Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘alger’

I helgen var det världspremiär på DiveTeam i Lysekil för alger. Kursen PADI SeaWeed Diver gavs under lördag och söndag, och bättre väder kunde man inte önska sig. Havet låg spegelblankt och solen gassade. Det var förvisso bara 12 grader i vattnet, men eftersom kursen fokuserar på just makroalger, kunde deltagarna välja om de ville dyka med tuber eller snorkla under insamlingsdyken.

Glada kursdeltagare visar upp dagens fynd

Likt havsuttrar guppade de 6 kursdeltagarna längs vågbrytaren vid Släggö på lördagen. Här samlades flera arter in, varav kursdeltagarna lärde sig artbestämma 20 stycken.

Att titta riktigt nära på alger är kul. Det finns många olika strukturer att upptäcka.

På söndagen gick insamlingsturen runt Släggö, så att deltagarna kunde observera hur skillnaden i vädersträck och vågexponering påverkar vilka alger som växer på olika platser. Kursen skuttade i vattnet från soldäcket bakom kallbadhuset och simmade sakta runt till den nyrenoverade dykbryggan.

En påse att samla i och en sax för att klippa av en bit av de större arterna är bra att ha.

På den här turen hittades 17 nya arter, utöver de som deltagarna lärt sig innan. Artbestämning skedde med hjälp av stereolupp och blandad litteratur. Utöver detta fick deltagarna även lära sig hur man pressar alger till sitt herbarium samt hur man rapporterar in sina fynd till ArtDatabankens Artportal.

Rödalgen Cystoclonium purpureum förekom i rikliga mängder, även om den ofta blivit blekt gul av solens strålar.

Vi önskar samtliga kursdeltagare en härlig alg-sommar och hoppas att de hittar mycket nytt att kika på under dyken.

Read Full Post »

Det är jätteofta som någon säger eller skriva att äta sjögräs går bra och är gott! Tångbloggen har skrivit om detta flera gånger och nu blev det dags igen. För ett par veckor sedan skulle Sveriges yngsta mästerkockar (del 5) använda havets läckerheter till en god maträtt. 

Akvariet innehöll en liten guldfisk och några plast växter. Inga marina alger!

I uppgiften ingick att skapa en rätt av alger och sjögräs! Utmaningen var svår för det gällde att använda ”sjögräs” som en viktig ingrediens i maträtten de skulle laga till. 

En härlig låda med färska alger och pilgrimsmusslor att laga något på med.

För vad har kocken plockat med sig och visar kocken upp? – Den ena vackra och goda algen efter den andra men inga sjögräs!! För de går inte att äta. 

Rörhinna eller tarmalg som kan friteras och smakar lite som tryffel, eller olika arter av tare, stora brunalger som det går utmärkt att göra chips av eller linda in en bit fisk i.

En härlig rätt med pilgrimsmusslor, jordärtskockspure och friterad rörhinna!

Tångbloggen har skrivit om alla goda saker som går att kan laga till av alger som Du kan hitta utmed våra svenska kuster. Däremot går det inte att äta ålgräs, Zostera marina eller andra rotade vattenväxter. Ok, det kanske går men de smakar som gräs och går inte att tillaga så att de blir bättre. 

Tycker att vi lämnar gräs och även sjögräs åt kossorna på land respektive sjökor i havet som har möjlighet att bryta ner gräs i sina speciella magar.  När jag kollade upp att det verkligen inte är några arter av sjögräs som används i tropiska länder som mat för oss människor hittade jag som vanligt ett undantag. 

Tape Seagrass med en blomma och en frukt. I frukten bildas 6-7 st frön som kan ätas råa.

Det är sjögräset Tape Seagrass, Enhalus acoroides.  Den växer i tropiska marina områden och bildar stora undervattensängar ofta utanför mangroveskogen. 

Fröna har traditionellts ätits råa t.ex. i Australiens och Filippinerna. De lär smaka lite som vattenkastanjer. Men man äter inte bladen på sjögräset.

När det gäller alger, eller ”seaweeds” på engelska, är det helt annorlunda. Det går knappt en dag utan att det dyker upp något om algodlingar som är på gång även här i Sverige och inte bara alla de traditionella maträtter som blivit jättevanliga i Sverige, som sushi eller misosoppa utan också att man provar att äta chips av sockertare eller friterar rörhinna, som de gjorde i Sveriges yngsta mästerkockar.

Read Full Post »

Tack alla som har hört av sig med positiva kommentarer om alginslaget i Naturmorgon under Kristi Flygare-helgen.

