kunna hitta någon etablering i svenska vatten om den blir vanligare i drivande material som kommer in till kusten?


Det gömde sig mer i tångvallen. Där låg en svart plastbit som några släta långhalsar, Lepas anatifera använt för att flyta runt på vattenytan. Det var tur att vi hittade dem och kunde ta dem med till Tjärnö laboratoriets akvarier där de kommer att tas väl omhand. Det gäller också för ett exemplar av skrovlig långhals, Dosima fascicularis. Också den levde och fick åka med hem och hamna i ett akvarium. Skrovlig långhals kan antingen, som denna gjort, fästa sig på en alg eller rep men den kan också flyta med hjälp av en egen boj gjord av ett skumliknade sekret.

I tångvallen låg också en massa skelett av sidensepia, Sepia officinalis. Har aldrig hittat så många i alla storlekar på samma gång. Kalkskalen har en massa luftfyllda hålrum som gör att de flyter bra. Men vad kan ha hänt när det är så många och både riktigt små till riktigt stora? Varifrån kommer de och hur långt har de drivit?

På vägen hem ifrån Långholmen passerade vi en strand där det lång många blå öronmaneter inne vid stranden och ett skal av sidensepia höll på att segla iland!

Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged arter, Ascophyllum nodosum, årstider, Biologiska mångfaldens dag, Ceramium, Chondrus cripsus, fingertare, Fucus serratus, japanskt jätteostron, karragenalg, knöltång, Littorina littorea, marina arter, ostronspest, Saccarina latissima, säsong, sågtång, skräppetare, skum, smältvatten, strand, tångvall, ullsläke, vanlig strandsnäcka, västkusten, venusmussla on februari 28, 2024| Leave a Comment »
Som vanligt när jag strosar utmed en välbekant strand som nu på västkusten så kan jag inte låta bli att leta efter arter som ligger uppspolade på stranden. Nu sist kom jag att tänka på att om tre månader är det den Biologiska mångfaldens dag och det kan vara dags att träna upp minnet på alla möjliga marina arter.

Efter en stund blir det mest samma arter som dyker upp och några nya. Kanske känner du igen de flesta? Om inte så står namnen längst ner i blogginlägget.
Sen hittade jag något som såg ganska konstigt ut lång upp på stranden. Första tanken var en äggsamling men sen var det klart att jag hade rätt – det var verkligen något skumt!
Besök på samma strand år efter år gör också att jag kan följa både förändringar under olika årstider och mellan år. Nu i februari efter flera stormar har stranden och tångvallen gröpts ur och smältvatten rinner av från våtmarken ovanför.
När det gäller skal av musslor, varför inte starta din egen skalsamling? Roligt att hitta nya arter och fylla på samlingen. Blir spännande att följa vad som händer till våren och sommaren när strandvegetationen växer upp igen.
Arter på bild 3: blåstångsplantor, ostronpest, vanliga ostronet och sandmussla.