För att inte bara ge er en bild med ord och ljud, kommer här en liten film från Släggö i Lysekil med några av våra vackra makroskopiska alger. Du hittar mer information om de olika arterna här på Tångbloggen om du söker på artens namn i vår lilla sökruta. Många har varit vår Månadens Alg. Hur många känner du igen?

Ta på dig mask och snorkel så hoppar vi i!

Read Full Post »

Idag lördag var det tidig uppgång och plums i vattnet innan klockan slagit sju. Den morgonpigga radiolyssnaren kude då höra mig och fantastiska professor Angela Wulff i P1’s Naturmorgon

berätta om stora och små alger vid Släggö i Lysekil. Badande reporter var Karin Gyllenklev, som inte lät svalt vatten (10 grader) hindra henne från att ge lyssnarna en in situ-intervju från havsytan.

Reportern i vattnet, professorn håller i sladden och Tångbloggen gör sig redo att plumsa ner i det blöta.

Vi pratade både om de stora bruna algerna, som sågtång, fingertare, blåstång och sockertare, men även om fintrådiga rödalger och skimrande grön havssallat som växer på stenar täckta av rosa kalkalger.

Angela Wulff presenterade sina favoriter, de mikroskopiska bottenlevande kiselalgerna, för lyssnarna. De är så små att man inte kan se dem en och en utan att ha mikroskop, men när de samlas i stora mängder kan de ses som bruna fläcker på grunda sand- och lerbottnar. Dessa kiselalger är otroligt viktiga för livet på vår planet och bidrar faktiskt med en femtedel av allt syre i vår atmosfär.

När Karin låg i sin badring (mikrofonen fick inte bli blöt), kikade vi även på fortplantningstoppar hos både blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång (Fucus serratus). Blåstången växer närmre ytan än sågtång, eftersom den klarar av att hamna uppe i luften ett tag ifall det blir lågvatten. Sågtången gillar inte alls att torka ut, så den växer lite djupare. Så här års ser man blåstångens runda, knottriga fortplantningstoppar guppa uppe på eller precis under ytan intill strandkanten. Sågtången har däremot platta fortplantningstoppar, även de är knottriga. Precis som hos blåstång är det skilda han- och honplantor hos sågtång.

De gulprickiga, knottriga topparna på sågtången i mitten är fortplantningstoppar. De vita prickarna som syns på tången uppe till höger är kryptostomata, gropar med små hår som hjälper tången att ta upp näring ur vattnet.

På fredagen passade Karin på att rekognisera tångbältet på utsidan av vågbrytaren vid Släggö. Då var även solen framme och lät algerna glittra i sprakande färger. Jag passade på att visa henne vilken fantastisk färg och form som finns hos alger, samt det ”busk och ört-skikt” av mestadels olika rödalger som döljer sig under en tät tångskog.

Sågtången bildar en tät skog på havets botten. Men det döljer sig mycket spännande UNDER tången som vi får berätta om en annan gång. Både jag och Angela har MYCKET mer att berätta om alger…

Read Full Post »

Om du vaknar tidigt av fågelkvittret imorgon kan du slå på radion på P1. Klockan 06-08 sänder vi Naturmorgon från Lysekil och det handlar bara om alger!! Häng med på ett dopp under ytan, ner i tångskogen.

Read Full Post »

I vintras gick den svenska algforskaren Gertrud Cronberg ur tiden. Hon är kanske inte så känd för många, men hennes arbete med mikrosopiska växtplankton har varit av stor vikt. Hennes kollegor Eva Willén och Roland Bengtsson, båda aktiva i Artdatabankens algkommitté, har författat några rader om Gertruds gärning.

Gertrud Cronberg (1937–2021) avled i slutet av februari i år efter en tids sjukdom. Hon har ända sedan studietiden arbetat med växtplankton i limniska miljöer där hon hade ett stort intresse och god känsla för arters former. Hon fick en mycket bred artkännedom inte bara om växtplanktonfloran i stora delar av södra Sverige utan också i andra länder, däribland delar av Afrika och Sydamerika där hon var involverad i projekt.

Hon arbetade tidigt med scanningmikroskopi och publicerade på 1970-talet detaljer av skalbärande guldalger, där just skalstrukturer är viktiga i bestämningsarbetet. Så tidigt kom också hennes första publikation om cyanobakterier – en organismgrupp som hon kom att ägna särskilt stort intresse inte bara taxonomiskt utan också i utredningar gällande deras toxinproduktion.

Hennes doktorsavhandling i ämnet limnologi från 1982 rörde växtplanktonutvecklingen i sjön Trummen, Växjö, efter den omfattande restaureringen som ägde rum där 1970–1971. Gertrud har medverkat i och själv producerat många arbeten både i internationella tidskrifter och i populärvetenskapliga sammanfattningar med särskild inriktning på taxonomiska frågor och artutbredningar.

Cronbergia planctonica. Att få en art uppkallad efter sig är stort. Att få ett helt släkte, som Gertrud fick, visar verkligen på hur viktigt hennes arbete har varit.

Som en uppskattning för hennes taxonomiska insatser fick hon ett cyanobakteriesläkte, Cronbergia, uppkallat efter sig år 2010 där den art som hon själv tidigare under annat släktnamn beskrivit från en brackvattenmiljö nu finns med som Cronbergia planctonica (Cronberg) Komárek och ingår i den senaste cyanobakteriedelen av Süsswasserflora von Mitteleuropa, Cyanoprokaryota del 19/3, tryckt 2013, som den enda art i det släktet med förekomst i Sverige.

Eva Willén och Roland Bengtsson

Artdatabankens algkommitté

Read Full Post »

Nordic Ocean Watch är en ideell miljöorganisation som arbetar för att ta hand om havet. De har intervjuat Tångbloggens egen Tant Tång, professor emeritus Lena Kautsky, som Månadens Havshjälte och tagit reda på hur hon ser på havets utmaningar, om hennes år på Askölaboratoriet och vad som inspirerat henne till att arbeta med Östersjön. Hela intervjun finns att läsa HÄR!

Professor emeritus Lena Kautsky älskar alger i alla dess former.

Read Full Post »

Igår var det äntligen möjligt att köpa tång på Göteborgs fiskauktion!

En viss skepsis var väntad, men efterfrågan var glädjande nog i linje med var vi på Tångbloggen upplevt.

Sockertaren (Saccharina latissima) som Cassandra Köbbel och Anna Wångmar från Ten Islands Sea farm tagit med gick åt. Maxpriset för ett halvkilo färsk tång blev 850 kronor. Helt otroligt! Men nu är verkligen bästa säsongen för späd, krispig sockertare som vuxit till sig under vintern. Den har en god umamismak och ska skördas innan det blir för ljust och varmt.

Vi hoppas att det i och med detta går att handla tång hos de bättre fiskhandlarna i landet framöver, och att vi kommer kunna se fler arter av makroalger på fiskauktionen.

Read Full Post »

Tycker du att alger är spännande? Är du intresserad av att få veta mer om hur alger kan vara nyttiga för oss människor? Nu har inbjudan till den andra Seaweed for health (Alger för hälsan) konferensen kommit ut.

Många spännande ämnen och fyra intressanta keynote-talare, däribland Dr. Susan Brawley som bland annat arbetat med blåstång i Östersjön.

Varför inte boka in tre dagar med virtuellt vetenskapligt alg-häng i väntan på sommaren och bättre badtemperaturer?

Dear everyone with a scientific and/or commercial interest in seaweed bioactives and health The 2021 Seaweed4health online conference will be on May 18-20 CET. (Changed from May 17 due to public holiday)

Keynotes

Dr. Yimin Qin– Director of State Key Laboratory of Bioactive Seaweed Substances at Qingdao Bright Moon Seaweed Group Ltd, China. An overview of the applications of bioactive seaweed substances in health products.

Dr. Susan Brawley– Professor of Plant Science in the School of Marine Sciences at the University of Maine. Ecologicial Influences on the Food Value of Different Algae.

Dr. Theo Niewold– Lead Science Officer Human & Animal Health and Wellbeing at The Seaweed Company, Ireland. Immunology, health and seaweed: Mechanisms and implications.

Dr. Maria Hayes– Research Officer Natural Products Chemistry. Teagasc Food Research Centre, Dublin, Ireland. Seaweed solutions for preventative healthcare: benefits and caveats concerning seaweed nutrients and bioactives.

We now have to make an online conference interactive by bringing: ·       Cooking session with pre-shopping list ·       Seaweed bingo ·       Poster session success will be repeated ·       Seaweed collection video- Send in your best seaweed collection video or a photo collage.

Registration: Registration is now open. You will receive a link to the computer that register, but if you use this computer in a meeting room you and your colleagues can all join the virtual meeting, and watch it on a large screen.

Topics Topics will be on seaweed for cosmetic and antiaging, protein, animal health, vira, flavour, quality, preservation and control of bioactive compounds among other topics.

Mark the dates: Conference will be on May 18-20 CET. Abstract submission Monday March 15. Submit here

Get updates on the website www.seaweed4health.org, follow us at Facebook group “Seaweed for Health Conference”, twitter: #seaweed4health, Instagram: @seaweed4health

We hope to see you online

Organizers and S4H board: Susan L. Holdt and Ditte B. Hermund (Denmark), Stefan Kraan and Michela Caprani (Ireland); Professional Conference Organizer: Henrik Dyhr|Crone & Co

Read Full Post »

Det är en fantastisk tid när dygnen blir längre och längre och solen börjar värma, även om nätterna fortfarande är kalla. Gjorde ett besök på västkusten och favoritstränderna vid Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitets fältstation. Det har varit några kalla veckor med mycket is och lågvatten. 

Utmed delar av stränderna syntes stråk av pollen. Vilka arters pollen är jag inte säker på, men det kan vara hassel som jag sett har kommit långt på soliga skyddade platser. Ser kanske inte så rent och fint ut, men är ett tecken på att våren startat på land och pollen sprids för fullt. Lite jobbigt för pollenallergiker.

När vattnet stiger långsamt flyter det torra musselskal som driver på ytan som små båtar tillsammans med pollen.

När vi kom ut på sandstranden på Saltö låg de första delarna av snorkelstigen helt torrlagd. Längst ut vid klippan låg det kvar små fläckar med is som tydligt visade att botten varit fryst. Frost och is har påverkat bottenlevande musselarter och överlevnaden hos strandkrabbor (Carcinus maenas) och snäckor. Och snorkelleden, som är kul att följa på sommaren, låg torrlagd långt ut från stranden där den startar.

Stora delar av de riktigt grunda bottnarna ligger torra och infrysta.
Snorkelleden på Saltö torrlagd. Det är många meter ut till den första plattan som ligger under ytan. Massor med döda skal syns på botten.

Det har varit lågt vatten och kallt under längre tid, vilket gjort att många arter som lever i dessa miljöer har dött och flutit iland på stränderna. Det var ganska många musselskal som fortfarande innehöll musselköttet, och strandkrabborna luktade illa där de låg på stranden eller uppe ibland stenarna, delvis i solen. När det varit så kallt har de inte ätits upp av alla små mikroskopiska nedbrytare. Men nu kommer processen igång med solen och värmen.

Skal av musslor som dött nyss och flutit iland och döda strandkrabbor som luktar illa.
Inne ibland stenarna börjar strandkrabborna få lite färg och luktar illa på långt håll.

Närmare vattnet strax under de större stenarna har en massa skal av stora nätsnäckor (Tritia nitida) och vanlig strandsnäcka (Littorina littorea). Stor nätsnäcka är asätare. De tar hand om dött material på sedimentbotten utanför på sommaren, medan vanlig strandsnäcka är betare och äter små alger.

Mellan stenarna ligger större skal av vanlig strandsnäcka och stora nätsnäckor.

I nästa nivå som ligger närmast vattnet finns en blandning av de mindre arterna av Littorina spp. som vivipar strandsnäcka, (Littorina saxatilis) och trubbig strandsnäcka (Littorina fabalis/obtusata). De sitter vanligen på tång, stenar eller kan krypa runt på sedimentet. Den kalla perioden tillsammans med lågt vatten har resulterat i att massor av snäckor har dött.

Efter att ha hittat så mycket döda snäckor uppspolade utmed stranden och inga sittande på stenar eller i tången, började jag fundera över vilken påverkan detta kommer att få på bete av fintrådiga alger och nya små groddplantor hos blåstången i vår och till sommaren.  Det är en stor areal utanför den grunda sandstranden på Saltö där överlevnaden av snäckor troligtvis är låg och det bör kunna gå att se en effekt av lågt betestryck under kommande säsong. Det borde alltså bli mycket nya tångbebisar när ingen är där och äter upp dem. Ser fram emot att följa upp om det stämmer och kanske jämföra med en strand vid Svallhagen, där vattendjupet är lite större och dödligheten av snäckor inte varit lika stor, dvs det ligger inte några stora mängder med snäckskal på stranden. Men det gäller att vänta på att det blir varmare i vattnet, för ännu så länge är det ingen större aktivitet hos betande snäckor.

Strutsallat sitter som små grön fläckar precis närmast vattenlinjen. Fortfarande fuktiga, för de tål inte att torrläggas under en längre tid.

Om de betande snäckorna vore igång, skulle de tunna ljusgröna bladen av strutsallat (Monostroma grevillei) inte ha någon chans. De skulle bli uppätna direkt. Tyvärr är de så små, bara 3-5 cm långa, så trots namnet knappast lönt att samla till en lyxig sallad! Strutsallat växer också i Östersjön och är ett tydligt tecken på att våren närmar sig med stora steg.

Vackert ljust gröna strutsallat ungefär 3 cm långa.

Nu är det dags att åka tillbaka hem och ta en tur till de närmaste stränderna och se om jag kan hitta lite mer och större strutsallat. De växer ju grunt och kan bli upp till ca 15 cm. Har jag tur lovar jag att berätta hur denna vårprimör från havet smakar.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »